tommib skrev:
Hej Anna_H och tommibAnna_H skrev:
Man bör nog pröva innan strömavbrottet, så man vet om man klarar sig utan bensin.
Köper man ett nytt ”dual fuel” elverk, som man avser att kunna köra enbart på gasol då bör man pröva gasoldrift innan man första gången fyller på bensin.
Hej
Vi har tidigare kommit in på olika metoder att lagra energi från solceller och att sedan t.ex. kunna klara ett strömavbrott.
I artikeln ”Siktar på självförsörjning – med vätgas och vertikal vindsnurra” berättas om en satsning;
”Sjöbohem har investerat drygt 9 miljoner i sitt energisystem. Allt för att nå sina miljömål: År 2030 ska det kommunala fastighetsbolaget vara självförsörjande på el och helt fossilfritt. – Vi börjar här på huvudkontoret, och energisystemet funkar klockrent för oss. Det intressanta är helheten, hur allt i systemet lirar ihop, säger förvaltningschefen Kent Tillberg till Ny Teknik.”
https://www.nyteknik.se/premium/sik...ng-med-vatgas-och-vertikal-vindsnurra-7043087
Rimligen så innebär en sådan stor satsning med flera ingående komponenter en viss möjlighet att klara strömavbrott.
”Samtidigt filar Kent Tillberg och hans kolleger vidare på den befintliga installationen på huvudkontoret. De vill bland annat förbättra styrningen av fastigheten så att den samverkar mer effektivt med energisystemet. Kanske genom att skruva ner värme och ventilation nattetid för att minska elbehovet under dygnets mörka timmar. En annan utmaning är att hitta smartare sätt att styra batterier, elektrolysörer och bränslecell utifrån väder, vind, fastighetens behov och elpriset. Den styrningen görs i dag manuellt. Några planer på att koppla loss byggnaden från elnätet och gå off-grid finns däremot inte. – Det vore en dålig idé med tanke på hur mycket pengar vi tjänar på att sälja el, säger Kent Tillberg. Dessutom räcker inte den egna elen under vintermånaderna trots vätgaslager, fasadsolceller och vindkraft. Under fjolårets köptes 38 000 kWh från nätet, att jämföra med de 171 000 kWh som såldes under året.”
I prisområde SE1 där jag bor, har vi snötäckta tak under de kalla och mörka vintermånader när elbehovet är som störst, och reservkraften som viktigast.
I skånska Sjöbo (prisområde SE4) är det andra förhållanden.
Vi har tidigare kommit in på olika metoder att lagra energi från solceller och att sedan t.ex. kunna klara ett strömavbrott.
I artikeln ”Siktar på självförsörjning – med vätgas och vertikal vindsnurra” berättas om en satsning;
”Sjöbohem har investerat drygt 9 miljoner i sitt energisystem. Allt för att nå sina miljömål: År 2030 ska det kommunala fastighetsbolaget vara självförsörjande på el och helt fossilfritt. – Vi börjar här på huvudkontoret, och energisystemet funkar klockrent för oss. Det intressanta är helheten, hur allt i systemet lirar ihop, säger förvaltningschefen Kent Tillberg till Ny Teknik.”
https://www.nyteknik.se/premium/sik...ng-med-vatgas-och-vertikal-vindsnurra-7043087
Rimligen så innebär en sådan stor satsning med flera ingående komponenter en viss möjlighet att klara strömavbrott.
”Samtidigt filar Kent Tillberg och hans kolleger vidare på den befintliga installationen på huvudkontoret. De vill bland annat förbättra styrningen av fastigheten så att den samverkar mer effektivt med energisystemet. Kanske genom att skruva ner värme och ventilation nattetid för att minska elbehovet under dygnets mörka timmar. En annan utmaning är att hitta smartare sätt att styra batterier, elektrolysörer och bränslecell utifrån väder, vind, fastighetens behov och elpriset. Den styrningen görs i dag manuellt. Några planer på att koppla loss byggnaden från elnätet och gå off-grid finns däremot inte. – Det vore en dålig idé med tanke på hur mycket pengar vi tjänar på att sälja el, säger Kent Tillberg. Dessutom räcker inte den egna elen under vintermånaderna trots vätgaslager, fasadsolceller och vindkraft. Under fjolårets köptes 38 000 kWh från nätet, att jämföra med de 171 000 kWh som såldes under året.”
I prisområde SE1 där jag bor, har vi snötäckta tak under de kalla och mörka vintermånader när elbehovet är som störst, och reservkraften som viktigast.
I skånska Sjöbo (prisområde SE4) är det andra förhållanden.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 803 inlägg
Det brukar falla på tillståndet att lagra tillräckligt mycket vätgas. I den här anläggningen så lägger man 1/3 av kostnaden för att lagra mindre än 100 kg (drygt hälften av det) vätgas.M Martin Lundmark skrev:
Så vätgaslagring har idag två problem. Dels kostnaden. Det är inte billigt att lagra vätgas (nästan ingenting är vätgastätt. (Jag har sett siffror på 12-25 SEK/kWh i större lager, men hittar inte referensen nu, om någon har den så rätta mig gärna).
Dels riskerna med tillräckligt stora lager. Särskilt om man också vill lagra syrgasen.
Det blir en ganska ordentlig "NIMBY" från mig. Bor mycket hellre granne med en SMR...
Jappjapp. Detta är något som väldigt ofta helt förbises av de som förespråkar vätgaslager på intermittensproblemen med sol och vind. Som vanligt i dessa frågor har folk i gemen och även en hel del sk experter svårt med skalan på problemet.
Jag hade också mycket hellre haft en SMR nästgårds än ett större (eller mindre) vätgaslager.
Hej
Vid strömavbrott så kan det bra att vara solidariskt med alla andra som behöver mobiltelefon för kommunikation.
Ett mobilnät har ett strömbehov som varierar utifrån hur många som kommunicerar men även beroende på, med vilken metod vi kommunicerar.
” Vid strömavbrott måste mobiloperatörer i Sverige hålla igång sina master genom tillfällig reservkraft för att inte mobiltäckningen ska försvinna direkt. Men masterna kan ändå snabbt slås ut, bland annat på grund av alltför hög nätbelastning. – Mobilanvändarnas beteenden har en stor inverkan på hur väl det fungerar att ringa och surfa vid strömavbrott, säger KTH-alumn Maria Jonsson, nätchef på mobiloperatören Tre”
”Använd sms i första hand” och ”undvik mobilfilm vid strömavbrott”
Läs hela texten; ”Så kan mobilanvändare hjälpa till att hålla nätet uppe vid strömavbrott” här;
https://www.kth.se/om/nyheter/centr...t-halla-natet-uppe-vid-stromavbrott-1.1215289
Vid strömavbrott så kan det bra att vara solidariskt med alla andra som behöver mobiltelefon för kommunikation.
Ett mobilnät har ett strömbehov som varierar utifrån hur många som kommunicerar men även beroende på, med vilken metod vi kommunicerar.
” Vid strömavbrott måste mobiloperatörer i Sverige hålla igång sina master genom tillfällig reservkraft för att inte mobiltäckningen ska försvinna direkt. Men masterna kan ändå snabbt slås ut, bland annat på grund av alltför hög nätbelastning. – Mobilanvändarnas beteenden har en stor inverkan på hur väl det fungerar att ringa och surfa vid strömavbrott, säger KTH-alumn Maria Jonsson, nätchef på mobiloperatören Tre”
”Använd sms i första hand” och ”undvik mobilfilm vid strömavbrott”
Läs hela texten; ”Så kan mobilanvändare hjälpa till att hålla nätet uppe vid strömavbrott” här;
https://www.kth.se/om/nyheter/centr...t-halla-natet-uppe-vid-stromavbrott-1.1215289
Hej
Just nu har teleoperatören Telia störningar i sin kommunikation; ”Störningar hos Telia drabbar flera myndigheter”
https://www.dn.se/ekonomi/storningar-hos-telia-2/
”Problem hos Telia orsakar störningar hos flera myndigheter och regioner på måndagen. Bland annat Polisen, MSB och region Skåne berörs. ”Det är något knas i hela nätet. Vi jobbar på en lösning”, skriver företaget på Twitter. Även i Norge, Danmark och Finland påverkas företagets kunder. Störningarna började rapporteras in kring lunchtid på måndagen, enligt sajten Downdetector. Kunder larmar om problem med bland annat telefoni och bredband. Telia bekräftar att företaget har problem i sina system. Det påverkar hemsidan, tv-tjänsten Telia Play och möjligheten att hjälpa kunder med supportärenden.”
Det är vid ett sådant här tillfälle man har möjlighet att tänka igenom hur man skulle klara av strömavbrott eller annat som plötsligt blockerar våra vanliga kommunikationsvägar.
Hur klarar jag mig ett antal timmar eller dygn om den mobiltjänst jag har är ”satt ur spel”?
Vad har jag för reservväg att kommunicera?
Vilka reservvägar har mina anhöriga, mina vänner och andra nödvändiga kontakter? Hur kan jag nå dem?
Att ”lägga alla äggen i samma korg” kan vara ett sätt att pressa kostnaden för kommunikationstjänster. Men om all kommunikation, t.ex. går via mobilnätet, vad är då min reservväg att kommunicera?
Tills för något år sedan hade jag tre av varandra oberoende system för kommunikation till/från mitt hus. Sedan Skanova, mot min vilja, lade ned det fasta telefonnätet (det som en gång hette Televerket) så är det bara två kvar.
FM radion (P4) finns kvar som ett sätt att nås av nyheter (envägskommunikation) vid strömavbrott, men det förutsätter att vi alla har en batteribestyckad radio (med elenergi i batterierna).
Har vi alla det, eller har vi t.o.m. mer än en batteriradio?
Samtidigt pågår ett arbete att fasa ut, andra och tredje generationens mobilnät – 2G och 3G. Det är gamla mobilnät som fortfarande innehåller en hel del funktioner som trygghetslarm.
Ny teknik har idag en artikel om detta; ”Trygghetslarm kan fallera när äldre mobilnät släcks” https://www.nyteknik.se/sakerhet/trygghetslarm-kan-fallera-nar-aldre-mobilnat-slacks-7043441
Just nu har teleoperatören Telia störningar i sin kommunikation; ”Störningar hos Telia drabbar flera myndigheter”
https://www.dn.se/ekonomi/storningar-hos-telia-2/
”Problem hos Telia orsakar störningar hos flera myndigheter och regioner på måndagen. Bland annat Polisen, MSB och region Skåne berörs. ”Det är något knas i hela nätet. Vi jobbar på en lösning”, skriver företaget på Twitter. Även i Norge, Danmark och Finland påverkas företagets kunder. Störningarna började rapporteras in kring lunchtid på måndagen, enligt sajten Downdetector. Kunder larmar om problem med bland annat telefoni och bredband. Telia bekräftar att företaget har problem i sina system. Det påverkar hemsidan, tv-tjänsten Telia Play och möjligheten att hjälpa kunder med supportärenden.”
Det är vid ett sådant här tillfälle man har möjlighet att tänka igenom hur man skulle klara av strömavbrott eller annat som plötsligt blockerar våra vanliga kommunikationsvägar.
Hur klarar jag mig ett antal timmar eller dygn om den mobiltjänst jag har är ”satt ur spel”?
Vad har jag för reservväg att kommunicera?
Vilka reservvägar har mina anhöriga, mina vänner och andra nödvändiga kontakter? Hur kan jag nå dem?
Att ”lägga alla äggen i samma korg” kan vara ett sätt att pressa kostnaden för kommunikationstjänster. Men om all kommunikation, t.ex. går via mobilnätet, vad är då min reservväg att kommunicera?
Tills för något år sedan hade jag tre av varandra oberoende system för kommunikation till/från mitt hus. Sedan Skanova, mot min vilja, lade ned det fasta telefonnätet (det som en gång hette Televerket) så är det bara två kvar.
FM radion (P4) finns kvar som ett sätt att nås av nyheter (envägskommunikation) vid strömavbrott, men det förutsätter att vi alla har en batteribestyckad radio (med elenergi i batterierna).
Har vi alla det, eller har vi t.o.m. mer än en batteriradio?
Samtidigt pågår ett arbete att fasa ut, andra och tredje generationens mobilnät – 2G och 3G. Det är gamla mobilnät som fortfarande innehåller en hel del funktioner som trygghetslarm.
Ny teknik har idag en artikel om detta; ”Trygghetslarm kan fallera när äldre mobilnät släcks” https://www.nyteknik.se/sakerhet/trygghetslarm-kan-fallera-nar-aldre-mobilnat-slacks-7043441
Hej
På Skolverkets hemsida hittade jag idag, gällande ”Gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå”, ett förslag gällande en utbildning i reservkraftsystem
https://www.skolverket.se/download/18.5e6fbba7183ff3c4982302c/1673960546940/Reservkraftsystem.pdf
” Samhället är beroende av en fungerande energiförsörjning för att tillgodose energibehoven i byggnader, industrier och transporter. Samhällets energisystem måste därför ha en god beredskap för störd drift. Större fel, haverier eller avbrott i energiförsörjningen kan leda till allvarliga konsekvenser för miljö, hälsa och ekonomi. Ämnet reservkraftsystem behandlar drift och underhåll av anläggningar, system och komponenter som används för reservkraft.”
Under rubriken ”Ämnets syfte” så kan vi läsa;
”Undervisningen i ämnet reservkraftsystem ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om drift och underhåll av reservkraftsystem. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om uppbyggnad av och funktion hos reservkraftsystem samt deras ingående komponenter och utrustning. Undervisningen ska förbereda eleverna för tekniskt arbete inom industriella miljöer med höga säkerhetskrav. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett systematiskt, säkert och problemlösande arbetssätt. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att hantera verktyg, instrument och utrustning på ett säkert sätt med hjälp av teknisk dokumentation, scheman, ritningar, instruktioner och standarder. På så vis ska undervisningen även ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att tolka och använda teknisk dokumentation samt att använda fackspråk. Vidare ska undervisningen stimulera elevernas nyfikenhet och initiativförmåga samt deras intresse för teknisk utveckling och hållbarhetsarbete inom området. Genom teoretiska och praktiska övningar ska undervisningen utveckla elevernas förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom drift och underhåll av reservkraftsystem. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla system- och processförståelse genom att identifiera, hantera och undersöka system och komponenter. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar förmåga att planera, dokumentera och utvärdera sitt arbete.”
Blir utbildningen av så ökar det rimligen det antal personer i samhället som kan drift och underhåll av reservkraftanläggningar.
På Skolverkets hemsida hittade jag idag, gällande ”Gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå”, ett förslag gällande en utbildning i reservkraftsystem
https://www.skolverket.se/download/18.5e6fbba7183ff3c4982302c/1673960546940/Reservkraftsystem.pdf
” Samhället är beroende av en fungerande energiförsörjning för att tillgodose energibehoven i byggnader, industrier och transporter. Samhällets energisystem måste därför ha en god beredskap för störd drift. Större fel, haverier eller avbrott i energiförsörjningen kan leda till allvarliga konsekvenser för miljö, hälsa och ekonomi. Ämnet reservkraftsystem behandlar drift och underhåll av anläggningar, system och komponenter som används för reservkraft.”
Under rubriken ”Ämnets syfte” så kan vi läsa;
”Undervisningen i ämnet reservkraftsystem ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om drift och underhåll av reservkraftsystem. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om uppbyggnad av och funktion hos reservkraftsystem samt deras ingående komponenter och utrustning. Undervisningen ska förbereda eleverna för tekniskt arbete inom industriella miljöer med höga säkerhetskrav. Eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett systematiskt, säkert och problemlösande arbetssätt. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att hantera verktyg, instrument och utrustning på ett säkert sätt med hjälp av teknisk dokumentation, scheman, ritningar, instruktioner och standarder. På så vis ska undervisningen även ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att tolka och använda teknisk dokumentation samt att använda fackspråk. Vidare ska undervisningen stimulera elevernas nyfikenhet och initiativförmåga samt deras intresse för teknisk utveckling och hållbarhetsarbete inom området. Genom teoretiska och praktiska övningar ska undervisningen utveckla elevernas förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom drift och underhåll av reservkraftsystem. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla system- och processförståelse genom att identifiera, hantera och undersöka system och komponenter. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar förmåga att planera, dokumentera och utvärdera sitt arbete.”
Blir utbildningen av så ökar det rimligen det antal personer i samhället som kan drift och underhåll av reservkraftanläggningar.
Hej,
Staffanstorps kommun har en broschyr; ”Civil beredskap Är du beredd om krisen kommer?”
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap
”I broschyren finns tips om hur du kan bli bättre förberedd på exempelvis långvariga strömavbrott, allvarliga olyckor, sabotage och it-attacker”
På sidan 15 hittar man, under rubriken, "Engagera dig” texten;
”Många ideella organisationer och trossamfund gör viktiga insatser för vår gemensamma säkerhet och beredskap. De frivilliga försvarsorganisationerna har särskilda uppdrag inom totalförsvaret och erbjuder både kurser och utbildningar. Vid kriser och höjd beredskap hjälper de bland annat till att sprida viktig information till invånarna. Kommunen samarbetar bland annat med Frivilliga resursgruppen, FRG, och Frivilliga radioorganisationen, FRO. I Staffanstorps kommun och kranskommunerna finns flera viktiga aktörer inom civilförsvaret. Bland dessa finns exempelvis FRG, FRO, Röda Korset, Lottakåren och hemvärnet. Mer information hittar du på kommunens webbplats på sidan ”Civil beredskap”. Du behövs och din insats gör skillnad! Bli deltidsbrandman Att arbeta som brandman innebär ett gott kamratskap, att hjälpa människor och djur som råkat i olycka och vara med om skiftande arbetsuppgifter. Kontakta Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, e-post: rtj@staffanstorp.se för mer information.”
Samarbete och solidaritet är en viktig del i vår hemberedskap. När jag växte upp var det en naturlig det i samhällsgemenskapen (bya-gemenskapen). Det var helt naturligt att, de som var i närområdet, hjälptes åt vid allvarliga händelse i vardagen då bl.a. kommunikationerna var begränsade.
Så här skriver MSB bl.a. på sin hemsida under rubriken hemberedskap; ”Vid en kris kommer samhällets hjälp först gå till dem som behöver den bäst. Planera därför för att kunna klara dig själv i en vecka, gärna längre om du kan. Utgå ifrån dina egna och dina näras förutsättningar och behov. Det kan ta lång tid innan vardagen fungerar normalt igen. Att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka kallas för att ha en hemberedskap.”
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap
Jag upplever egentligen ingen ”nyhet” i det MSB skriver om hemberedskap. Vi har alltid behövt hjälpas åt för att klara allvarliga händelser i vardagen.
Staffanstorps kommun har en broschyr; ”Civil beredskap Är du beredd om krisen kommer?”
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap
”I broschyren finns tips om hur du kan bli bättre förberedd på exempelvis långvariga strömavbrott, allvarliga olyckor, sabotage och it-attacker”
På sidan 15 hittar man, under rubriken, "Engagera dig” texten;
”Många ideella organisationer och trossamfund gör viktiga insatser för vår gemensamma säkerhet och beredskap. De frivilliga försvarsorganisationerna har särskilda uppdrag inom totalförsvaret och erbjuder både kurser och utbildningar. Vid kriser och höjd beredskap hjälper de bland annat till att sprida viktig information till invånarna. Kommunen samarbetar bland annat med Frivilliga resursgruppen, FRG, och Frivilliga radioorganisationen, FRO. I Staffanstorps kommun och kranskommunerna finns flera viktiga aktörer inom civilförsvaret. Bland dessa finns exempelvis FRG, FRO, Röda Korset, Lottakåren och hemvärnet. Mer information hittar du på kommunens webbplats på sidan ”Civil beredskap”. Du behövs och din insats gör skillnad! Bli deltidsbrandman Att arbeta som brandman innebär ett gott kamratskap, att hjälpa människor och djur som råkat i olycka och vara med om skiftande arbetsuppgifter. Kontakta Räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp, e-post: rtj@staffanstorp.se för mer information.”
Samarbete och solidaritet är en viktig del i vår hemberedskap. När jag växte upp var det en naturlig det i samhällsgemenskapen (bya-gemenskapen). Det var helt naturligt att, de som var i närområdet, hjälptes åt vid allvarliga händelse i vardagen då bl.a. kommunikationerna var begränsade.
Så här skriver MSB bl.a. på sin hemsida under rubriken hemberedskap; ”Vid en kris kommer samhällets hjälp först gå till dem som behöver den bäst. Planera därför för att kunna klara dig själv i en vecka, gärna längre om du kan. Utgå ifrån dina egna och dina näras förutsättningar och behov. Det kan ta lång tid innan vardagen fungerar normalt igen. Att kunna klara sig utan samhällets hjälp i en vecka kallas för att ha en hemberedskap.”
https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/hemberedskap
Jag upplever egentligen ingen ”nyhet” i det MSB skriver om hemberedskap. Vi har alltid behövt hjälpas åt för att klara allvarliga händelser i vardagen.
Redigerat:
Hej
Det har kommit en rapport om planeringssystemet Styrel.
Styrel, som skall avgöra vilka verksamheter som ska få ström och vilka som kan kopplas bort om effekten i elsystemet inte räcker till.
Under rubriken ”Ny rapport: Flera brister i systemet att prioritera el” kan vi i Ny teknik bl.a. läsa
”Tanken med Styrel är att prioriteringarna redan ska vara gjorda när elbristen väl blir ett faktum. Kommuner, regioner och centrala myndigheter deltar i Styrel-arbetet och ska gemensamt lägga fast planen. Men i en ny SNS-rapport pekar två forskare från Mittuniversitetet på att systemet har flera svagheter. Bland annat är arbetet sårbart hos kommunerna. – De som var med och gjorde översynen jobbar i många fall inte kvar och dokumentationen är ofta begränsad. Vi ser en uppenbar brist på kunskap och kontinuitet, säger Christine Große, en av de två forskarna som har genomfört studien.”
https://www.nyteknik.se/premium/ny-rapport-flera-brister-i-systemet-att-prioritera-el-7043564
Jag tillhör de som inte tror att användning av Styrel, kommer att passera utan extra bekymmer och ”överaskningar”, som jag skrivit om tidigare här i tråden. Vi får hoppas att manuell förbrukningsfrånkoppling (Styrel) inte behöver användas.
Här hittar ni rapporten; “Is There Enough Power? Swedish Risk Governance and Emergency Response Planning in Case of a Power Shortage” Christine Große Pär M. Olausson
https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2023/01/is-there-enough-power.pdf
Det har kommit en rapport om planeringssystemet Styrel.
Styrel, som skall avgöra vilka verksamheter som ska få ström och vilka som kan kopplas bort om effekten i elsystemet inte räcker till.
Under rubriken ”Ny rapport: Flera brister i systemet att prioritera el” kan vi i Ny teknik bl.a. läsa
”Tanken med Styrel är att prioriteringarna redan ska vara gjorda när elbristen väl blir ett faktum. Kommuner, regioner och centrala myndigheter deltar i Styrel-arbetet och ska gemensamt lägga fast planen. Men i en ny SNS-rapport pekar två forskare från Mittuniversitetet på att systemet har flera svagheter. Bland annat är arbetet sårbart hos kommunerna. – De som var med och gjorde översynen jobbar i många fall inte kvar och dokumentationen är ofta begränsad. Vi ser en uppenbar brist på kunskap och kontinuitet, säger Christine Große, en av de två forskarna som har genomfört studien.”
https://www.nyteknik.se/premium/ny-rapport-flera-brister-i-systemet-att-prioritera-el-7043564
Jag tillhör de som inte tror att användning av Styrel, kommer att passera utan extra bekymmer och ”överaskningar”, som jag skrivit om tidigare här i tråden. Vi får hoppas att manuell förbrukningsfrånkoppling (Styrel) inte behöver användas.
Här hittar ni rapporten; “Is There Enough Power? Swedish Risk Governance and Emergency Response Planning in Case of a Power Shortage” Christine Große Pär M. Olausson
https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2023/01/is-there-enough-power.pdf
Hej,
Idag har DN en artikel “Elen kan stängas ner – hur hamnade vi här?”
https://www.dn.se/ekonomi/elen-kan-stangas-ner-hur-hamnade-vi-har/
Jag plockar ut ett stycke uv texten; ”Det var tolv i huvudsakoffentligt ägda kraftbolag som tog ansvar för Sveriges elförsörjning. Med gemensam planering och nyckelord som ”samkörningsavtal” och ”leveranssäkerhet” säkrades el och nätutbyggnad decennier framåt. Statliga Vattenfall satte elpriserna. De andra följde efter. Ett slags Svenska Modellen De Luxe med statliga Vattenfall i spetsen. Men i dag skulle det ses som ett oligopol och olaglig kartellbildning. – Kraftproducenternas mål var inte vinst utan billig och leveranssäker el till ägarna, som var staten, kommuner och i några fall basindustrin, säger Arne Kaijser, teknisk fysiker och professor emeritus i teknikhistoria vid KTH. Han har främst forskat om uppbyggnaden av det svenska energisystemet. Den nu 72-årige professorn drar ut en rapport ur bokhyllan i lägenheten i centrala Stockholm. Forskning i energiproduktionsfrågor var hans hemvist redan på 1970-talet när det gamla systemet gick för fullt. Han lutar sig fram i sin soffa. – Elen sågs inte som en handelsvara utan snarare en gemensam samhällsnytta. Det var ett synsätt som levde ända fram till avregleringen 1996, säger han. Fram till 1970-talet byggdes vattenkraft i norr, därefter tolv kärnkraftsreaktorer i söder.”
Att vi (samhället) skall har en robust och säker elförsörjning, till en rimlig kostnad, har varit min inriktning (målbild) för mina drygt 45 år med elkraft. När elmarknaden avreglerades 1996 tillhörde jag dem som blev bekymrade och mitt handlingsmönster ändrades något.
När elkraftförsörjningen byggdes upp var det ingenjörer i ledningen på företag som Vattenfall och ASEA (dagens ABB). Dessa ingenjörer har succesivt bytts ut, samtidigt som samhället och alla dess innevånare har blivit alltmer beroende av att elkraften verkligen fungerar.
För mig är elmarknadens utveckling och samhällets behov, två utvecklingar som går lite åt olika håll (olika mål). Vi tar t.ex. på tok för många beslut på elkraftområdet utan att involvera nödvändig elkraftkompetens.
Hade uppskattat om artikeln funnits då, när jag startade denna tråden för ganska precis två år sedan, i ett försök att stötta alla husägare som behöver en bättre förståelse vad vi (enskilda medborgare) i närtid, verkar vara tvungna att göra när elmarknadens utveckling och samhällets behov inte samverkar (går i samma riktning).
Det handlar, i denna tråd, om att hjälpa varandra och dela med sig goda råd och bra erfarenheter att klara den egna elförsörjningen.
Det handlar, i denna tråd, INTE om att ”gnälla” på de beslut som har gjorts.
Får vi slippa det. Det finns tillräckligt av dylikt redan.
Idag har DN en artikel “Elen kan stängas ner – hur hamnade vi här?”
https://www.dn.se/ekonomi/elen-kan-stangas-ner-hur-hamnade-vi-har/
Jag plockar ut ett stycke uv texten; ”Det var tolv i huvudsakoffentligt ägda kraftbolag som tog ansvar för Sveriges elförsörjning. Med gemensam planering och nyckelord som ”samkörningsavtal” och ”leveranssäkerhet” säkrades el och nätutbyggnad decennier framåt. Statliga Vattenfall satte elpriserna. De andra följde efter. Ett slags Svenska Modellen De Luxe med statliga Vattenfall i spetsen. Men i dag skulle det ses som ett oligopol och olaglig kartellbildning. – Kraftproducenternas mål var inte vinst utan billig och leveranssäker el till ägarna, som var staten, kommuner och i några fall basindustrin, säger Arne Kaijser, teknisk fysiker och professor emeritus i teknikhistoria vid KTH. Han har främst forskat om uppbyggnaden av det svenska energisystemet. Den nu 72-årige professorn drar ut en rapport ur bokhyllan i lägenheten i centrala Stockholm. Forskning i energiproduktionsfrågor var hans hemvist redan på 1970-talet när det gamla systemet gick för fullt. Han lutar sig fram i sin soffa. – Elen sågs inte som en handelsvara utan snarare en gemensam samhällsnytta. Det var ett synsätt som levde ända fram till avregleringen 1996, säger han. Fram till 1970-talet byggdes vattenkraft i norr, därefter tolv kärnkraftsreaktorer i söder.”
Att vi (samhället) skall har en robust och säker elförsörjning, till en rimlig kostnad, har varit min inriktning (målbild) för mina drygt 45 år med elkraft. När elmarknaden avreglerades 1996 tillhörde jag dem som blev bekymrade och mitt handlingsmönster ändrades något.
När elkraftförsörjningen byggdes upp var det ingenjörer i ledningen på företag som Vattenfall och ASEA (dagens ABB). Dessa ingenjörer har succesivt bytts ut, samtidigt som samhället och alla dess innevånare har blivit alltmer beroende av att elkraften verkligen fungerar.
För mig är elmarknadens utveckling och samhällets behov, två utvecklingar som går lite åt olika håll (olika mål). Vi tar t.ex. på tok för många beslut på elkraftområdet utan att involvera nödvändig elkraftkompetens.
Hade uppskattat om artikeln funnits då, när jag startade denna tråden för ganska precis två år sedan, i ett försök att stötta alla husägare som behöver en bättre förståelse vad vi (enskilda medborgare) i närtid, verkar vara tvungna att göra när elmarknadens utveckling och samhällets behov inte samverkar (går i samma riktning).
Det handlar, i denna tråd, om att hjälpa varandra och dela med sig goda råd och bra erfarenheter att klara den egna elförsörjningen.
Det handlar, i denna tråd, INTE om att ”gnälla” på de beslut som har gjorts.
Får vi slippa det. Det finns tillräckligt av dylikt redan.
Redigerat:
Nu har vi snart lagat mat ytterligare en månad på kokspisen. Nästan ingen matlagning alls på elspisen. Gjorde en äggröra i december på morgonen när det var lite ont om tid som jag kommer ihåg men nåt mer är det säkert.
Har jag bara ved så klarar jag värmen i huset och matlagning, sommartid finns vatten och vintertid så får man väl i värsta fall smälta is.
Är det kallt får man tömma frysen o h lägga det ute, där är det sämre på sommaren då får man nog lov att röka eller salta det som finns i boxen
Har jag bara ved så klarar jag värmen i huset och matlagning, sommartid finns vatten och vintertid så får man väl i värsta fall smälta is.
Är det kallt får man tömma frysen o h lägga det ute, där är det sämre på sommaren då får man nog lov att röka eller salta det som finns i boxen