Hur bäst fixa vatteninträngning bakom ståndskiva?
Har problem med inträngande vatten där plåttaket på en tillbyggnad möter fasaden på huvudbyggnaden.
Väggen är tjockputs (ca. 50 mm) på timmerstomme.
Problemet, som jag ser det, är delvis sprickor i putsen, vilket skall åtgärdas i sommar, men också att det är ett rejält utrymme mellan ståndskivan och stommen som tillåter vatten som tränger in i sprickorna att rinna ner bakom ståndskivan.
Givetvis vill vi passa på att åtgärda detta i samband med putsreparationerna.
Vad är rätt åtgärd i sammanhanget?
Har kikat på SPEF:s teknikhandbok och AMA, som dock inte visar något exempel med tjockputs.
Väggen är tjockputs (ca. 50 mm) på timmerstomme.
Problemet, som jag ser det, är delvis sprickor i putsen, vilket skall åtgärdas i sommar, men också att det är ett rejält utrymme mellan ståndskivan och stommen som tillåter vatten som tränger in i sprickorna att rinna ner bakom ståndskivan.
Givetvis vill vi passa på att åtgärda detta i samband med putsreparationerna.
Vad är rätt åtgärd i sammanhanget?
Har kikat på SPEF:s teknikhandbok och AMA, som dock inte visar något exempel med tjockputs.
Med tanke på skissen att det inte finns underlag bakom plåten är en sårbarhet då plåten rör sig allteftersom temperaturerna växlar. Mitt råd är om det inte ska ändras med plåttäckningen är att en plåtlist sätts i överkant på befintlig täckning och därmed kan taket röra sig utan att påverka putsen. Självfallet påverkar det omfattningen på purtsarbetet, men får en lösning likt AMA och säkerställer en mera hållbar lösning. Listen som blir synlig bör sättas fast med fästbleck (som inte är inritat här tillsammans med med klamringen). Det kan vara lite klurigt att få ner det röda underlaget bakom plåten, men så gott det går i alla fall och helst täckande yta åtminstone där listen monteras.
Mvh Masen
Mvh Masen
Tack för svar!Noramasen skrev:
Ja, ungefär den konstruktionen beskrivs under ståndskive-avsnittet i SPEF:s handbok, om man nu bortser från att ståndskivan inte ligger mot stommen:
Är inte så säker på att putsarbetet påverkas så mycket då det till stor del går ut på att ersätta den cementputs som tillkommit när taket lagts om. Så all puts från ståndskivan och en bit upp skall bort i vilket fall.
Det jag funderar på med det alternativet är putskantens bredd med tanke på putsens tjocklek. Om man skulle bottna beslaget mot stommen blir ju putskanten absurt lång. Men å andra sidan hade den förhindrat nuvarande vatteninträngning och lett ut vatten på djupet.
I din lösning kommer man runt det genom den röda utfyllnaden, vilket kanske inte skyddar lika bra mot vatteninträngning? Till saken hör att taket är låglutande och denna vägg ligger rakt mot den förhärskande vindriktningen och får rejält regnpåslag när det stormar. Inte minst i nederkant.
Kan man tänka sig något alternativ där ståndskivan får ett "plåttak" som på köpet fungerar som en kontinuerligt fästbleck för ståndskivan och även hindrar vatten från att tränga upp mellan plåtlist och ståndskiva?
Alternativt motsvarande för plåtlisten?
T.ex.:
P.s. kan ju också nämna att ambitionen är att hålla sig någotsånär kulturhistoriskt "korrekt" med tillbyggnadens byggår 1900. Inte för att just denna del av huset direkt syns.
När man tänker efter så har du säkerligen puts bakom ståndskivan i samband med putsarbetet, så kanhända att det ligger kvar där om du skär rent i befintlig putskant och sätter klammer som fästs i väggen och sedan ersätter med längsgående 28*70 som underlag. Anledning till det är att putsen får något bättre att ligga mot som utfyllnad och det är ett jämnare underlag. Underlättar för att sätta fästbleck samt för klamringens skull i ovankanten. Vidare så ska alltid putsen rå över några mm för att vattnet inte ska sugas in kapillärt utan få ett släpp från putsen direkt. Alltså ungefär som du ritat. Jag tror att det är minimal risk för att inte säga obefintlig risk med att vattnet som kommer på fasaden ska vara av så kraftfull art att det ska dränka putsen så att det blir problem med att sätta en träregel som underlag. där är ju ändå putsen minst 20 mm. Visst kan det bitvis komma mycket, men det mesta kommer ju ändå ner direkt om det inte är storm under ett par dagar förstås, men NÄR händer det?
Hur hög är den befintliga ståndskivan? Och kanske du kan sätta en högre list som täcker av så att du åtminstone får en höjd till putsen på 350mm. Ju högre dess bättre, men på bekostnad av utseende förstås. Det kan ju bli lite industribetonat med stora lister.
Men är det verkligen cementputs som är så tjock, och dessutom på timmervägg?
Mvh Masen
Hur hög är den befintliga ståndskivan? Och kanske du kan sätta en högre list som täcker av så att du åtminstone får en höjd till putsen på 350mm. Ju högre dess bättre, men på bekostnad av utseende förstås. Det kan ju bli lite industribetonat med stora lister.
Men är det verkligen cementputs som är så tjock, och dessutom på timmervägg?
Mvh Masen
Befintlig ståndsskiva är 25 cm, bortsett från underkanten på övervåningens fönster där det bara är nedåt 10-15. Så 350 blir nog ungefär där det landar.
Ja, tyvärr är fasaden full med ilagningar med cementputs. Tydligen något man fick för sig vara en bra idé på 50-70 talet när de gjordes. Dessutom målad med akrylputs
Vilket också tyvärr lett till en del rötskador, men det är en annan historia. Men det är i detta fall alltså sista decimetern mot ståndsskivan som lagats i med cementputs när taket lagts om, så där skall ändå öppnas upp menar jag.Problemet idag, som jag konstaterat genom att spola med vattenslang, är förmodligen att vattnet tränger in genom (små, men djupa) sprickor i putsen. Hade det inte varit för sprickorna tror jag inte det hade varit så farligt. Sprickorna kommer givetvis att fixas nu, men när man nu gör en relativt omfattande åtgärd vill jag försäkra mig 110% mot framtida läckage då vattnet tyvärr hamnar på ett "dyrt" (mitt i matsalstaket) ställe nere i huset.
Det är också verkligen ett utsatt läge. Förutom det regn som slår direkt mot fasaden så piskar vinden också upp vatten från taket mot fasaden. Inte så att det blir något stående vatten, men det är verkligen som en tvättmaskin när det blåser. Därför är jag också lite orolig att vinden kan trycka upp vattenstänk mellan plåtlisten och ståndskivan.
Det är som du säger att utan sprickor är det ingen fara. Det ska systemet ta hand om och fungerar utmärkt. Men som altid så är det sårbarheter där olika system möts och däribland övergången mellan plåt och puts. Och cementputsen är ett sattyg då den inte är flexibel som traditionell kalkputs. Och speciellt viktigt när det är hus av timmer eller plankuppbyggnad som i sig har en förmåga att röra sig med tiden och temperatur/fuktskillnader.
Som jag ser så finns det inget hinder att du använder dig av både alt1 och 2 när du ändå ska ta fram underlaget.
Hoppsan såg nu att du skrivit att du har ambition om att hålla kulturvärdet på huset i rimlig nivå, och då blir jag lite fundersam om detta är en lösning som smälter ihop med denna aspekt. Jag misstänker att plåttaket har blivit bytt i samband med att putsen lagats med cementbruk på grund av inkompetensen som fanns där vid tillfället. Och då kan jag anse att det finns ett värde av att inte använda sig av lister utan återgå till en lösning som är minimalistisk och därmed när ändå putsen ska avlägsnas att om möjligt med varsam hand vika ut ståndskivan och därefter försöka få ner en utfyllnad av trä som ståndskivan sedan klamras mot i överkant. Huvudsaken att inte plåten är lös mot putsens anslutning. Klamra tätt ca 300 cc och håll återdrivaren kort ca 10 mm och putsen gärna med en liten droppnäsa nedanför plåtkanten. Denna lösning är kanhända inte lika säker som den med list och inte föreskriven i ex AMA, men med rätt tanke på infästning så är det inga problem kan jag anse. Erfarenhetsmässigt så när jag renoverat tidigare detaljer så är det oftast en frågan om bristfällig fastsättning samt inte iakttagelse över materialens temperaturrörelser. En liten fråga angående det? Är det bandtäkt tak vilket jag kan tro så är det av absolut yttersta vikt att den sätts ordentligt fast i ståndskivans överkant så att rörelserna inte påverkar anslutningen mot putsen. Är det skivtäckt tak så är det av mindre betydelse då rörelserna tas upp i falserna, men ingen skada att klamra tätt likväl.
Men skicka gärna bilder på taket samt på detaljerna vid fönster samt gavlarna för att kunna avgöra vad som är lämpligast. För oftast så är de bästa besluten utifrån en sammanställning av allt som är i fråga.
Som jag ser så finns det inget hinder att du använder dig av både alt1 och 2 när du ändå ska ta fram underlaget.
Hoppsan såg nu att du skrivit att du har ambition om att hålla kulturvärdet på huset i rimlig nivå, och då blir jag lite fundersam om detta är en lösning som smälter ihop med denna aspekt. Jag misstänker att plåttaket har blivit bytt i samband med att putsen lagats med cementbruk på grund av inkompetensen som fanns där vid tillfället. Och då kan jag anse att det finns ett värde av att inte använda sig av lister utan återgå till en lösning som är minimalistisk och därmed när ändå putsen ska avlägsnas att om möjligt med varsam hand vika ut ståndskivan och därefter försöka få ner en utfyllnad av trä som ståndskivan sedan klamras mot i överkant. Huvudsaken att inte plåten är lös mot putsens anslutning. Klamra tätt ca 300 cc och håll återdrivaren kort ca 10 mm och putsen gärna med en liten droppnäsa nedanför plåtkanten. Denna lösning är kanhända inte lika säker som den med list och inte föreskriven i ex AMA, men med rätt tanke på infästning så är det inga problem kan jag anse. Erfarenhetsmässigt så när jag renoverat tidigare detaljer så är det oftast en frågan om bristfällig fastsättning samt inte iakttagelse över materialens temperaturrörelser. En liten fråga angående det? Är det bandtäkt tak vilket jag kan tro så är det av absolut yttersta vikt att den sätts ordentligt fast i ståndskivans överkant så att rörelserna inte påverkar anslutningen mot putsen. Är det skivtäckt tak så är det av mindre betydelse då rörelserna tas upp i falserna, men ingen skada att klamra tätt likväl.
Men skicka gärna bilder på taket samt på detaljerna vid fönster samt gavlarna för att kunna avgöra vad som är lämpligast. För oftast så är de bästa besluten utifrån en sammanställning av allt som är i fråga.
Ha ha, du läser mina tankar, för min nästa fråga var om man kunde "optimera bort" plåtlisten helt och hållet, precis som du föreslår. Fast det jag tänker mig då är om man kan använda ett kontinuerligt fästbleck istället för klammer som ett extra skydd?
Det är skivtäckning, och skivorna ligger parallellt med väggen, dvs. med långsidan mot väggen.
Tror spontant inte rörelserna i plåten är något problem, och man kan väl ändå inte räkna med någon direkt vidhäftning mellan putskant och puts(?)
Skall ta lite bilder vid tillfälle.
Det kan gå även om jag vet att putsade inte tycker om att ha en stor plåthylla då putsen har svårt att hålla i den. Men med en typ av armering som glasfiberväv så kan det vara ett alternativ. Hör med experterna där.C cpalm skrev:
Passa på då att göra en besiktning innan arbetet med putsen på börjas då det förmodligen ändå är originaltak. Förr målade man tätt, så kanske det är att passa på att göra det igen mot sommaren när väggen är klar.C cpalm skrev:
Det är positivt att det ändå är en skivtäckning speciellt då läggningen ligger parallellt med vägg.C cpalm skrev:
Ja ta bilder vettja
Besserwisser
· östergötland
· 1 955 inlägg
Jag har vid ett flertal tillfällen bakat in en garvade perforerad plåt som funkar som armering vid putskanten när det varit gammal kalkputs med det problemet
Frågade muraren, han såg inget problem med det men skulle kolla med kollegan också.