Varför väcker dagvatten sådana känslor?

[mrsnhp]

Det är ett intressant perspektiv! Bor man tätt så blir livet kanske lättare av mer regler. Det har ju löst sig lite naturligt i och med att lägenhetsboende som är ett tätt boende sedan länge har varit associerat med regler, vare sig det är hyresvärdens eller bostadsrättsföreningens ordningsregler. Och det finns ju lagstöd för detta, t ex i bostadsrättslagen.

För småhusboende så är det ju både historiskt och fortfarande i dag påtagligt mer utrymme för förhandling och det saknas regler för hur grannar ska agera. Även om det som du säger kanske skulle vara praktiskt för väldigt många i tättbebyggda småhusområden.

Kanske förväntar vi oss helt kontrafaktiskt att det finns en lag om enskilt dagvatten som i detalj reglerar vem som ansvarar för vad och ger oss som tomtägare rättigheter utanför vår tomt på ett enkelt och tydligt sätt? Och det är därför som kommuners hemsidor och samtal med enskilda kommunala tjänstemän så ofta misstolkas i dagvattenfrågor? Och har människans hjärna väl lärt sig något felaktigt så lär den väldigt ogärna av detta.

Jag har inte satt mig in i dagvattenregler, men visst är det ungefär på nivån att man inte får leda över sitt stuprör på grannens tomt, snarare än att inget vatten alls får passera tomtgränsen?

Det mesta finns det ju åtminstone lite regler om, även om dom inte är tillräckligt omfattande om man helt vill slippa påverkas av grannens aktiviteter när man har en frimärksstor tomt. Även avsaknaden av regel kan vara en ”regel”, tex om vår björk skuggar grannens uteplats kan dom inte göra så mycket mer än att fråga snällt. Man behöver veta var man står helt enkelt, så att man slipper tjafsa.

 

[TRJBerg]

Problemet med bråken beror på:
1. Planeringen av tomternas placering från början (dvs innan det finns fastighetsägare i leken). Man t ex skapar tomter som ligger lågt utan vettig möjlighet till avledning av vatten mm. Eller helt struntar i avledning av vatten i området i detaljplanen (motsvarande).
2. Fastighetssägare utan sunt förnuft eller kunskap om lagar och regler. Vissa även helt oresonliga.

 

[FredrikR]

Jag är lite drabbad och jag är lite bekymrad pga.
Riskerar skador eller problem pga hårdgjord mark och byggnader där det tidigare inte varit.
Vill inte för egen del få utgifter för att gräva om diken och marktrummor.

Pratade med kommunen som beviljat bygglov, som jag själv inte hade något emot till en början iaf, och det lät väldigt svamligt från kommunens sida har som gäller.

Kanske ska ta det ett varv till.

Korta historien är att diket mellan mig och grannen breddar över när det smälter på våren, ca 13m består av gammalt plåtrör som förmodligen sett sina bästa dagar men gjorde sitt jobb innan det byggdes och hårdgjordes mark.

 

[Claes Sörmland]

Jag är lite drabbad och jag är lite bekymrad pga.
Riskerar skador eller problem pga hårdgjord mark och byggnader där det tidigare inte varit.
Vill inte för egen del få utgifter för att gräva om diken och marktrummor.

Pratade med kommunen som beviljat bygglov, som jag själv inte hade något emot till en början iaf, och det lät väldigt svamligt från kommunens sida har som gäller.

Har varit igenom det där och det var faktiskt början till mitt intresse för dagvattenjuridiken. Och i korthet så prövas inte dagvattenfrågan i bygglov om det är detaljplanerat område. Det beror på att kommunen när de tar fram detaljplanen ska planera så att varje tomt har möjlighet att lösa sin dagvattenhantering.

Men för att få startbesked så ingår husets takavvattning, dränering av grund och hantering av vatten från hårdgjorda ytor på tomten. Men det brukar vara en snabb affär där man som byggherre köper en konsulttjänst, en "dagvattenutredning" eller "dagvattenprojektering" från ett företag som kör en enkel matematisk modell med grova antaganden gällande nederbörden och sen anger en teoretisk volym på en stenkista. Sen ger kommunen startbesked. De bryr sig inte om markvattenflöden och andra diken och rör som tomten in fråga berör.

Så lite krasst: Hos kommunens bygglovsenhet finns inget hjälp att hämta för dig som granne.

Korta historien är att diket mellan mig och grannen breddar över när det smälter på våren, ca 13m består av gammalt plåtrör som förmodligen sett sina bästa dagar men gjorde sitt jobb innan det byggdes och hårdgjordes mark.

Det faller på ägaren av diket att underhålla det, går diket över gränsen mellan era olika fastigheter (och kanske andra fastigheter) så blir det således ett delad ansvar mellan fastighetsägarna där respektive segment av diket tillhör respektive fastighetsägare. Upplägget juridiskt är att ni förväntas samarbeta.

Fungerar det inte så är den andra lösningen för ansvarsfrågan som lagstiftaren har tänkt sig att du eller någon av de andra berörda fastighetsägarna ansöker om att inrätta diket/ledningen som en gemensamhetsanläggning. Då äger ni via era fastigheter dagvattenanläggningen tillsammans och bekostar alla åtgärder tillsammans. Det går också att inrätta en samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsanläggningen och då finns det plötsligt en styrelse som kan göra förvaltningsåtgärder på grannskapets tomter vare sig ägaren vill eller inte.

Men du hör ju, låter ju inte så lockande ideellt arbete...

 

[Claes Sörmland]

Problemet med bråken beror på:
1. Planeringen av tomternas placering från början (dvs innan det finns fastighetsägare i leken). Man t ex skapar tomter som ligger lågt utan vettig möjlighet till avledning av vatten mm. Eller helt struntar i avledning av vatten i området i detaljplanen (motsvarande).
2. Fastighetssägare utan sunt förnuft eller kunskap om lagar och regler. Vissa även helt oresonliga.

Jag tror egentligen det handlar om din punkt 2. Det finns nästan alltid möjlighet att avleda dagvatten från en tomt i ett villaområde. Det handlar nog mer om att tomtägaren vill att någon annan ska lösa och betala för det. Hur kul är det att projektera för, ansöka om, sen genomföra och betala för en gemensamhetsanläggning för dagvattenavlopp i grannskapet? Men det är så det är tänkt att fungera om kommunen inte har beslutat om verksamhetsområde för dagvattenavlopp och varje tomt i isolering inte kan infiltrera dagvattnet.

 

[Claes Sörmland]

Jag har inte satt mig in i dagvattenregler, men visst är det ungefär på nivån att man inte får leda över sitt stuprör på grannens tomt, snarare än att inget vatten alls får passera tomtgränsen?

Det finns inget som hindrar att leda dagvatten över fastighetsgränser men man måste naturligtvis ha fastighetsägarnas tillåtelse. Sen som du säger finns ju en gränsdragningsfråga. Det vatten som naturligt sipprar över fastighetsgränsen mellan min och grannens gräsmattor eller uppfarter kräver ingen diskussion. Men om jag hårdgör en stor yta och leder vattnet över grannens gräns så krävs återigen grannens tillstånd.

Om jag skadar grannens fastighet, t ex småhuset på den genom att t ex leda en massa dagvatten dit så finns skadeståndsansvar. Och det kan också gå åt andra hållet, om grannen tar bort en gammal dagvattenledning på sin tomt som leder dagvatten från min tomt så att den hålls torr och fin och jag därmed får skada på t ex mitt hus så är grannen skadeståndsansvarig. Detta trots att min fastighet saknar härskande servitut för ledningen på grannens mark.

Här finns således gott om gränsdragningsfrågor att träta om.

 

[FredrikR]

Har varit igenom det där och det var faktiskt början till mitt intresse för dagvattenjuridiken. Och i korthet så prövas inte dagvattenfrågan i bygglov om det är detaljplanerat område. Det beror på att kommunen när de tar fram detaljplanen ska planera så att varje tomt har möjlighet att lösa sin dagvattenhantering.

Men för att få startbesked så ingår husets takavvattning, dränering av grund och hantering av vatten från hårdgjorda ytor på tomten. Men det brukar vara en snabb affär där man som byggherre köper en konsulttjänst, en "dagvattenutredning" eller "dagvattenprojektering" från ett företag som kör en enkel matematisk modell med grova antaganden gällande nederbörden och sen anger en teoretisk volym på en stenkista. Sen ger kommunen startbesked. De bryr sig inte om markvattenflöden och andra diken och rör som tomten in fråga berör.

Så lite krasst: Hos kommunens bygglovsenhet finns inget hjälp att hämta för dig som granne.



Det faller på ägaren av diket att underhålla det, går diket över gränsen mellan era olika fastigheter (och kanske andra fastigheter) så blir det således ett delad ansvar mellan fastighetsägarna där respektive segment av diket tillhör respektive fastighetsägare. Upplägget juridiskt är att ni förväntas samarbeta.

Fungerar det inte så är den andra lösningen för ansvarsfrågan som lagstiftaren har tänkt sig att du eller någon av de andra berörda fastighetsägarna ansöker om att inrätta diket/ledningen som en gemensamhetsanläggning. Då äger ni via era fastigheter dagvattenanläggningen tillsammans och bekostar alla åtgärder tillsammans. Det går också att inrätta en samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsanläggningen och då finns det plötsligt en styrelse som kan göra förvaltningsåtgärder på grannskapets tomter vare sig ägaren vill eller inte.

Men du hör ju, låter ju inte så lockande ideellt arbete...

Dokumenterade senaste överbreddningen, kanske traskar upp till våren med nåt kallt att dricka i näven och föreslår att vi gemensamt byter ut röret.
Har som sagt inget att vinna på att bråka eller tjafsa, men vill heller bekosta eller göra allt arbete själv.

 

[Markarbetaren]

Sen är det alltid lätt att skylla på grannar. Men ifall man vågar sig ut i naturen så inser man att det är väldigt blött i princip överallt i låglägen. Vatten rinner nedåt. Så vill man undvika blöta så se till att skaffa en fastighet som ligger lite högre upp. Men väljer man att Men vissa betalar dyra pengar för att köpa ett boende på en lågt belägen leråker.

Läget läget och läget kan nog tillämpas även när det kommer till husets placering kontra sura områden. Inte bara läge utifrån havsutsikt och såna typer av lägen.

 

[Eva a]

För det första det är skillnad på dagvatten och naturligt vatten. Det är väldigt otydligt för många.

När det byggs och ytor hårdgörs kan inte vatten tas upp i marken. Det rinner vidare. Det är då dagvatten som kan orsaka stora problem. Där har fastighetsägare ansvar. Det är också det som ställer till det för reningsverk vid skyfall. Speciellt om fastighetsägare bara byggt ut, stenlagt eller asfalterat. Sedan kopplat på dräneringen på dagvattenledningen. Som många kommuner inte tillåter men blir det skyfall blir det på fullt reningsverken och man får brädda dvs släppa ut rätt ut och då släpper man också ut orenat avlopp från tex toaletter. Då får man införa badförbud. Dagvatten skall tas om hand vid källan dvs på tomten anser det flesta kommuner idag.

Bor man på en sluttningstomt med naturligt vatten som rinner neråt då kan inte nästa granne bara "spärra av" och leda om vattnet. Eller avleda från sin tomt in på grannens. Det vattnet har ju alltid runnit där. Naturligt vatten är som ett vattendrag. Det kan man inte leda om osv hur som helst och det måste man ta hänsyn till när man bygger. Det kan man inte lämpa över på en granne och tycka att "var och en tar hans om sitt"
Så vatten är viktigt och man bör ta hänsyn till naturen.

 

[Markarbetaren]

Sedan kopplat på dräneringen på dagvattenledningen.

Oj! I mitt yrke har jag alltid kopplat dräneringen till dagvattensystemet. Då har vi på min arbetsplats gjort fel i alla år

 

[Eva a]

Oj! I mitt yrke har jag alltid kopplat dräneringen till dagvattensystemet. Då har vi på min arbetsplats gjort fel i alla år

Det brukar vara specificerat i bygglovet alt detaljplan.

tex Malmö som lärt sig läxan efter de stora skadorna vid skyfallet 2014. Det var dyrt. https://malmo.se/Stadsutveckling/Tema/Klimatanpassning/Skyfallsanpassning.html

”Minst 50 % av dagvattnet från hårdgjorda ytor skall ledas ut över vattengenomsläppliga ytor där vattnet ges möjlighet att fördröjas innan det når det kommunala systemet.” Detta krav lämpar sig bäst i villaområden där fördröjning eftersträvas. för med se nedan
http://www.projektering.nu/files/Dagvattenstrategi.pdf

 

[jonaserik]

Oj! I mitt yrke har jag alltid kopplat dräneringen till dagvattensystemet. Då har vi på min arbetsplats gjort fel i alla år

Fel och fel. Det går. Drän ligger rtll 100 % lägre än dagvatten och till en gemeinsam brunn blir det olika höjder. Att koppla ihop går om dag och drän ligger på samma nivå och drän sticks på dag någon meter före brunnen. Det förutsätter att det inte blir sropp på utfarten av flödet. Bäst är då att inkommande rör till brunnen går in nägon 1/2 från botten och utfart är botten I övrigt så är det en källa för problem om dom går ihop innan brunnen.Har sett där dom kopplat ihop stup och drän direkt och rakt ner i mark, katastrof för drän som sätts igen.

 

[Markarbetaren]

Det brukar vara specificerat i bygglovet alt detaljplan.

tex Malmö som lärt sig läxan efter de stora skadorna vid skyfallet 2014. Det var dyrt. [länk]

”Minst 50 % av dagvattnet från hårdgjorda ytor skall ledas ut över vattengenomsläppliga ytor där vattnet ges möjlighet att fördröjas innan det når det kommunala systemet.” Detta krav lämpar sig bäst i villaområden där fördröjning eftersträvas. för med se nedan
[länk]

Men det har ju inget med dränering att göra hur du avleder ytvatten!

 

[Markarbetaren]

Fel och fel. Det går. Drän ligger rtll 100 % lägre än dagvatten och till en gemeinsam brunn blir det olika höjder. Att koppla ihop går om dag och drän ligger på samma nivå och drän sticks på dag någon meter före brunnen. Det förutsätter att det inte blir sropp på utfarten av flödet. Bäst är då att inkommande rör till brunnen går in nägon 1/2 från botten och utfart är botten I övrigt så är det en källa för problem om dom går ihop innan brunnen.Har sett där dom kopplat ihop stup och drän direkt och rakt ner i mark, katastrof för drän som sätts igen.

Dagvattenservicen brukar som regel ligga djupare än dräneringen, annars måste du ha en pump.
Jag har varit på bortåt 100 nybyggnationer med bebyggelse och det har alltid varit projekterat att inkommande dagvattenservice ligger djupare än husens dränering.

Den lägsta nivån jag har lagt dagvatten på är +1m. Där fick vi använda oss av backventiler för att inte havsvatten skulle tryckas in i systemet.

 

[jonaserik]

Klart att dagvatteserice ligger lägre vid utfart från fastighet, den ska ju ta allt som kan komma från fasighten och då behövs nedförsbacke. Nu pratar vi om drän/dag till egen samlingsbrunn på fastigheten.