Pinnsvetsa tunnplåt

[fsn]

Än dem som är billigare Stanley t ex.

Fast Stanley är väl ren skit som jag ser det…. Jämför med nåt som funkar.

 

[Ellagård]

GYS finns i 1kg-paket på Bauhaus, made in France. Tillgång och vettig storlek på paketen väger tungt… dessutom har ju ESAB sina egna beteckningar… för oss som lärt sig svetsa på Youtube så säger 6013 och 7018 mer än ESABs chiffer

 

[leifa.k]

Mycket hänger på svetsen, har svetsat avgassystem med bra pinnsvets, 1,5mm pinnar.

 

[ricebridge]

Fast Stanley är väl ren skit som jag ser det….

Är det?

 

[Fotografen]

Åtminstone "lågbudget"...de sista åren svetsar jag knappt alls men jag har varit idog amatörsvetsare i tidigare liv och man behöver inte hålla på så länge för att inse att Esab, Migatronic, Oerlikon med flera är hästlängder före lågbudget-Biltema-Stanley-Jula, och allt vad de kan heta.
Det jag till slut köpte själv blev en enkel Migatronic MIG/MAG, och en tämligen klassisk AGA gassvets.

 

[fsn]

Är det?

Ja, det skulle jag nog vilja påstå. Det är stora skillnader på tillsatsmaterial.

 

[ricebridge]

Man lär sig något nytt varje dag.

 

[fsn]

Man lär sig något nytt varje dag.

Stanley varken konstruerar eller tillverkar svetsar och dom tillverkar inte tillsatsmaterial även om hela Jula är fullt av både svetsar och elektroder det står Stanley på. Svetsarna tillverkas av ett Italienskt företag som heter Awelco, jag kan mycket väl tänka mig att dom i sin tur delvis köper in en del, eller hela maskiner från Kina men det vet jag inget direkt om. Dom har ett generellt rätt dåligt rykte men det är billigt. https://www.awelco.com/en/

 

[fsn]

GYS finns i 1kg-paket på Bauhaus, made in France. Tillgång och vettig storlek på paketen väger tungt… dessutom har ju ESAB sina egna beteckningar… för oss som lärt sig svetsa på Youtube så säger 6013 och 7018 mer än ESABs chiffer

Har inte alla tillverkare sina egna beteckningar? Det är väl inga seriösa leverantörer som har elektrodklass som namn?

 

[heimlaga]

Jag brukar oftast köpa stickor av fabrikat Elga. Bra kvalitet och rimligt pris och stöder svensk industri. Någon gång blir det Oerlikon eller Esab.
Billigstickor är ofta svårare att svetsa med och i enstaka fall helt omöjliga. Jag som svetsar för husbehov och något mindre svetsarbete åt någon kund ibland får för litet träning för att kunna åstadkomma ett fullgott resultat med dåliga stickor.

Det finns som sagt en massa billig svetsutrustning som inte är gjord för att användas. Det gäller både svetsar och stickor. Sådant skall man inte köpa för då börjar man bara inbilla sig att det är svårt att svetsa eller att man själv saknar begåvning.

 

[Andreas_Hansson]

Ok 48 eller dess motsvarighet P48 eller andra basiska motsvarigheter är såvitt jag vet de enda bra allroundstickorna.
Inte särskilt lättänd men med en svets av fungerande kvalitet är det inget problem. Största problemet där är att det tillverkas en massa svetsar av sådan usel kvalitet som egentligen inte går att svetsa med.
OK48 ger ett svetsgods med relativt hög hållfasthet och relativt god seghet och god slagseghet. Vid alla vanligt förekommande temperaturer. Den går att svetsa i olika lägen med. Den fungerar väl ihop med de flesta vanliga svetsbara stålsorterna.

OK 46 och dess motsvarighet P45 är en sur elektrod med ett rinnande slagg som gör att man bara kan svetsa nedåt. Den tenderar att bränna mer på djupet än 48 och jag tycker smältan är svårare att kontrollera. Framför allt blir svetsfogen skör i synnerhet vid minusgrader. Med den skall man inte svetsa någonting som kan komma att utsättas för slag eller stötar eller kan komma att belastas på något vis vid minusgrader. Den är extremt lättänd och därför populär bland hubbypulare med billiga usla kinasvetsar men resultatet blir värdelöst.

OK43.32 är en rutil elektrod som ger mjukt och segt svetsgods. Den är nästan lika lättänd som OK 46. Den är lättsvetsad. Den verkar inte bränna på djupet lika bra som OK 48. Svetsfogen är så mjuk att hållfastheten inte blir den bästa men om man till exempel svetsar golvplåtar eller någon större plåtlåda av något slag är den mjuka fogen en fördel för det blir mindre att rikta efter svetsning när den mjuka fogen töjs så krympspänningarna blir små. På sådana ställen brukar inte hållfastheten vara kritisk.

Utöver de här tre finns det massor av olika specialstickor för olika specialändamål men de där tre och deras motsvarigheter av andra fabrikat är det som folk vanligen svetsar med.

Om man vill veta hållfastheten på en elektrod så kan man se det på klassningen enligt ISO 2560
Ex OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
E = Belagd elektrod
42 =Hållfastigheten och förlängning
0=Slagseghet

OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
OK 46.00 EN ISO 2560-A : E 38 0 RC 11
OK 48.00 EN ISO 2560-AE 42 4 B 42 H5

Som du ser har en 48.00 lika sträckgräns som 43.32.
OK 43.32 och OK 46.00 har lika slagseghet.

De rutila elektroderna har en högre vätehalt än de basiska och slagsegheten är därför lägre.
Man skall dock komma ihåg att de basiska elektroderna är hygroskopiska, dvs när paketet är öppnat så kommer elektroderna dra åt sig fukt och bli lika dåliga som de rutila. Och det räcker inte med att ha dom på pannan i pannrummet..
Man brukar säga att rutila elektroder inte skall användas på stål med en högre kvalitet än S355.

De flesta hobby svetsare brukar inte svetsa i högre kvaliteter.

 

[heimlaga]

Om man vill veta hållfastheten på en elektrod så kan man se det på klassningen enligt ISO 2560
Ex OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
E = Belagd elektrod
42 =Hållfastigheten och förlängning
0=Slagseghet

OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
OK 46.00 EN ISO 2560-A : E 38 0 RC 11
OK 48.00 EN ISO 2560-AE 42 4 B 42 H5

Som du ser har en 48.00 lika sträckgräns som 43.32.
OK 43.32 och OK 46.00 har lika slagseghet.

De rutila elektroderna har en högre vätehalt än de basiska och slagsegheten är därför lägre.
Man skall dock komma ihåg att de basiska elektroderna är hygroskopiska, dvs när paketet är öppnat så kommer elektroderna dra åt sig fukt och bli lika dåliga som de rutila. Och det räcker inte med att ha dom på pannan i pannrummet..
Man brukar säga att rutila elektroder inte skall användas på stål med en högre kvalitet än S355.

De flesta hobby svetsare brukar inte svetsa i högre kvaliteter.

Jag vet bara av praktisk erfarenhet att svetsar man med OK46 så splittras det när det är kallt. Svetsar man med OK 48 är sannolikheten stor att det böjs i stället.
Inte vet jag men så blir det när jag svetsar.

 

[fsn]

Jag vet bara av praktisk erfarenhet att svetsar man med OK46 så splittras det när det är kallt. Svetsar man med OK 48 är sannolikheten stor att det böjs i stället.
Inte vet jag men så blir det när jag svetsar.

Det är min känsla också, att det blir sprött.

 

[fsn]

Om man vill veta hållfastheten på en elektrod så kan man se det på klassningen enligt ISO 2560
Ex OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
E = Belagd elektrod
42 =Hållfastigheten och förlängning
0=Slagseghet

OK 43.32 EN ISO 2560-A : E 42 0 RR 12
OK 46.00 EN ISO 2560-A : E 38 0 RC 11
OK 48.00 EN ISO 2560-AE 42 4 B 42 H5

Som du ser har en 48.00 lika sträckgräns som 43.32.
OK 43.32 och OK 46.00 har lika slagseghet.

De rutila elektroderna har en högre vätehalt än de basiska och slagsegheten är därför lägre.
Man skall dock komma ihåg att de basiska elektroderna är hygroskopiska, dvs när paketet är öppnat så kommer elektroderna dra åt sig fukt och bli lika dåliga som de rutila. Och det räcker inte med att ha dom på pannan i pannrummet..
Man brukar säga att rutila elektroder inte skall användas på stål med en högre kvalitet än S355.

De flesta hobby svetsare brukar inte svetsa i högre kvaliteter.

Varför skulle inte en elektrodtork fungera menar du?

 

[Andreas_Hansson]

Varför skulle inte en elektrodtork fungera menar du?

Jag vet inte när jag har sagt att en elektrodtork inte skulle fungera?
Vet du?

Jag vet bara av praktisk erfarenhet att svetsar man med OK46 så splittras det när det är kallt. Svetsar man med OK 48 är sannolikheten stor att det böjs i stället.
Inte vet jag men så blir det när jag svetsar.

Vart splitras det?
Blir det sprickor i svets eller precis brevid svetsen?