Kan inte annat än att hålla med, det tillför dessutom en komplexitet. Vi var nöjd med den mekaniska ventilationen i huset men pågrund av radon i den beboeliga källaren så måste vi skruva upp ventilationen vilket gör 3 saker : 1. Det drar mer från tilluftsventiler vilket kan ställa till det när man har säng, soffa eller liknande i närheten. 2. Luften måste flöda fritt genom rummen vilket gjort att vi tvingats borra upp ett par hål i väggarna när man behöver ha dörrar stängda. 3. Värmesystemet måste jobba hårdare vilket såklart leder till högre kostnad och större svängningar i temperatur.B Boende45 skrev:
Jag har knåpat en hel del för att försöka hantera våra önskemål som är : 1. Lagom ventilation 2. Okay ljudisolering mellan rum 3. Hålla nere uppvärmningskostnaden 4. Få till lagom och jämt temperatur. Det är förvånansvärt svårt att få till något som inte sviktar.
Just nu känns det som att antingen får man sätta in ett FTX system för 100 K som FÖRHOPPNINGSVIS löser alla problem eller så får man flytta.
Kan tillägga att när vi köpte huset gjorde besiktningsman ett korttids uppmätning som gav runt 20 bq/m3, när vi 6 år senare gör en riktig mätning med puckar så får vissa utrymme 250 bq\m3. Vi köper då in egna radon sensorer och mäter runt, hittar ett utrymme som utger 1000 bq\m3, övriga i källaren ligger på mellan 50-250 bq\m3. Även om 200 bq är gränsen i Sverige så vill man gärna ha ner det ytterligare i utrymme där man är mycket. Jag skulle var nöjd om det ligger under 100 bq d.v.s EU standard.
FTX är bra men inte Guds gåva till mänskligheten.
Nyare FTX-system har nästan alltid en eftervärmare av tilluften vilken alltså är en form av direktelsuppvärmning.
Brukar vara på mellan 1 - 4 kW och höjer alltså temperaturen på den annars ganska svala tilluften (vid låga utomhustemperaturer) i tilluftsdonen.
Många som köpt hus med t ex bergvärme undrar varför de ändå har så hög elförbrukning. Man vill helst inte värma huset med en värmekälla med COP 1,0 om man har bergvärme med kanske 3 - 4 i COP.
Nyare FTX-system har nästan alltid en eftervärmare av tilluften vilken alltså är en form av direktelsuppvärmning.
Brukar vara på mellan 1 - 4 kW och höjer alltså temperaturen på den annars ganska svala tilluften (vid låga utomhustemperaturer) i tilluftsdonen.
Många som köpt hus med t ex bergvärme undrar varför de ändå har så hög elförbrukning. Man vill helst inte värma huset med en värmekälla med COP 1,0 om man har bergvärme med kanske 3 - 4 i COP.
Det är ganska svårt att komma under 100 bq om man har markradon. Då handlar det i första hand om tätning och det är inte i alla hus som det är enkelt.I Ironside skrev:
Jag har en kompis som efter 20 år sålde sitt hus utanför Stockholm. Radonmätningen inför försäljningen visade 26 000 bq.
Han lever fortfarande och är nu drygt 60 år.
J joba91 skrev:
Hur hade ni resonerat? Går det att få bort på ett kostnadseffektivt sätt? Vilka alternativ tror ni i så fall är bäst?
Gå in på sgu.se och kartor och leta upp huset/tomten så kan du välja gammastrålning så ser du hur mycket radon det finns i marken. Du får en indikation om markradonet. Sätt dit egna puckar för att få de rätta värdena. Skriv in i köpeavtalet att de vill mäta radonet innan köpet går igenom. Kan vara bra att sätta in ett värde hur mycket radon ni kan acceptera.
Det går ju att slå av eftervärmen.B Boende45 skrev:
Självklart! Men en del tycker då att det drar kallt.Fairlane skrev:
Oftast sitter tilluftsdonen i ett FTX-system mer i mitten av rummen till skillnad från t ex spaltventiler i fönster eller väggventiler som har en radiator under.
Jo, det finns mycket som skulle tyda på att radon inte är så farligt som man kan tro men frågan är varför EU sätter en gräns vid 100 bq\m3 och Sverige överväger först att stänka från 200 men inser att kostnaderna för att hålla sig under 100 bq\m3 blir för höga. Handlar allt verkligen bara om rökare som löper mycket större risk att utveckla lungcancer när de utsätts för radon?B Boende45 skrev:
Radon är som sagt ganska flyktigt och fluktuera stort över både tid och plats, det kan slå på flera 100-1000 bq melan timmar och meter. Vanligen mäter man endast utrymme där man vistas mycket i och säger att allt annat är ointressant. I vårt fall mätte vi upp 1000 bq i ett utrymme där vi är sällan men det tog ändå emot att gå in där när man väl visste om det. Jag vet inte riktigt vad jag vill ha sagt men jag tror att det finns många hus med utrymmen med ett större påslag av radon än vad man känner till, hur farligt det faktiskt är vågar jag dock inte sia om.
Om inte annat kan man höra med kommunen, de vet hur markradonen ser ut i kommunen, ex där vi bor så säger man att lergrunden kan ha höga värden av radon.H HEM2121 skrev:
Att radon mäta säljaren hus kan vara komplicerat. Vanligen tar en mätning minst 2 månader och ska göras under vissa månader på året. Som sagts så är det stor variation i tid och plats så vet säljaren var de har lite mindre radon så kan de se till att placera puckarna där under tiden.
Om man får tillbaka låga värden och man sen får höga värden när man mäter själv tror jag tyvärr inte man har någon rätt att åberopa dolt fel eller något i den stilen.
Skjuter in ett diagram här, är väldigt lätt i de här trådarna med radon att man går på känslor och drivs av rädslor som inte är helt faktabaserat. Det finns risker med radon, det är inget snack om det, men det är inte som att vistas innanför sarkofagen i Tjernobyl om man har 300 i radonvärde hemma.
Källa: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/vad-ar-radon/halsorisker-med-radon/
Källa: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/vad-ar-radon/halsorisker-med-radon/
Kommunen har kartor men de är riktigt dåliga, iallafall i den kommun jag känner till. Sgu.se har betydligt bättre kartor. Man får ju tänka att det är en indikation, Sgu har ju inte varit ute och mätt varje mm. På sgu.se kan du ju även se om jordlager, genomsläpplighet osv. Visst kan radonmätning ska göras under årets kallare delar när fönster och dörrar hålls stängda men man får en bra indikation med en mätning nu också, mätvärdet får ju justeras uppåt vid denna tiden.I Ironside skrev:
Med markraddon som är svårast att bli av med, så sätts en radonfläkt på utsidan huset och då är det bra om det finns en dränering som en fläkt kan kan kopplas till. Fungerar bra enligt andra tidigare skribenter på forumet. Men det fordrar kanske lite extra med anslutning av dränen, det får inte dra något från himlen utan allt ska vara undertryck i marken.
I vårt fall har inte huset dränerat om sen det byggdes 1970 men samtidigt finns det inget behov, huset ligger på en kulle vilket gör att vattnet rinner ifrån huset och vi har så gott som inga problem i källaren med fukt eller puts\färg som släpper. Så jag antar att det betyder att om vi ska ha en radonsug under huset så blir det sådär 100 000 kr dyrare för att man först måste dränera om?J jonaserik skrev:
Förövrigt, radon verkar påverkas väldigt mycket av vinden hos oss, när det blåser mycket ute så skjuter den i höjden, medan övriga tider så ligger det klart lägre. Huset blir kallare och det ventileras mer men ändå går radonnivån upp. Vi har huvudsakligen markradon även om jag funnit 1 vägg som har blåbetong.
Nästa fråga då, eftersom det är ett hus av äldre karaktär, så är det säkert så att betonggolvet ligger direkt mot mark under. Så gjorde man förr, bara skarpade av och gjöt. Vet du hur tjock plattan är. Jag har lika och huggit upp några hål med avloppsrör 70 mm till en fläkt som suger under plattan, sen ut med skiten i himlen på något sätt. Det som kan inträffa är att det blir massor av kondens/vatten i rören, så jag har gjort ett vattenlås och skarvat på avloppet. Det kostade mig ca 2500 kr och eget arbete, så inga 100 kkr som många vill dyvla på sina kunder. Sanslösa pengar. Men så är dom.
