1 572 läst · 14 svar
2k läst
14 svar
Köpa "grön" betong, dvs betong med lägre CO2-intensitet?
Hej,
I mitt renoveringsprojekt vill jag undvika betong i så stor utsträckning som möjligt. Dels för att det inte är tidstypiskt flr mitt hus och dels pga. den relativt höga koldioxidbelastning det medför.
Trots allt är det kanske inte möjligt att undvika det helt och hållet, betong har tydliga fördelar.
I de fall jag ändå landar i att jag måste använda betong är jag intresserad av att köpa mindre CO2-intensiv betong.
Är det någon som vet om det går att få tag på som privatperson?
Det projekt som ligger närmast nu är ett fundament till en kakelugn så det handlar inte om några stora mängder.
I mitt renoveringsprojekt vill jag undvika betong i så stor utsträckning som möjligt. Dels för att det inte är tidstypiskt flr mitt hus och dels pga. den relativt höga koldioxidbelastning det medför.
Trots allt är det kanske inte möjligt att undvika det helt och hållet, betong har tydliga fördelar.
I de fall jag ändå landar i att jag måste använda betong är jag intresserad av att köpa mindre CO2-intensiv betong.
Är det någon som vet om det går att få tag på som privatperson?
Det projekt som ligger närmast nu är ett fundament till en kakelugn så det handlar inte om några stora mängder.
Det är väl tvärt om, det man vill ha är ett så lågt vct-tal som möjligt och så hög hållfasthet som går.W witten skrev:
Genom att tillföra mer vatten så ökar du vct och därmed får sämre hållfasthet. Betongen blir lättare att arbeta med, men blir mindre tät.
Ett lågt vct medför litet avstånd mellan cementpartiklarna och en tät cementgel. I reaktionen mellan
cement och vatten, särskild vid lågt vct, är det viktigt att allt vatten reagerar med cementet och inte
kapslas in av cementgelen (Almgren et al. 2009). Inkapslat vatten i en betongkonstruktion är väldigt
svårt att torka ut i efterhand. Ofta väljs vct till under 0,4 för att uppnå en betong med hög hållfasthet,
snabb värmeutveckling och kort uttorkningstid (Johansson, 2005). En snabb värmeutveckling innebär
att betongen uppnår sluthållfastheten fortare än en betong med långsam värmeutveckling. I figur 4.4.3
visar diagrammet att betong med lägre vct har högre tryckhållfasthet (MPa) än betong med hög vct.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1232081/FULLTEXT01.pdf
Det finns rolig läsning om detta på sida 26
Redigerat:
Du läste inte frågan va?P P-KAR skrev:Det är väl tvärt om, det man vill ha är ett så lågt vct-tal som möjligt och så hög hållfasthet som går.
Genom att tillföra mer vatten så ökar du vct och därmed får sämre hållfasthet. Betongen blir lättare att arbeta med, men blir mindre tät.
Ett lågt vct medför litet avstånd mellan cementpartiklarna och en tät cementgel. I reaktionen mellan
cement och vatten, särskild vid lågt vct, är det viktigt att allt vatten reagerar med cementet och inte
kapslas in av cementgelen (Almgren et al. 2009). Inkapslat vatten i en betongkonstruktion är väldigt
svårt att torka ut i efterhand. Ofta väljs vct till under 0,4 för att uppnå en betong med hög hållfasthet,
snabb värmeutveckling och kort uttorkningstid (Johansson, 2005). En snabb värmeutveckling innebär
att betongen uppnår sluthållfastheten fortare än en betong med långsam värmeutveckling. I figur 4.4.3
visar diagrammet att betong med lägre vct har högre tryckhållfasthet (MPa) än betong med hög vct.
[länk]
Det finns rolig läsning om detta på sida 26
Klart att ju mindre cement = mindre klimatpåverkan. Men ju högre vct, ju sämre betongblandning.W witten skrev:
Iofs handlar detta om ett fundament för kakelugn som inte kommer att utsättas för mycket annat än tryck, men det bör ju ändå projekteras efter förutsättningarna, armering, underlagsarbete osv.
Sedan är det väl inte direkt mycket klimatpåverkan oroa sig för, jämfört med en massa annat här i livet för en person. Beräkna åtgången, sedan köp den mängd av den miljövänligare cementsorten du behöver och använd.
Redigerat:
Nu känner i alla fall jag, med både ekonomisk möjlighet och tid att utforska lite mindre enkla lösningar, att jag är "skyldig" att göra det. Konsumentmakt är inte den enda lösningen (om vi numera kan prata om lösningar eller om det snarare handlar om att motverka det värsta scenariot) på problemet men det är en väldigt viktig komponent.P P-KAR skrev:
Jag funderar till och med på att testa att lägga en lerkaka på skumglas som fundament till kakelugnen.
Absolut, en kakelugn går att kritisera från det perspektivet också. Det vet jag. Dumt att transportera den till huset, det går åt en del bruk för att sätta upp den och sen ska den eldas med ved som kunde fortsatt binda koldioxid. Bergvärmen är mycket effektivare och fullt tillräcklig för komforten.
Här får jag skylla på fåfänga och att jag gillar kakelugnar.
Här får jag skylla på fåfänga och att jag gillar kakelugnar.
Moderator
· Stockholm
· 52 015 inlägg
Det är nog tveksamt om du får en sådan lösning godkänd av sotaren.K KMNelhas skrev:
Nu är det väl lite enklare krav på ett enbostadshus. Men en hantverkare jag bodde granne med för en del år sedan hade installerat en kakelugn i en bostadsrätt Där hade man förstärkt bjälklkaget och fått konstruktionen med dokument från byggnadsingenjör godkänt av bygglovsenheten. När sotaren skulle godänna den färdiga installationen slog han ned på att förstärkningen inte höll vid brand. Hela installationen underkändes. Sotaren krävde att även om hela huset brinner ned, så skall kakugnen fortfarande sitta fast i murstocken.
Skälet är att om det brinner på våningen under, så att bjälklaget ger med sig, så får inte en tung kakelugn kunna rasa ned på den våningen och slå igenom bjälklaget nedåt. Tycker personligen att resonemanget haltar lite, man kan ju ha en vanlig möbel som väger som en kakelugn, ex. en stor flygel, eller full bokhylla. Det borde ge ungefär samma skada på våningen under om de rasar igenom.
Du har förmodligen rätt. Jag misstänker dessutom att jag får stopp redan hos mina murare som ska sätta kakelugnen. De är väldigt duktiga på murning men inte så öppna för framåtlutande idéer.H hempularen skrev:Det är nog tveksamt om du får en sådan lösning godkänd av sotaren.
Nu är det väl lite enklare krav på ett enbostadshus. Men en hantverkare jag bodde granne med för en del år sedan hade installerat en kakelugn i en bostadsrätt Där hade man förstärkt bjälklkaget och fått konstruktionen med dokument från byggnadsingenjör godkänt av bygglovsenheten. När sotaren skulle godänna den färdiga installationen slog han ned på att förstärkningen inte höll vid brand. Hela installationen underkändes. Sotaren krävde att även om hela huset brinner ned, så skall kakugnen fortfarande sitta fast i murstocken.
Skälet är att om det brinner på våningen under, så att bjälklaget ger med sig, så får inte en tung kakelugn kunna rasa ned på den våningen och slå igenom bjälklaget nedåt. Tycker personligen att resonemanget haltar lite, man kan ju ha en vanlig möbel som väger som en kakelugn, ex. en stor flygel, eller full bokhylla. Det borde ge ungefär samma skada på våningen under om de rasar igenom.
Din idé att lägga skumglas som botten för kakelugnen borde väl funka? Och ovanpå den lägger du en klinker eller sten. Skumglas såsom tex "foamglass" tål ju hela konstruktioner. I specen står tryck 600kPa. Vilket skulle väl klara en kakelugn? Och den konstruktion kan ju inte brinna heller.
PS vill du ha lite skumglas så har jag tillgång till lite foamglas board T4+
PS vill du ha lite skumglas så har jag tillgång till lite foamglas board T4+
Det där låter ju toppenintressant! Vill ju få till en helt plan yta så att avsluta med en foamglasskiva vore passande. Jag ska fundera lite.M manner skrev:Din idé att lägga skumglas som botten för kakelugnen borde väl funka? Och ovanpå den lägger du en klinker eller sten. Skumglas såsom tex "foamglass" tål ju hela konstruktioner. I specen står tryck 600kPa. Vilket skulle väl klara en kakelugn? Och den konstruktion kan ju inte brinna heller.
PS vill du ha lite skumglas så har jag tillgång till lite foamglas board T4+