Hej

Jag har en fråga och hoppas jag får lite hjälp om den. Jag bor i rådhus som är äganderätt fastighet. Det huset står i mellan av två andra rådhus. Det hus har 3 våningar. Grund, nedre och ovan våning. Den totala yta är 150kvm.

Jag har tagit en del av den grund våning och har gjort en lägenhet med ~50kvm. Den lägenhet har totalt separat entré till gatu och har ingen tillgång till resten av huset. Jag funderar på att hyra den ut i andrahand.

Jag har fått information from några myndigheter att personer som ska bo på den här lägenheten kanske skulle få något stöd eftersom även de bor på separat lägenhet men de faktiskt bor på samma adress med flera andra personer och då alla som bor där måste dela upp live kostnader.

Andra också sag att jag måste få något tillstånd från kommunen för att kunna hyra ut den lägenhet eftersom det hus är inte längre en familj hus och jag måste anmäla den lägenhet till kommunen.

Vad tycker ni om det? Har ni några tips eller råd om den här situationen?!

Tack så mycket!
 
Hejsan
Jag kan ha missförstått delar av ditt meddelande, men om du bor i radhuset så är det att se som inneboende om du hyr ut bottenvåningen.
För det behöver du inget tillstånd.
 
Claes Sörmland
Håller med, det juridiskt enklaste är inneboende - det kräver inte att man involverar myndigheterna.

Det andra alternativet, att inreda en andra lägenhet i huset involverar fler myndigheter. Med lägenhet menas en helt egen bostad med eget kök, badrum, rum för vila och så måste tvättstuga lösas (delas ju ofta mellan lägenheter). Det låter som att det är detta som TS har inrett.

Boverket listar de krav på anmälan och startbesked som finns för att inreda och ta en andra lägenhet i ett småhus i bruk:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...friade-atgarder/inreda-ytterligare-en-bostad/
 
  • Gilla
throne
  • Laddar…
Jag kan inte se att din framtida hyresgäst skulle kunna få någott speciellt stöd. Den personen ör hyresgäst precis som om det gäller ett riktigt ”hyreshus”. Det som är lite speciellt är att hyreslagen fungerar lite annorlunda vid privatuthyrning som här. Hyresgästen har max 1 månads uppsägningstid, oavsett vad ni avtalar. Vill du säga upp hyresgästen så gäller minst 3 månaders uppsägningstid. Och det finns en el ytterligare skillnader mot vanlig uthyrning i lagen.

Du bör även sätta dig in i skattereglerna för uthyrning.
 
Om det är två separata lägenheter så ska de ha olika nummer i lägenhetsregistret. I folkbokföringen så kommer det då att framgå vilka som bor i vilken bostad.
 
  • Gilla
Frunihuset20
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Om det är två separata lägenheter så ska de ha olika nummer i lägenhetsregistret. I folkbokföringen så kommer det då att framgå vilka som bor i vilken bostad.
Nja är det så när det finns egna ingångar till varje lägenhet? Alltså inte via trapphus
 
Claes Sörmland
nino nino skrev:
Nja är det så när det finns egna ingångar till varje lägenhet? Alltså inte via trapphus
Du har rätt, de olika entréerna gör att det är kommunen som ska fastställa olika belägenhetsadresser, t ex Rallolahvägen 5 och Rallolahvägen 5A. Se 10 § lag (2006:378) om lägenhetsregister. Lägenhetsnummer blir då inte aktuellt eftersom entréerna är olika.
 
  • Gilla
nino
  • Laddar…
nino nino skrev:
Nja är det så när det finns egna ingångar till varje lägenhet? Alltså inte via trapphus
Jag föreställde mig en delad ytterdörr för nya lägenheten och huvudlägenhetens källarutrymmen. Men det kan ju också vara två olika ytterdörrar, eller att TS bara når dessa utrymmen via innertrappa.
Just när det gäller ny lägenhet i befintligt småhus tänker jag mig att det kan finnas en del gränsfall om de ska ha egen adress eller inte, beroende på hur det är byggt?
 
  • Gilla
nino
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Du har rätt, de olika entréerna gör att det är kommunen som ska fastställa olika belägenhetsadresser, t ex Rallolahvägen 5 och Rallolahvägen 5A. Se 10 § lag (2006:378) om lägenhetsregister. Lägenhetsnummer blir då inte aktuellt eftersom entréerna är olika.
Rent tekniskt tror jag alla bostäder har lägenhetsnummer i registret. Men för alla som är ensamma på sin adress är det en etta som man sällan behöver använda i praktiken.
 
Hej. Tack .
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Håller med, det juridiskt enklaste är inneboende - det kräver inte att man involverar myndigheterna.

Det andra alternativet, att inreda en andra lägenhet i huset involverar fler myndigheter. Med lägenhet menas en helt egen bostad med eget kök, badrum, rum för vila och så måste tvättstuga lösas (delas ju ofta mellan lägenheter). Det låter som att det är detta som TS har inrett.

Boverket listar de krav på anmälan och startbesked som finns för att inreda och ta en andra lägenhet i ett småhus i bruk:
[länk]
Tack så mycket för svaret. Jag har laddat upp ritningar till mit hus. Hoppas att det förklarar bättre situationen.

Arkitektonisk ritning av en flervåningsbyggnad med olika våningsplan markerade och rum identifierade, vissa med mått angivna.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Claes Sörmland
R Räknenisse skrev:
Jag föreställde mig en delad ytterdörr för nya lägenheten och huvudlägenhetens källarutrymmen. Men det kan ju också vara två olika ytterdörrar, eller att TS bara når dessa utrymmen via innertrappa.
Just när det gäller ny lägenhet i befintligt småhus tänker jag mig att det kan finnas en del gränsfall om de ska ha egen adress eller inte, beroende på hur det är byggt?
Olika "entré" är vad som i lagtexten ställer krav på en egen belägenhetsadress som kommunen beslutar om. Mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress ställer krav på lägenhetsnummer som kommunen beslutar om. Lantmäteriet för sedan register över detta.

Entré definieras i lagen som:
"Med entré avses en ingång till byggnaden där bostadslägenheten är belägen."
 
R Räknenisse skrev:
Om det är två separata lägenheter så ska de ha olika nummer i lägenhetsregistret. I folkbokföringen så kommer det då att framgå vilka som bor i vilken bostad.
Nej. Den lägenhet är en del av stora radhus med egen kök, badrum, ... etc och egen entre till gatu. Jag har befogat ritningar till det topic.
 
  • Gilla
Anonymiserad 168520
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Olika "entré" är vad som i lagtexten ställer krav på en egen belägenhetsadress som kommunen beslutar om. Mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress ställer krav på lägenhetsnummer som kommunen beslutar om. Lantmäteriet för sedan register över detta.

Entré definieras i lagen som:
"Med entré avses en ingång till byggnaden där bostadslägenheten är belägen."
Jag tänker t.ex. på suterränghus där huvudbostaden har en ingång uppe och en nere. Medan en sidolägenheten brukar en av dessa som delad entré. Inte helt givet då om den ska sägas ha en egen entré eller inte. Dessutom kan de husen ha en entré byggd som "huvudentré" men i praktiken är det den andra som brukas till det, och vilken av dem som adress-satts är nog inte alltid en given konsekvens i. Så i några fall vill jag hävda att det finns ett visst tolkningsutrymme hur en ska göra.

Men med bifogad ritning så blir det ju tydligt att det i TS fall är en lägenhet som ska ha egen adress.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Jag tänker t.ex. på suterränghus där huvudbostaden har en ingång uppe och en nere. Medan en sidolägenheten brukar en av dessa som delad entré. Inte helt givet då om den ska sägas ha en egen entré eller inte. Dessutom kan de husen ha en entré byggd som "huvudentré" men i praktiken är det den andra som brukas till det, och vilken av dem som adress-satts är nog inte alltid en given konsekvens i. Så i några fall vill jag hävda att det finns ett visst tolkningsutrymme hur en ska göra.

Men med bifogad ritning så blir det ju tydligt att det i TS fall är en lägenhet som ska ha egen adress.
I detta fall behöver man få godkännande från kommunen och samfälligheten för att göra den? Eller behöver jag bara göra en anmälan till kommunen?
 
Claes Sörmland
throne rallolah skrev:
I detta fall behöver man få godkännande från kommunen och samfälligheten för att göra den? Eller behöver jag bara göra en anmälan till kommunen?
Samfällighetsföreningen får bara ägna sig att förvalta gemensamhetsanläggningen (och eventuell marksamfällighet) så det har inget direkt med detta att göra. Dock kan det senare bli en diskussion om ett högre andelstal.

Kommunen behöver en anmälan och du får inte påbörja åtgärden förrän du får ett startbesked från kommunen. Även om det inte är en bygglovsprövning så kan kommunen ställa krav på det tekniska utförandet för att ge startbesked så en typ av "godkännande" är det i någon mening.
 
  • Gilla
throne
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.