12 271 läst · 43 svar
12k läst
43 svar
Pinnsvetsa tunnplåt
Fast en 43.32 fungerar knappast till vertikal fog, vilket 48.00 gör. Däremot så är den extremt lätt att tända och oavsett hur mycket nybörjare man är så ser det bra ut. Men precis som med 46.00 så blir spröda svetsar, det är väl vätesprödhet kanske?Andreas_Hansson skrev:Om man vill veta hållfastheten på en elektrod så kan man se det på klassningen enligt ISO 2560
Ex OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
E = Belagd elektrod
42 =Hållfastigheten och förlängning
0=Slagseghet
OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
OK 46.00 EN ISO 2560-A : E 38 0 RC 11
OK 48.00 EN ISO 2560-AE 42 4 B 42 H5
Som du ser har en 48.00 lika sträckgräns som 43.32.
OK 43.32 och OK 46.00 har lika slagseghet.
De rutila elektroderna har en högre vätehalt än de basiska och slagsegheten är därför lägre.
Man skall dock komma ihåg att de basiska elektroderna är hygroskopiska, dvs när paketet är öppnat så kommer elektroderna dra åt sig fukt och bli lika dåliga som de rutila. Och det räcker inte med att ha dom på pannan i pannrummet..
Man brukar säga att rutila elektroder inte skall användas på stål med en högre kvalitet än S355.
De flesta hobby svetsare brukar inte svetsa i högre kvaliteter.
Kristallartat brott i svetsfogen.Andreas_Hansson skrev:
Med OK 48 som är hyfsat torra blir det stora deformationer innan någonting briser.
Det där kom jag underfund med rent praktiskt innan jag första gången läste om vätesprödhet.
Vad är varmt?F fsn skrev:
En panna som eldas upp varannan dag?
Rekomendationen är 70grader i värmekoger under utförandet av arbetet.
Vid lågtidsförvaring 125grader i ugn.
Nej man väljer ju elektrod efter svetsläget oxå. En 48 passar de flesta svetslägen.F fsn skrev:
Vilka svetslägen som är passande syns oxå i klassningen.
Kristallartat brott brukar det inte bli vid vätesprickor.H heimlaga skrev:
Oavsett är det ganska lätt att förhindra vätesprickor.
Tre villkor för uppkomst måste ”normalt” vara uppfyllda,
1. Höga dragspänningar (tex. egenspänningar)
2. En spröd fas (tex. martensit)
3. Hydrogenförekomst (dvs väte)
Sprickorna bildas vid temp under 200 grader – ofta vid helt kall plåt – i extremfall: upp till
tre dygn efter.
Lösningen är.
1. Egenspänningar har vi alltid i svets. Svårt att göra något åt detta. Undvikt 3 axlig spänning.
2. Förvärm grundmaterialet, svetsa med hög sträckenergi för att få en långsamare svalning mellan 800-500 grader där martensiten bildas. Använd stål med en låg kolhalt.
3. Använd torra elektroder.
Du kan mycket svåra och rätt coola saker, jobbar du med utveckling av tillsatsmaterial för svetsning?Andreas_Hansson skrev:Vad är varmt?
En panna som eldas upp varannan dag?
Rekomendationen är 70grader i värmekoger under utförandet av arbetet.
Vid lågtidsförvaring 125grader i ugn.
Nej man väljer ju elektrod efter svetsläget oxå. En 48 passar de flesta svetslägen.
Vilka svetslägen som är passande syns oxå i klassningen.
Kristallartat brott brukar det inte bli vid vätesprickor.
Oavsett är det ganska lätt att förhindra vätesprickor.
Tre villkor för uppkomst måste ”normalt” vara uppfyllda,
1. Höga dragspänningar (tex. egenspänningar)
2. En spröd fas (tex. martensit)
3. Hydrogenförekomst (dvs väte)
Sprickorna bildas vid temp under 200 grader – ofta vid helt kall plåt – i extremfall: upp till
tre dygn efter.
Lösningen är.
1. Egenspänningar har vi alltid i svets. Svårt att göra något åt detta. Undvikt 3 axlig spänning.
2. Förvärm grundmaterialet, svetsa med hög sträckenergi för att få en långsamare svalning mellan 800-500 grader där martensiten bildas. Använd stål med en låg kolhalt.
3. Använd torra elektroder.
Det handlade väl om lättsvetsade och lättända pinnar som fungerar? Som jag skrev så är OK46.00 rätt usel vid tex vertikalsvetsning och den är spröd. Så det är i många fall ett trist alternativ till en oslagbar, allround klassiker som OK48.00.
Redigerat:
Hjälp, nu är vi uppe i den högre skolan…
Jag är svetsare från grunden och jobbar nu som IWE med allt som rör svets.F fsn skrev:Du kan mycket svåra och rätt coola saker, jobbar du med utveckling av tillsatsmaterial för svetsning?
Det handlade väl om lättsvetsade och lättända pinnar som fungerar? Som jag skrev så är OK46.00 rätt usel vid tex vertikalsvetsning och den är spröd. Så det är i många fall ett trist alternativ till en oslagbar, allround klassiker som OK48.00.
Vad jag vill ha sagt är att ok48 är ingen bra elektrod att lära sig svetsa med. Den är rätt svår att tända. En rutil elektrod kan vara lättare att börja med.
Sant, framförallt svår att tända med klen hårdvara. Man känner ju i handen hur ”hård” en OK48 är jämfört med en smörig och mjuk OK46. Nu är jag generellt usel på att svetsa och MMA är inte det man övar mest på men har man en bra maskin och inte tänder om pinnarna ”mitt på” utan startar nya pinnar så får man till starterna på OK48 på några pinnar, typ 10 st eller nåt.Andreas_Hansson skrev:
Skriver bara denna kommentar utifall att någon annan läser denna tråd i hopp om att svetsa tunn plåt. Lyssna på Ellagård. Skippa ok48.00 (E7018) kör med E6013. Ex ok43.32Ellagård skrev:
Det beror på läget. Ligger du på rygg under en bil och svetsar uppåt så kommer det inte att fungera bra alls.S Stenochmur skrev:
F fsn skrev:
Haha nej, korrekt, det har jag provat på! Med det sagt är ok48 eller någon annan elektrod för den delen aldrig kul att svetsa ur position. Speciellt inte ”rakt uppåt" menar bara att om man är oerfaren får man försöka skapa sig så bra förutsättningar som möjligt!F fsn skrev:
Inte roligt kanske men absolut inte omöjligt med en OK48. Men med en 43.32 är det verkligen omöjligt. Håller absolut med om att en 48 ställer högre krav på maskin och svetsare i starten. Men pinne är fan inte gjort för bilplåt öht, det är för trubbigt.S Stenochmur skrev:
Nej håller med.. har försökt hålla mig. Men kanske lika bra att skriva det. Köp en MIG om man skall hålla på med så tunn plåt. Det går att få ihop tunna saker med pinne. Men det är inte lätt och blir sällan bra haha!F fsn skrev: