Flinta
Nej, jag har inte jämfört priserna på de olika materialen. Fast jag vill använda det material som jag tror mest på och det blir Finjas Leca Isoblock 35 mm eller Maxits motsvarande. Skillnaden mellan de två är mittenisoleringen. Där är jag fortfarande osäker. Jag har läst någonstans att om fukt kommer innanför det yttre Lecaskiktet ska fukten kunna rinna ner till golvnivån och sedan rinna ut på utsidan av väggen. Därför rekommenderas det att man använder en plåt som underlag. Både som glidskikt och vattenavledare utåt. Det funkar ju med Finjas block med "frogolit"fyllning men inte med Maxit som har en gjuten fyllning. Där finns inget hålrum som kan transportera vattnet neråt. Är det någon som vet mer?
Nej, jag har inte jämfört priserna på de olika materialen. Fast jag vill använda det material som jag tror mest på och det blir Finjas Leca Isoblock 35 mm eller Maxits motsvarande. Skillnaden mellan de två är mittenisoleringen. Där är jag fortfarande osäker. Jag har läst någonstans att om fukt kommer innanför det yttre Lecaskiktet ska fukten kunna rinna ner till golvnivån och sedan rinna ut på utsidan av väggen. Därför rekommenderas det att man använder en plåt som underlag. Både som glidskikt och vattenavledare utåt. Det funkar ju med Finjas block med "frogolit"fyllning men inte med Maxit som har en gjuten fyllning. Där finns inget hålrum som kan transportera vattnet neråt. Är det någon som vet mer?
Yonna
Varför valde du eluppvärmt golv framför vattenburet system? Själv har jag tänkt lägga ett vattenburet system i hela bottenplattan och sedan klinker överallt. Det där med pellets har jag också funderat på. Jag har räknat med skorsten och någon typ av eldstad i v-rummet och i första hand tänker man då på vanlig ved. Men varför inte pellets, nåt att fundera på.
Varför valde du eluppvärmt golv framför vattenburet system? Själv har jag tänkt lägga ett vattenburet system i hela bottenplattan och sedan klinker överallt. Det där med pellets har jag också funderat på. Jag har räknat med skorsten och någon typ av eldstad i v-rummet och i första hand tänker man då på vanlig ved. Men varför inte pellets, nåt att fundera på.
Lecan har en öppen struktur som gör att vattnet tar sig ner om man nu skulle få in den.
Menar du att det är att föredra Finjas Leca med tanke på ev avrinning jämfört med Maxit? Finns risken att en murad Lekavägg tar in vatten om det är en långvarig blöt period exvis? I så fall måste Finjas vara det bästa, eller? Går fukten i så fall innåt och mot frigolitisoleringen?
Varför ska du få in vatten? Du portätar ju lecan med grundningsbruket innan du putsar den.
Hej
Vi har byggt ett lättbetonghus alldeles själva och då menar jag själva!! Vi har tunnfogade block (limmade) från Yxhult när det fanns med tillverkning i Kumla i Sverige. Alla väggar både ytterväggar och innerväggar är av lättbetong. Även bjälklagen är av lättbetong. Vårt bygge från det att torpargrunden var färdig juli 2003 tills vi kunde flytta in tog oss 15 månader. Lättbetongstommen var färdig i oktober 2003 och vi putsade inte fasaden förrän juli-augusti 2004. Vi flyttade in med entreplan färdigt i mitten på september 2004. Det enda vi anlitade externa firmor till så var det till putsningen då det innebär att man behöver en massa verktyg och maskiner vilket vi inte var intresserade av att hyra plus att man behöver vara 3-4 st som kan utföra jobbet. Vi har putsat med tjockputs så här. Grundning med ett speciellt grundningsbruk för lättbetong (annars drar man sönder ytan på lättbetongen) i 2 lager. Därefter nätning med galvat putsnät. I alla knutar och smygar är det dessuton diagonalnätat. Därefter 2 lager tjockputs vanlig KC-puts. Efter detta är det 3 lager med genomfärgad stänkputs. Ingen färg eller några andra konstgjorda material. På innsidan av lättbetongen är det vanligt sandspackel och tapet, ingen puts. Vår lättbetongkonstruktör sa att det inte behövde putsat om man var riktigt noggrann vid murningen. Även målaren sa att det inte var större ojämnheter än att det räckte med spackel. Vi har ännu idag inte märkt av varken hög luftfuktighet eller fukt i väggarna eller i torpargrunden. Fasaden har ej heller några som helst anvisningar till sprickor eller missfärgningar. Jag tror att får bara bygget ta tillräckligt lång tid innan man lägger på ytbehandlingarna och stänger inne byggfukten så slipper man de ev fuktproblemen.
Jag skulle deffinitivt gå på lättbetonghus igen med de erfarenheter jag fått från vårt bygge.
Jag håller med de andra som skrivit innan att är det bara riktigt utfört är det en mycket hållbar fasadbehandling med gammeldags tjockputs.
Lycka till med valet.
Mvh Honken
Vi har byggt ett lättbetonghus alldeles själva och då menar jag själva!! Vi har tunnfogade block (limmade) från Yxhult när det fanns med tillverkning i Kumla i Sverige. Alla väggar både ytterväggar och innerväggar är av lättbetong. Även bjälklagen är av lättbetong. Vårt bygge från det att torpargrunden var färdig juli 2003 tills vi kunde flytta in tog oss 15 månader. Lättbetongstommen var färdig i oktober 2003 och vi putsade inte fasaden förrän juli-augusti 2004. Vi flyttade in med entreplan färdigt i mitten på september 2004. Det enda vi anlitade externa firmor till så var det till putsningen då det innebär att man behöver en massa verktyg och maskiner vilket vi inte var intresserade av att hyra plus att man behöver vara 3-4 st som kan utföra jobbet. Vi har putsat med tjockputs så här. Grundning med ett speciellt grundningsbruk för lättbetong (annars drar man sönder ytan på lättbetongen) i 2 lager. Därefter nätning med galvat putsnät. I alla knutar och smygar är det dessuton diagonalnätat. Därefter 2 lager tjockputs vanlig KC-puts. Efter detta är det 3 lager med genomfärgad stänkputs. Ingen färg eller några andra konstgjorda material. På innsidan av lättbetongen är det vanligt sandspackel och tapet, ingen puts. Vår lättbetongkonstruktör sa att det inte behövde putsat om man var riktigt noggrann vid murningen. Även målaren sa att det inte var större ojämnheter än att det räckte med spackel. Vi har ännu idag inte märkt av varken hög luftfuktighet eller fukt i väggarna eller i torpargrunden. Fasaden har ej heller några som helst anvisningar till sprickor eller missfärgningar. Jag tror att får bara bygget ta tillräckligt lång tid innan man lägger på ytbehandlingarna och stänger inne byggfukten så slipper man de ev fuktproblemen.
Jag skulle deffinitivt gå på lättbetonghus igen med de erfarenheter jag fått från vårt bygge.
Jag håller med de andra som skrivit innan att är det bara riktigt utfört är det en mycket hållbar fasadbehandling med gammeldags tjockputs.
Lycka till med valet.
Mvh Honken
Hade en mycket stram budget och huset byggdes på generalentreprenad. Det är självklart det på sikt vore bättre med vattenburen värme men jag hade också utrymmesproblem. Med min kombination med liten pelletskamin funkar det dock ekonomiskt bra.erwe skrev:
Äntligen har vi fått klart vårt bygglov! Nu kan vi äntligen börja med förberedelser inför bygget. Det är rätt så intressant det här med jämförelsen mellan Leca och lättbetong, och intrerssant att höra allas synpunkter.
Jag har ju tidigare sagt i mina inlägg här att vi kommer att använda Leca, men jag måste nog säga att jag är fortfarande tveksam. Flera här har ju synpunkter på att använda cellplast i väggarna och menar att den blir en barriär som hindrar fukten att gå igenom väggen. Men är det inte så att cellplasten inte tillåter vatten att gå igenom men väl ångan, dvs den fukt som vandrar mellan ute och innemiljön.
Något jag aldrig hör negativt om är om cellplasten i gjutna bottenplattor. Där är det tvärt om, gärna 300 mm tjocklek för att ge tillräcklig isolering. Där är cellplasten helt accepterad och det förfaringssättet är väl inte använt längre än cellplast i ytterväggar, eller?
Erwe
Jag har ju tidigare sagt i mina inlägg här att vi kommer att använda Leca, men jag måste nog säga att jag är fortfarande tveksam. Flera här har ju synpunkter på att använda cellplast i väggarna och menar att den blir en barriär som hindrar fukten att gå igenom väggen. Men är det inte så att cellplasten inte tillåter vatten att gå igenom men väl ångan, dvs den fukt som vandrar mellan ute och innemiljön.
Något jag aldrig hör negativt om är om cellplasten i gjutna bottenplattor. Där är det tvärt om, gärna 300 mm tjocklek för att ge tillräcklig isolering. Där är cellplasten helt accepterad och det förfaringssättet är väl inte använt längre än cellplast i ytterväggar, eller?
Erwe
Är grundningsbruket främst till för att hålla fukten utanför putsen eller att det ska vara starkare?
och spelar det någon roll om man nätar före och slår igenom grundningsbruket där om nätet hänger på distanser 5 mm?
och spelar det någon roll om man nätar före och slår igenom grundningsbruket där om nätet hänger på distanser 5 mm?
Grundningsbruket fungerar som tätare (suger vatten dåligt), vidhäftare (ger en bra vidhäftning för nästa skikt) och sugutjämnare (man slipper en rutig fasad vid regn).
Man eftersträvar att nätet ska ligga centrerat i putsskiktet. Det är dessutom lättare att grunda först och näta sen.
Man eftersträvar att nätet ska ligga centrerat i putsskiktet. Det är dessutom lättare att grunda först och näta sen.
Grundningsbruket används för att putsen skall fästa bättre. Och på lättbetong måste man ha ett grundningsbruk som inte drar sönder ytan på lättbetongen (krympning mm som är större hos vanliga grundningsbruk och putsbruk). Nätet skall sitta i tjockputsen, sen hur du får dit den har väl ingen större betydelse.
Mvh Honken
Mvh Honken
Honken: "krympning mm som är större hos vanliga grundningsbruk och putsbruk"
Nu vet jag inte hur du menade... ??
Grundningsbruk och putsbruk för leca och lättbetong är lika i styrka och ev. krympning, men till lättbetongen krävs lågalkaliskt bruk för att förhindra ettringitbildning.
Det som helt enkelt skiljer dem åt är vitcement alt anläggningscement vs. standardcement
Nu vet jag inte hur du menade... ??
Grundningsbruk och putsbruk för leca och lättbetong är lika i styrka och ev. krympning, men till lättbetongen krävs lågalkaliskt bruk för att förhindra ettringitbildning.
Det som helt enkelt skiljer dem åt är vitcement alt anläggningscement vs. standardcement