Varmare inomhus, jämnare temperatur, mindre fuktigt och rått. Förutom att vi sparade in kostnaden (ca 23000kr) på mindre än 6 månader så eldar vi med fruktansvärt mycket mindre ved när vi väl känner att toppa upp lite. Eldade igår, gick åt 10 vedträn, kräkvarmt. Innan gick det åt 6-7 såna ica-korgar per dag.O Odi et Amo skrev:
Gjorde dock mesta själv, rensa och städa bort isolering, bygga landgångar och framförallt sätta ångbroms.
edit : tolkade kr tecken som smilie.
Redigerat:
Det beror på två orsaker:
Då det ofta blir fuktigt på vinden så är risken stor att dina saker tar åt sig lukt och dålig lukt.
Orsak nr två är att för mycket saker på vinden kan hindar luften att cirkulera, vilket kan medföra att den kondens som har blivit hängande i droppar på yttertaket kan ha svårt att ventileras bort.
Ofta så är det den norra sidan på vinden som är mest känslig, detta beror på att denna sida är inte solbelyst på samma sätt om med det blir någon grad kallare, detta är likadant för en krypgrund. Då förstår ni hur viktig temperaturen är för att minimera följdskador.
Då det ofta blir fuktigt på vinden så är risken stor att dina saker tar åt sig lukt och dålig lukt.
Orsak nr två är att för mycket saker på vinden kan hindar luften att cirkulera, vilket kan medföra att den kondens som har blivit hängande i droppar på yttertaket kan ha svårt att ventileras bort.
Ofta så är det den norra sidan på vinden som är mest känslig, detta beror på att denna sida är inte solbelyst på samma sätt om med det blir någon grad kallare, detta är likadant för en krypgrund. Då förstår ni hur viktig temperaturen är för att minimera följdskador.
Jag önskar att man skulle kunna isolera hur mycket som helst men ser tyvärr lite för mycket på dagarna. Ett tips är att man sätter upp en hygrometer på vinden innan man börjar detta arbete, så att man kan följa fuktkurvan för att kunna tidigt fä information om hur vinden mår.
Är det stora vindar tex hyreshus så finns en stor vinst i energispar med isolering och då kan en avfuktare ovanför isoleringen kontrollerat klimatet men den investering lönar sig bäst vid större utrymmen.
Det tar ofta många år innan problemen blir synliga, därför är det bättre att fuktmäta luften alt fuktkvoten i virket.
Är det stora vindar tex hyreshus så finns en stor vinst i energispar med isolering och då kan en avfuktare ovanför isoleringen kontrollerat klimatet men den investering lönar sig bäst vid större utrymmen.
Det tar ofta många år innan problemen blir synliga, därför är det bättre att fuktmäta luften alt fuktkvoten i virket.
Det kan stämma det du skriver. Hur stora fuktproblem tror du att vi kommer att få av alla solpaneler som nu sätts upp överallt?N Nicklas Ö skrev:
Se här:
https://www.energi-miljo.se/solpaneler-pa-tak-ger-problem-med-fukt-pa-vind/
Ber om ursäkt, men jag måste göra en gnällkommentar:
I texten används genomgående (5 gånger) uttrycket hyDroskopisk. Mig veterligt (och Google håller med mig) är det korrekta uttrycket hyGroskopisk (även fast hydro ju betyder vatten).
I texten används genomgående (5 gånger) uttrycket hyDroskopisk. Mig veterligt (och Google håller med mig) är det korrekta uttrycket hyGroskopisk (även fast hydro ju betyder vatten).
Det är ett enplanshus och jag siktar på cellulosa.T Tobbe_G skrev:Härlogt, blir det cellulosa, träfiber eller liknande? 1-plans eller 1,5-plans?
Så om påväxt skulle visa sig på vinden efter ett tag så drar du bara bort luftspaltsskivorna och låter lösullen täppa till?
Det blir lite tvärtom...kanske jag använder fel nomenklatur, men det jag kallar luftspalt (masoniten som ska hindra isoleringen från att nå råsponten) är nu på plats. Fasaden går just nu upp hela vägen till råsponten och är någorlunda tät. Ser jag någon påväxt efter att lösullen sprutats in så blir första steget att borra hål eller såga spår i fasaden upp emot råsponten så att det kan vädra genom "luftspalten"
välkommen till forumet förresten!N Nicklas Ö skrev:
Det du rekommenderar med måttlig tilläggsisolering ligger det nog en hel del i. Vi har 130 mm hanbalkar idag, funderar på en 45x70 eller 45x95 mm regel vilket skulle ge oss 200-225 mm.Eftersom vi har 1,5-planshus har jag ingen möjlighet att sätta ångbroms i snedtaket, skulle vara praktiskt mycket svårt/ omöjligt att komma till att klamra och tejpa tätt. Och att bara sätta ångbroms på den horisontella delen av vinden ger väl föga effekt om inte hela innertaket (horisontell + snedtak) mot vinden är tejpat?
Tror dock att mekanisk ventilation i huset är en mycket bidragande faktor till att fuktig luft inte kommer upp på vinden. Har man det vågar man sig kanske på mer isolering (kallare vind) även om man inte har ångbroms?
Redigerat:
Absolut så skapar en mekanisk injusterad frånluftventilation både ett undertryck i fastigheten vilket begränsar fuktläckaget ut i konstruktionen.Viktigt är att man alltid snabbt försöker få ut den fuktiga luften som produceras, tex i kök och badrum med hjälp av köksfläkten och mekanisk frånluft i badrummet.
Trots att man har utfört detta i sitt hem så är det helt omöjligt att veta hur mycket isolering just ditt hus klarar.
När man gör en utredning pga uppkomna mögelskador hos en drabbad, så tittar man på många saker tex
hur många som bor i huset, placering av sovrum, tilluft/frånluft, otätheter, solbelysning och typ av uppvärmningssystem. Så det är ofta många orsaker som måste läggas ihop för att kunna få en bra bild av orsaken för just denna fastighet. Man brukar säga att generellt så skall man "bara" ha en liten ventil i varje gavelspets. För stora/många ventiler på vinden kan bidra till att vinden kyls ner ytterligare och kan skapa en skorstenseffekt som då bidra till att fuktig luft sugs upp på vinden och det vill man ju inte.
Så mitt tips är att täta alla luft läckage som man kan hitta, isolera gärna med ekofiber men med måtta, mät luftfuktigheten för att snabbt kunna se vad effekten blir och ev skador. Problemen på vinden sker vid kall väderlek och kan ses som frost när det är riktigt kall. På sommaren så är det också fuktigt på vinden men eftersom vinden är så varm, så klarar ofta värmen av att "bära" den fuktiga luften.
Trots att man har utfört detta i sitt hem så är det helt omöjligt att veta hur mycket isolering just ditt hus klarar.
När man gör en utredning pga uppkomna mögelskador hos en drabbad, så tittar man på många saker tex
hur många som bor i huset, placering av sovrum, tilluft/frånluft, otätheter, solbelysning och typ av uppvärmningssystem. Så det är ofta många orsaker som måste läggas ihop för att kunna få en bra bild av orsaken för just denna fastighet. Man brukar säga att generellt så skall man "bara" ha en liten ventil i varje gavelspets. För stora/många ventiler på vinden kan bidra till att vinden kyls ner ytterligare och kan skapa en skorstenseffekt som då bidra till att fuktig luft sugs upp på vinden och det vill man ju inte.
Så mitt tips är att täta alla luft läckage som man kan hitta, isolera gärna med ekofiber men med måtta, mät luftfuktigheten för att snabbt kunna se vad effekten blir och ev skador. Problemen på vinden sker vid kall väderlek och kan ses som frost när det är riktigt kall. På sommaren så är det också fuktigt på vinden men eftersom vinden är så varm, så klarar ofta värmen av att "bära" den fuktiga luften.
Jag tog in en offert på detta förra året. Jag kom inte håg exakt vad det skulle kosta men han rekommenderade att sätta på en brandmatta på skorstenen också. Planen är forfarande att lägga kanske 30 cm cellulosa lösull ovanpå kutterspånet. Har tänkt sätta dit en trådlös hygrometer och hålla koll och kanske också en trygghetsvakten värmekabel och avfuktare, ifall det behövs
"En kallvind är ingen lämplig förvaringsplats. Rensa vinden från allt som inte är isolering."
Det där måste väl vara ett av råden som följs minst av oss som bor i villa med kallvind med hyfsad volym?
Det första vi gjorde när vi fick tillträde till vårt hus var att slänga upp allt på kallvinden som vi inte bestämt plats på i huset. Mycket av det är kvar efter snart tio år och vi har inte sett att något tagit skada, varken prylar eller vindskonstruktion. Vi har t o m kartonger i wellpapp där uppe, och det visar inga som helst tecken på någon fukt.
Självklart ser vi till att det är god luftväxling överallt och att takfotsventilationen inte är blockerad. De som tilläggsisolerat vinden före oss hade dragit upp glasullen så den täckte ventilationen, så det har vi skurit bort.
Saker vi tar ned, så som säsongskläder, juldekorationer etc, har "vindsdoft" ett tag (inte att förväxla med mögeldoft), men det gäller ju även grejer som förvarats länge i husets masonitgarderober. Denna doft försvinner på något dygn.
Det där måste väl vara ett av råden som följs minst av oss som bor i villa med kallvind med hyfsad volym?
Det första vi gjorde när vi fick tillträde till vårt hus var att slänga upp allt på kallvinden som vi inte bestämt plats på i huset. Mycket av det är kvar efter snart tio år och vi har inte sett att något tagit skada, varken prylar eller vindskonstruktion. Vi har t o m kartonger i wellpapp där uppe, och det visar inga som helst tecken på någon fukt.
Självklart ser vi till att det är god luftväxling överallt och att takfotsventilationen inte är blockerad. De som tilläggsisolerat vinden före oss hade dragit upp glasullen så den täckte ventilationen, så det har vi skurit bort.
Saker vi tar ned, så som säsongskläder, juldekorationer etc, har "vindsdoft" ett tag (inte att förväxla med mögeldoft), men det gäller ju även grejer som förvarats länge i husets masonitgarderober. Denna doft försvinner på något dygn.
Tack för dina svar! Så tolkar jag dig rätt finns det ändå en idé att lägga ångbroms i de horisontella facken även om man inte kan nå att lägga ångbroms i snedtaket? Eller det kan få den fuktiga luften att koncentreras just i snedtaket utan ångbroms?N Nicklas Ö skrev:
Försöker motivera för mig själv att slippa detta moment med att lägga ångbroms då jag tror att det är något av ett hästjobb.
Stöter ofta på familjer som inte vill använda plast i sina hus men ångbroms går bra...? Jag brukar resonera antingen vill man få upp fukt eller inte och det tätaste som vi har är åldersbeständig plast, så om man vill stoppa fukten så är det plastfolie som gäller. En ångbroms så resonerar man att den stoppar fukten men kan också släppa tillbaka den om det skulle behövas Fukten strävar nästan alltid åt ett håll, varför fukten skulle helt plötsligt komma på att den vill gå ner mot tex bostaden är för mig en gåta.
Möjlig i en sommarstuga som vissa vårdagar kan vara kallare på insidan mot vårsolens utsida, då kan man få en fuktvandring åt motsatta hållet men i ett uppvärmt hus nja...
Plasten är billigare och gör sitt jobb bättre och jag har aldrig stött på skador i en konstruktion efter att man har plastat förutom i tex källarväggar där vi har utifrån kommande markfukt.
Annars så kan man säga generellt att en dåligt isolerad konstruktion typ en timmervägg behöver ingen plast eftersom värmen och fukten tar ut varandra medans en modern eller annan tilläggs / välisolerad konstruktion kräver en tät plastfolie eftersom värmen stannar i isoleringen medans fukten fortsätter ut tills den möter sin daggpunkt. Allt detta är ganska logiskt, rita upp på ett papper hur er konstruktion ser ut och vart värme och fukt kommer att vandra och vart den möter kylan.
Fukten strävar nästan alltid åt ett håll, varför fukten skulle helt plötsligt komma på att den vill gå ner mot tex bostaden är för mig en gåta.Möjlig i en sommarstuga som vissa vårdagar kan vara kallare på insidan mot vårsolens utsida, då kan man få en fuktvandring åt motsatta hållet men i ett uppvärmt hus nja...
Plasten är billigare och gör sitt jobb bättre och jag har aldrig stött på skador i en konstruktion efter att man har plastat förutom i tex källarväggar där vi har utifrån kommande markfukt.
Annars så kan man säga generellt att en dåligt isolerad konstruktion typ en timmervägg behöver ingen plast eftersom värmen och fukten tar ut varandra medans en modern eller annan tilläggs / välisolerad konstruktion kräver en tät plastfolie eftersom värmen stannar i isoleringen medans fukten fortsätter ut tills den möter sin daggpunkt. Allt detta är ganska logiskt, rita upp på ett papper hur er konstruktion ser ut och vart värme och fukt kommer att vandra och vart den möter kylan.
Medhåll på det! Det låg kvar prylar från två tidigare ägare på vår kallvind när vi flyttade in. Det som var i sämst skick var en minst 30 år gammal plastkasse som hade fallit sönder i flagor, samt pappret på insidan av en koffert från tidigt 1900-tal. Tapetrullar från 70-talet var lite gulnade. Inget av detta har med klimatet på vinden att göra.P Paxman skrev:"En kallvind är ingen lämplig förvaringsplats. Rensa vinden från allt som inte är isolering."
Det där måste väl vara ett av råden som följs minst av oss som bor i villa med kallvind med hyfsad volym?
Det första vi gjorde när vi fick tillträde till vårt hus var att slänga upp allt på kallvinden som vi inte bestämt plats på i huset. Mycket av det är kvar efter snart tio år och vi har inte sett att något tagit skada, varken prylar eller vindskonstruktion. Vi har t o m kartonger i wellpapp där uppe, och det visar inga som helst tecken på någon fukt.
Självklart ser vi till att det är god luftväxling överallt och att takfotsventilationen inte är blockerad. De som tilläggsisolerat vinden före oss hade dragit upp glasullen så den täckte ventilationen, så det har vi skurit bort.
Saker vi tar ned, så som säsongskläder, juldekorationer etc, har "vindsdoft" ett tag (inte att förväxla med mögeldoft), men det gäller ju även grejer som förvarats länge i husets masonitgarderober. Denna doft försvinner på något dygn.
Vi har rätt mycket svartmögel på delar av råsponten, men prylar på vinden verkar inte ha tagit skada. Temperaturen varierar från enstaka minusgrader till minst +40 på sommaren, och vid vissa väderlekar är luftfuktigheten över 70%.
Det är säkert individuellt mellan olika vindar, men det går inte att kategoriskt säga att man inte ska förvara något på kallvinden.
