Hej,

Kollar möjligheterna att öppna upp en yttervägg för ett glasparti på mitt 2-planshus och har provräknat med träguiden. Förslaget är enligt nedan en limträbalk på 115x495, då blir nedböjningen 9mm (L/490).
En sådan limträbalk går dock inte in. Funderar därför på vad en IPE 300 ger för nedböjning med samma data.

Borde ju gå att räkna ut lastvärdet från träguiden, och använda detta värde för böjning av en stålbalk. Eller tänker jag fel? Får nämligen lite väl låga siffror... kanske är det som är angivet som "Upplagsreaktioner 53,137 kN & 53,137 kN" som gör mig osäker. Jag uppfattar detta som brottgräns och inte lastvärdet, har jag fel?

- q borde därför bli 25,94 kN/m för limträbalken för att nedböjningen ska bli 8,5mm
- använder jag samma q för IPE 300 borde nedböjningen bli 6,6mm

Tänker jag fel?
Använder jag upplagsreaktioner 2x53,137kN/m blir nedböjningen hela 24mm för IPE 300... Den vikten känns helt främmande, om inte hela huset ska stå på balken...

Tabell med konstruktionsnormer, snözon, egentyngder och lastkategori för byggnad i Karlstad.

Teknisk specifikation för byggnadsstruktur med mått på pelare, öppningar, höjd, bredd, avstånd och taklutning på svenska.

Teknisk specifikation av balkar och sidopelare, dimensioner, belastningskapacitet, deformation, stödreaktioner och minsta upplagslängd.


Mvh
Mikael
 
Hej igen,

Funderade över natten och insåg att Upplagsreaktionerna som angivits till 53,137 kN & 53,137 kN stämmer med min egen beräkning av q, om jag bara delar med L... (missade det där med kN/m...)
- q från upplagsreaktionerna blir då: 28kN/m
- q från egen lastberäkning (med 19,2m2 tak och 16,7m2 bjälklag/2, nyttolast 2,0kN): 21kN/m
Detta stämmer bättre med de q som fås om jag räknar baklänges från träguiden för lite olika dimensioner: 23-29kN/m
Ger nedböjning 4,7-6,4mm
Tänker jag rätt här?

Mvh
Mikael
 
Linjelast, eller q, på balken är mycket riktigt summan av upplagsreaktionerna delat på balkens spännvidd. Upplagsreaktionerna är redovisade i brott i deras körning och då är alla laster multiplicerade med partialkoefficienter vilket gör att deras last blir något större än den du räknat fram i ditt exempel.
 
Aron Roger Aron Roger skrev:
Upplagsreaktionerna är redovisade i brott i deras körning och då är alla laster multiplicerade med partialkoefficienter vilket gör att deras last blir något större än den du räknat fram i ditt exempel.
Så jag är inte helt vilse, :) men behöver få med partialkoefficienter. Har sett i formler att man tar med γm och γn i fyd och följaktligen Mrd, men hur gör jag för att räkna med γ i nedböjning? Där har jag inte hittat något bra exempel än.
 
Utan att krångla till det allt för mycket så skall lasterna multipliceras med partialkoeffecienter först och främst så att du får fram en linjelast i brottgränstillstånd och en linjelast i bruksgränstillstånd. Linjelasten du får fram i bruksgränstillstånd är den du använder till att räkna ut nedböjning på balken. Skulle rekommendera att köra karakteristisk kombination och begränsa neböjningen till max. 10mm då du ska ha ett glasparti under.
Lasten i brottgränstillstånd använder du för att dimensionera balken så att brott ej uppstår. Oftast brukar det inte vara några problem för just sådana här konstruktioner då nedböjningen ändå bestämmer dimension på balken.

Inser att svaret blir lite rörigt men det är en del att ta hänsyn till om normen skall följas :)
 
Har fått fram grundritningen på huset där linjelasten för aktuell vägg finns med, Q=36kN/m. Klart högre än de 21-28kN/m som jag tidigare fått fram. Men man kanske har tagit hänsyn till partialkoefficienter i detta värde, eller så visar detta vad grundplattan är dimensionerad för. Jag kan nämligen inte få ihop den lasten med den befintliga balken (115x225) som finns i dagens öppning på 2390 mm (2570 mm inkl. stolpar). Det skulle leda till en nedböjning på 18 mm, men troligtvis skulle den inte hålla och enligt träguidens dimensioneringsverktyg (med endast 26kN/m) är minsta balk 140x225... Jag behöver komma ner till en linjelast strax under 20kN/m för att den balken skulle vara acceptabel enligt dimensioneringsverktygen. Alltså nära det jag får om jag själv räknar ut lasterna utifrån area på bjälklag och tak (inkl. snö 2,5kN/kvm). Men eftersom den linjelasten står på ritningen är det detta jag får förhålla mig till, antar jag.

Linjelasten på 36kN/m skulle innebära en nedböjning på helt acceptabla 8 mm med en IPE 300 (4180 mm), men med upplagsreaktion på 75kN blir det nog problem med punktlast för plattans kantbalk. Jag har inte tänkt att ge mig på plattan, så just nu känns det som ridå för mitt lilla projekt...

Några tankar eller tips?


Teknisk ritning, linjer, symboler, måttangivelser, lastvärde Q=36 kN/m, ingenjörskonst.
 
Linjelasten som är angiven på grundplanen är till 99% säkerhet i brott. Och borde vara i säkerhetsklass 2. Finns det någon text på ritningen någonstans som intygar det tro?
Last i brukgränstillstånd brukar ligga någonstans 50-80% av brottsplatsen lite beroende på hur fördelningen ser ut mellan egentyngd och snö/nyttiglast. I ditt fall med en lätt konstruktion och både snö och nyttiglast skulle jag tro att du ligger närmare 50% än 80%. Således skulle brukslasten ligga runt 20-25 kN/m vilket stämmer ganska bra med den befintliga avväxlingen du nämner.
I brott blir upplagsreaktionen 75kN på kantbalken som du skriver. Denna last kan vara bra att kontrollera kantbalken efter.
 
Ingen text mer än att Q avser linjelast.
Konstruktionsskiss med lastdefinitioner för snözon, punktlast (P), linjelast (Q) och bärighet för en vägg.
Har skickat frågan till husleverantören vad Q=36kN/m avser. Är det brottgräns så kan jag fortsätta, men är det max linjelast från huset så blir punklasten på 75kN för hög för min kantbalk. Nu håller jag tummarna för att husleverantören svarar.
 
Fick ett tydligt svar från husleverantören, men tyvärr inte det svaret jag önskade...:

"Q-värdet är den maximala linjelasten från huset som sedan grundentreprenören gör sin egna projektering för grunden på. Jag dubbelkollade linjelasten igen och får den till 36 kN/m, 21 kN/m kommer bara ifrån takstolarna, sedan bjälklaget har ytterligare 10 kN/m pga badrum och vi räknar med flytspackel och kakel mm, sedan egentyngd från väggen på ca 2 kN/m på varje plan."

Detta ger en för hög punktlast för kantbalken (kring 75kN), så nu blir det till att tänka om (eller sluta tänka...).
Genom att sätta stolpar mellan fönsterna kan jag komma ner i punklast, men det krävs nog tre mellanstolpar för att komma under den punktlast som dagens stolpar ger (dagens öppning är 2,4m). Tyvärr måste då delar av den gamla balken bort, vilket kommer bli svårt utan att göra åverkan på yttre gips och träfasad. Med mellanstolpar på 90x90 kommer det heller inte se helt elegant ut. Sen blir det dessutom mer än dubbelt så dyrt då jag inte kan återanvända de gamla fönsterna.
Nya lösningen lockar inte, så jag får se hur eller om det blir en fortsättning.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.