Här kom byggnadsnämnden ut innan slutbesked. Kranskommun till Stockholm.D Daniel Barnaniel skrev:
Ja. PBL är helt broken.Claes Sörmland skrev:
Jag gjorde på liknande sätt som några varit inne på här redan - använde mig av skärmtak och altan för att slippa riva de mest fundamentala delarna. Jag hade extra roligt med detta eftersom jag har tegelfasad 
. Det "enda" som behövdes gjöras i efterhand var ett sätta upp den sista biten yttervägg och byta från plast till pannor på taket. Detta gjordes efter att jag fått interimistiskt slutbesked på de första 35kvm och sedan gjorde jag en bygganmälan för att göra om de 15kvm altan till att bli boyta. Visst blev det mer krångligt rent byggtekniskt men förutom lite reglar och gips på källarplan är det inte mycket som gått till spillo förutom tid... Första bilden visar bygget vid ansökan om interimistiskt slutbesked - de andra efter attefallsutbyggnaden. Ja tycker ändå att min kummun varit förstående och velat göra det bästa av situationen - jag förstår deras dilemma och att de är bakbundna när det kommer till att godkänna attefallsdelen innan huvudbyggnaden är klar. Till slut fick jag ju ungefär det jag ville ha vilket jag är tacksam för... Ska väl bli en byggtråd av det här bygget någon gång i framtiden också
. Det "enda" som behövdes gjöras i efterhand var ett sätta upp den sista biten yttervägg och byta från plast till pannor på taket. Detta gjordes efter att jag fått interimistiskt slutbesked på de första 35kvm och sedan gjorde jag en bygganmälan för att göra om de 15kvm altan till att bli boyta. Visst blev det mer krångligt rent byggtekniskt men förutom lite reglar och gips på källarplan är det inte mycket som gått till spillo förutom tid... Första bilden visar bygget vid ansökan om interimistiskt slutbesked - de andra efter attefallsutbyggnaden. Ja tycker ändå att min kummun varit förstående och velat göra det bästa av situationen - jag förstår deras dilemma och att de är bakbundna när det kommer till att godkänna attefallsdelen innan huvudbyggnaden är klar. Till slut fick jag ju ungefär det jag ville ha vilket jag är tacksam för... Ska väl bli en byggtråd av det här bygget någon gång i framtiden också 
Redigerat:
Hej, då jag läst på lite om just denna dommen och även läst det "nordbro" skriver så tänkte jag kommentera detta lite mer. Först måste jag absolut säga ifrån att det finns ingen prejudicerande domslut som säger att man måste riva attefallstillbyggnaden.... Även om nordbro i princip skriver det så är det iaf enligt mig en GROV övertolkning av dommen.B bjornroth skrev:
I princip tar MÖD ställning till två saker, dels det praktiska hur tillbyggnader skall räknas (kupor m.m.) och dels om ifall det var rätt att ge startbesked för "attefallsdelen" innan det fanns ett slutgodkännande på "bygglovsdelen".
Det finns senare dom i MÖD som klargör att man ex. får göra en attfallstillbyggnad om det fins ett intermistiskt slutbesked på byggnaden.
Även i det första fallet så gav kommunen slutbesked "bygglovsdelen" vilket innebar att de som hade fastigheten kunde söka startbesked i efterhand, dvs göra i rätt ordning. Dvs utan krav på rivning, vilket ju blir en absurd konsekvens.
Dock fick de inte godkänt för detta heller, men det berodde på att den tekniska utformningen inte var förenlig med attefallsreglerna.
Jag säger ju nu inte att det är "bara att köra på", men som jag tolkar det är det mer troligt att man får böter (förutsatt att alla delar inte bryter mot något) än att det skulle bli fråga om en sådan långtgående konsekvens som rivning.
Gällande fallet i MÖD som "Nordbro" skriver om så kan jag ju iaf se att på google streetview så har inget rivits två år efter dommen...... dock handlar det väl här nu mer om tekniska frågor huruvida det är en attefallstillbyggnad eller inte...
Blev mest lite irriterad ville skriva detta efter att ha läst artikeln i Nordbro som är den första träffen man får när man googlar om detta då de (enligt mig iaf) sprider helt felaktig information om hur dommen skall tolkas. Att de läst dommen innan de skrev detta tror jag, men jag tror verkligen inte de förstått den......
Någon som vet mer om detta?
Jag är sugen på att söka ett symboliskt bygglov på någon kvadratmeter och sedan en bygganmälan om attefallstillbyggnad på ytterligare någon kvadratmeter och påbörja och avsluta båda samtidigt och sedan driva frågan upp till MÖD igen för systemet är ju helt galet.
Hellre böter och slippa vansinnet än den här tvåstegsraketen med interimistiskt slutbesked.
Jag är sugen på att söka ett symboliskt bygglov på någon kvadratmeter och sedan en bygganmälan om attefallstillbyggnad på ytterligare någon kvadratmeter och påbörja och avsluta båda samtidigt och sedan driva frågan upp till MÖD igen för systemet är ju helt galet.
Hellre böter och slippa vansinnet än den här tvåstegsraketen med interimistiskt slutbesked.
Lagen är ju som den är och just detta är väl prövat i MÖD så bättre isf att försöka påverka politiker om att få en lagändring...P petersthlm skrev:
Hur då? Det kommer inte att ske under en generation i det tempo vårt system är uppsatt.S skyisthelimit skrev:
Det som inte är prövat, vad jag förstår, är vad konsekvensen blir av
- sök bygglov utan avvikelse inom detaljplan
- anmäl attefallstillbyggnad innan slutbesked men i övrigt inom attefallsreglerna
- bygg båda utan att först invänta slutbesked
- ta konsekvensen av ”felet”
- ansök/anmäl rättning i efterhand
Jag inser att jag har en juridisk svaghet i de sista två punkterna som jag behöver förstå bättre.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 539 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 539 inlägg
Du tänker att detta är att ett befintligt en- eller tvåbostadshus och att bygglovet avser en tillbyggnad och det är den byggnadsdelen som du sedan vill bygga ut ytterligare med attefallsreglerna?P petersthlm skrev:
Det gäller ju att kommunen nekar dig startbesked för attefallsåtgärden. Då kan du överklaga det beslutet och sen är cirkusen igång. För att garantera att gå så långt som möjligt i rättsapparaten så behövs två olika sakägare som respektive beslut går emot. D v s du behöver en part som gör anmälan om attefallsåtgärden (du själv) och t ex en granne som motsätter sig startbesked. Då finns det alltid en part som beslutet går emot oavsett vad byggnadsnämnd, länsstyrelse och senare MMD beslutar i frågan. Om nu rättsapparaten erkänner granne som motpart. Annars behöver du en kommun som spelar med hela vägen.
Mycket intressant tråd för mig som just nu sitter i en havererad utbyggnadsprocess. Blir en längre utläggning innan min fråga i slutet.
Vi skulle liksom trådskrivaren bygga ut vårt hus med först 20 kvm bygglovspliktig utbyggnad (bygglov 1) och därpå 7,5 kvm attefallstillägg. Detta i två plan. Vi planerade att göra det i två steg där vi först bygger det bygglovspliktiga för att därefter få ett interimistiskt slutbesked och sedan ansöka om startbesked för attefallstillägget.
Vi påbörjade markarbeten i juli 2023. I november sökte vi interimistiskt slutbesked, kommunen gjorde platsbesök och vi fick interimistiskt slutbesked för bygglov 1.
Sen började helvetet. Enligt vår plan skickade vi in ansökan om att få startbesked för attefallstillägget vilket vi fick avslag på. Först handlade det om själva utformningen av attefallstillägget. Man ansåg att det inte kunde anses vara en tillbyggnad utan två då den inte satt ihop tillräckligt mycket, kommunens policy var att man måste kunna gå genom hela utbyggnaden. Efter att ritat om för att tillfredsställa kommunens önskemål skickade vi in en ny ansökan varpå vi fick avslag igen. Nu hade man hittat att vår arkitekt gjort en miss som innebar att vi skulle behöva utöka takvolymen med 2 kubikmeter på bygglov 1 för att kunna färdigställa attefallstillägget varpå det skulle uppstå 2 kubik svartbygge i taket som inte skulle kunna läkas i efterhand utan då skulle vi behöva riva ner attefallstillägget först för att kunna söka bygglov för takdelen.
Kommunen bestämde sig också för att göra ytterligare ett platsbesök, denna gången av bygglovshandläggarna, i januari 2024 eftersom man på bilder i vår ansökan om startbesked såg att vi sparat lite av takbalken (som vi skulle behöva för attefallstillägget, onödigt att kapa om vi ändå behövde bygga på sen). Då säger bygglovshandläggaren att den där takbalken i kombination med att vi redan gjutit plattan för attefallstillägget gör att de anser att vi redan påbörjat bygget av attefallstillägget. Och vi måste söka ett bygglov för den extra takbiten (bygglov 2). Eftersom detta nu är ett olovligt bygge så ska alla beslut tas av någon nämnd på kommunen som sammanträder månatligen. Vi är i april 2024 när vi får bygglov 2 och vi har förra vecka skickat in en ansökan om interimistiskt slutbesked för bygglov 2.
När vi skickade in ansökan om interimistiskt slutbesked bygglov 2 så lät kommunen oss veta att de inte kommer bevilja oss startbesked för attefallstillägget med mindre än att allt byggs helt klart i bygglov 1&2. När de var ute och gjorde platsbesök inför interimistiskt bygglov 1 så hade de varit pragmatiska och sagt att vi inte behövde göra klart allt medan man nu säger att allt ska vara helt klart, avlopp, ventilation, fasadputs mm.
Nu till min fundering:
Vi har fått interimistiskt slutbesked för bygglov 1 och väntar oss detsamma i närtid för bygglov 2. Har kommunen rätt att dra tillbaka det interimistiska slutbeskedet för bygglov 1 när vi nu redan fått det?
Jag funderar på vad den värsta konsekvensen skulle bli om vi bygger klart attefallstillägget utan startbesked och sedan söker startbesked i efterhand. Kan de tvinga oss att riva om vi redan fått interimistiska slutbesked bygglov 1&2?
Kommunen argumenterar att de inte kommer ge oss startbesked för att de anser att utbyggnaden nu inte är tillräckligt färdig för att ge oss det. Men då skulle de ju inte gett oss interimistiskt slutbesked till att börja med.
Vi är så jvla trötta på projektet och vill bara bygga klart. Vi är en småbarnsfamilj med 3 barn som bor i en byggarbetsplats. En sak att budgeten för bygget brutits samman av alla extra kostnader sanktionsavgifter, ändrade ritningar, äta, bygglovsansökningar mm. Värst är att inte ha kontroll över när vi kan bli klara. Hur länge ska vi bo så här. Jag är beredd att ta ytterligare ev sanktionskostnader om vi bara kunde säga till byggaren att vi nu gör klart allt. Men vi vill absolut inte riskera att behöva riva attefallstillägget. Någon som är insatt och vill ge oss råd?
Vi skulle liksom trådskrivaren bygga ut vårt hus med först 20 kvm bygglovspliktig utbyggnad (bygglov 1) och därpå 7,5 kvm attefallstillägg. Detta i två plan. Vi planerade att göra det i två steg där vi först bygger det bygglovspliktiga för att därefter få ett interimistiskt slutbesked och sedan ansöka om startbesked för attefallstillägget.
Vi påbörjade markarbeten i juli 2023. I november sökte vi interimistiskt slutbesked, kommunen gjorde platsbesök och vi fick interimistiskt slutbesked för bygglov 1.
Sen började helvetet. Enligt vår plan skickade vi in ansökan om att få startbesked för attefallstillägget vilket vi fick avslag på. Först handlade det om själva utformningen av attefallstillägget. Man ansåg att det inte kunde anses vara en tillbyggnad utan två då den inte satt ihop tillräckligt mycket, kommunens policy var att man måste kunna gå genom hela utbyggnaden. Efter att ritat om för att tillfredsställa kommunens önskemål skickade vi in en ny ansökan varpå vi fick avslag igen. Nu hade man hittat att vår arkitekt gjort en miss som innebar att vi skulle behöva utöka takvolymen med 2 kubikmeter på bygglov 1 för att kunna färdigställa attefallstillägget varpå det skulle uppstå 2 kubik svartbygge i taket som inte skulle kunna läkas i efterhand utan då skulle vi behöva riva ner attefallstillägget först för att kunna söka bygglov för takdelen.
Kommunen bestämde sig också för att göra ytterligare ett platsbesök, denna gången av bygglovshandläggarna, i januari 2024 eftersom man på bilder i vår ansökan om startbesked såg att vi sparat lite av takbalken (som vi skulle behöva för attefallstillägget, onödigt att kapa om vi ändå behövde bygga på sen). Då säger bygglovshandläggaren att den där takbalken i kombination med att vi redan gjutit plattan för attefallstillägget gör att de anser att vi redan påbörjat bygget av attefallstillägget. Och vi måste söka ett bygglov för den extra takbiten (bygglov 2). Eftersom detta nu är ett olovligt bygge så ska alla beslut tas av någon nämnd på kommunen som sammanträder månatligen. Vi är i april 2024 när vi får bygglov 2 och vi har förra vecka skickat in en ansökan om interimistiskt slutbesked för bygglov 2.
När vi skickade in ansökan om interimistiskt slutbesked bygglov 2 så lät kommunen oss veta att de inte kommer bevilja oss startbesked för attefallstillägget med mindre än att allt byggs helt klart i bygglov 1&2. När de var ute och gjorde platsbesök inför interimistiskt bygglov 1 så hade de varit pragmatiska och sagt att vi inte behövde göra klart allt medan man nu säger att allt ska vara helt klart, avlopp, ventilation, fasadputs mm.
Nu till min fundering:
Vi har fått interimistiskt slutbesked för bygglov 1 och väntar oss detsamma i närtid för bygglov 2. Har kommunen rätt att dra tillbaka det interimistiska slutbeskedet för bygglov 1 när vi nu redan fått det?
Jag funderar på vad den värsta konsekvensen skulle bli om vi bygger klart attefallstillägget utan startbesked och sedan söker startbesked i efterhand. Kan de tvinga oss att riva om vi redan fått interimistiska slutbesked bygglov 1&2?
Kommunen argumenterar att de inte kommer ge oss startbesked för att de anser att utbyggnaden nu inte är tillräckligt färdig för att ge oss det. Men då skulle de ju inte gett oss interimistiskt slutbesked till att börja med.
Vi är så jvla trötta på projektet och vill bara bygga klart. Vi är en småbarnsfamilj med 3 barn som bor i en byggarbetsplats. En sak att budgeten för bygget brutits samman av alla extra kostnader sanktionsavgifter, ändrade ritningar, äta, bygglovsansökningar mm. Värst är att inte ha kontroll över när vi kan bli klara. Hur länge ska vi bo så här. Jag är beredd att ta ytterligare ev sanktionskostnader om vi bara kunde säga till byggaren att vi nu gör klart allt. Men vi vill absolut inte riskera att behöva riva attefallstillägget. Någon som är insatt och vill ge oss råd?
Jag kan inte hjälpa dig med den juridiska gråzonen. Kanske kan Nötegårdsgubben eller andra göra det.B BernieByggare skrev:
Det viktigaste medskicket jag kan göra är förmodligen att det pågår ett arbete att reformera reglerna (SOU 2021:47) som är "aktivt" och med lite tur skickas till riksdagen i år eller nästa år. De skulle ta bort tramset med "interrimistiskt slutbesked" osv och göra att man får bygga flera attefallstillbyggnader så länge som totalen inte överstiger X m2.
Några andra detaljer (som kanske inte längre är relevanta).
"Man ansåg att det inte kunde anses vara en tillbyggnad utan två då den inte satt ihop tillräckligt mycket, kommunens policy var att man måste kunna gå genom hela utbyggnaden."
Detta är mycket sannolikt en felaktig policy av kommunen. Man får bara göra EN attefallstillbyggnad. Följer man definitioner och MÖD-tillämpningar mm så lär man komma fram till att det är möjligt så länge tillbyggnaden sker i EN VOLYM oavsett om man kan gå mellan alla delar eller ej. Dock behöver man sannolikt överklaga hela vägen till MÖD för att få igenom det om kommunen nu sätter sig emot.
(Vad är det för kommun egentligen som bråkar så med sina invånare? De borde väl vara maximalt liberala så länge som reglerna upplevs följas?)
Så tyvärr ingen mer hjälp till dig än att det verkar vara en kass kommun/handläggare.
Tack för svar. Bra att det kan komma tydliggöranden från riksdagen kring det interimistiska i framtiden.
Intressant det där med att du säger att kommunen felaktigt tolkar hur ett attefallstillägg ska vara utformat. (Det är Lidingö kommun.) Kommunen har sagt att det inte finns någon vägledning för hur de ska göra och bett oss lägga fram något som kan styrka vårt case. Enligt kommunen finns inget prejudikat för detta och sagt att de gärna skulle se att det prövas i domstol. Det är vi ju såklart inte så sugna på. 😂
Intressant det där med att du säger att kommunen felaktigt tolkar hur ett attefallstillägg ska vara utformat. (Det är Lidingö kommun.) Kommunen har sagt att det inte finns någon vägledning för hur de ska göra och bett oss lägga fram något som kan styrka vårt case. Enligt kommunen finns inget prejudikat för detta och sagt att de gärna skulle se att det prövas i domstol. Det är vi ju såklart inte så sugna på. 😂
@Nötegårdsgubben blev tipsad om att du kanske är rätt person att fråga! 😃B BernieByggare skrev:
Jag har inte alla detaljerna i resonemanget tillgängligt här men det är i princip så här:B BernieByggare skrev:
Plan- och bygglag (2010:900) 9 kap. 4 b §
För en- eller tvåbostadshus krävs det trots 2 § inte bygglov för att
1. göra högst en tillbyggnad som inte har en större bruttoarea än 15,0 kvadratmeter, som inte överstiger bostadshusets taknockshöjd och som inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter
- Beräkning av bruttoarea och andra areor sker enligt standarden SS 21054:2020.
- Boverket: "Attefallstillbyggnaden får uppföras i flera plan så länge inte begränsningen om 15,0 m2 bruttoarea överskrids. Enligt Boverkets uppfattning måste en attefallstillbyggnad ha någon bruttoarea. Det innebär att en tillbyggnad som inte medför någon bruttoarea, till exempel ett skärmtak, inte kan vara en attefallstillbyggnad."
- Vad är den lagliga definitionen på tillbyggnad? Reservation: Kan skilja sig beroende på PBL/ÄPBL.
- ÄPBL vet jag att MÖD brukar stödja sig på TNC 95/1994 (se t ex MÖD 2014:43) för definitioner.
- Se t ex rikstermdatabasen och TNC 95 => "åtgärder varigenom befintlig byggnad utökas i sidled, höjdled eller djupled"
EN = vid ett tillfälle, sammanhängande
TILLBYGGNAD = "befintlig byggnad utökas i sidled, höjdled eller djupled"
Det finns alltså ingenting som säger att man inom tillbyggnaden måste kunna gå mellan volymökningarna.
Det finns ingen annan definition av tillbyggnad och MÖD är ganska konsekventa i sina rättsfall (avs olika frågor) med att hänvisa till TNC 95.
Frågan bakom frågan till en bygglovshandläggare i en kommun borde väl dock vara:P petersthlm skrev:
Ungefär, men måste uttryckas bättre:
Vad är det ni vill uppnå? Är det att hindra oss, en barnfamilj, från att få bygga vårt hus eller är det att regler ska följas så att ni inte gör fel som senare upptäcks så att ni får bakläxa?
Rimligen och förmodligen är det det senare som handläggarna egentligen inte vill men de kanske inte har tänkt igenom hela sitt resonemang. Om du får med dem på att vara lite mer open minded så kanske man därefter kan "ge dem" argumenten enligt ovan som de själva kan använda för att motivera sitt tillstånd?