Något som vet något om denna metallsvarven?
Generellt sett är de små metallsvarvarna värda mer pengar per kg. Svårt från bilderna att säga hur stor den är. Men 5-10k brukar de gå för åtminstone.J Joonazz skrev:
Allvetare
· Västra götaland
· 8 944 inlägg
Tja, kan man gissa på tidigt 1900-tal antagligen...
Avsaknaden av växellåda, den antika lagringen av chucken och att matningen enbart kan skära tumgängor gör att den har marginell användning för modern svarvning.
Att den ens har längdmatning får man ju sätta upp på pluslistan...
Har den en fungerande drivning med en elmotor som går att köra på en rimlig säkringsstorlek i ett hobbygarage så går den säkerligen att sälja för mer än skrotvärdet i alla fall, ett par tusenlappar kanske.. mer om det följer med mycket verktyg....
Avsaknaden av växellåda, den antika lagringen av chucken och att matningen enbart kan skära tumgängor gör att den har marginell användning för modern svarvning.
Att den ens har längdmatning får man ju sätta upp på pluslistan...
Har den en fungerande drivning med en elmotor som går att köra på en rimlig säkringsstorlek i ett hobbygarage så går den säkerligen att sälja för mer än skrotvärdet i alla fall, ett par tusenlappar kanske.. mer om det följer med mycket verktyg....
Den har nortonlåda för gängning. Genom att byta ut de två kugghjulen på ändan av nortonlådan kan man få fler gängstigningar och troligen också metriska gängor.
Den har modernt prisma med V-formade anliggningsytor.
Med andra ord torde den vara en fullt användbar svarv än i dag inom sina begränsningar såvida den inte är uppnött och glapp.
Tyvärr är längsmatningen driven av ett spår i gängmatningsskruven. Det är ett sämre system än en separat axel.
Tyvärr verkar transmissionsaxeln har försvunnit och blivit ersatt av någon hemhjord drivning som troligen ger färre hastigheter. Det går att nytillverka de saknade delarna.
Den har koniska bronslager på spindeln och de måste smörjas jämt och ständigt och tål inga höga varvtal. Det innebär att man inte kan svarva i industriell produktion med den och få någon riktig lönsamhet.
Jag skulle gissa att den är tillverkad någon gång 1900-1920 eller däromkring.
Marknadsvärdet är i storleksklassen någon eller några tusentals kronor men man får mycket svarv för pengarna och med litet omvårdnad kan den säkert göra tjänst i 100 år till i någon halvprofessionell reparationsverkstad eller hobbyverkstad såvida den inte är glapp och uppnött.
Jag skulle gärna ha en sån där.
Var rädd om alla lösa tillbehör. Kugghjul och allt möjligt. Utan dem är svarven i princip värdelös och oanvändbar.
Den har modernt prisma med V-formade anliggningsytor.
Med andra ord torde den vara en fullt användbar svarv än i dag inom sina begränsningar såvida den inte är uppnött och glapp.
Tyvärr är längsmatningen driven av ett spår i gängmatningsskruven. Det är ett sämre system än en separat axel.
Tyvärr verkar transmissionsaxeln har försvunnit och blivit ersatt av någon hemhjord drivning som troligen ger färre hastigheter. Det går att nytillverka de saknade delarna.
Den har koniska bronslager på spindeln och de måste smörjas jämt och ständigt och tål inga höga varvtal. Det innebär att man inte kan svarva i industriell produktion med den och få någon riktig lönsamhet.
Jag skulle gissa att den är tillverkad någon gång 1900-1920 eller däromkring.
Marknadsvärdet är i storleksklassen någon eller några tusentals kronor men man får mycket svarv för pengarna och med litet omvårdnad kan den säkert göra tjänst i 100 år till i någon halvprofessionell reparationsverkstad eller hobbyverkstad såvida den inte är glapp och uppnött.
Jag skulle gärna ha en sån där.
Var rädd om alla lösa tillbehör. Kugghjul och allt möjligt. Utan dem är svarven i princip värdelös och oanvändbar.
Heimlaga, hur fungerar systemet i en separat axel? Trodde de fungerade enligt samma princip som spåret. Dvs spåret driver en snäckväxel som i sin tur jobbar mot kuggraden som också nyttjas för manuell matning. Eller vad är fördelen med en separat axel för matning, det känns inte som den är så stor om det funkar som jag tror det gör.
Halvmuttrarna av mässing som överför matningsrörelsen från skruven när man svarvar gängor verkar nötas litet snabbare när det är ett spår i skruven. Det är nackdelen som jag känner till. Det lär gå att tillverka nya halvmuttrar när de är slut men det tar tid och alla visom håller på med gamla maskiner har brist på tid.
Ja på min svarv är dom snart helt uppnötta. Dom är av gjutjärn och inte brons. Intressant ser skruven ut att vara i bra skick medan gjutjärnet verkar ha tagit allt slitage. Så det har jag på kommande, men tiden saknas.
Allvetare
· Västra götaland
· 8 944 inlägg
Här är ett exempel på en lite äldre svarv, som saknar det förbättrade prismat som heimlaga beskrev..
https://www.tradera.com/item/301891/591131728/antik-svarv-forslund
Tradera kanske inte är det allra bästa stället att värdera en svarv på, men det ger nån form av uppskattning i alla fall...
https://www.tradera.com/item/301891/591131728/antik-svarv-forslund
Tradera kanske inte är det allra bästa stället att värdera en svarv på, men det ger nån form av uppskattning i alla fall...