Ny MÖD-dom: Frontespis tillåten?

[Nötegårdsgubben]

I Huddinge är det inte så i alla fall. Jag skall bygga exakt så som i domen ( fast bara en våning) men för mig räknades byggnadshöjden till nock på vinkeldelen. Jag testade samma resonemang som MÖD på handläggaren, men det gick inte alls.

Det här är ett utmärkt exempel på att tillsynes enkla frågor kan göras svåra, och att resonemang som synes logiska i sig inte nödvändigtvis blir domstolspraxis.

I det här fallet satte tingsrätten en tingsfiskal (som alltså inte är en ordinarie domare, utan ett slags lärling) på att avgöra fallet vilket vittnar om att man ansåg det vara en enkel fråga av standardtyp. Trots att det fanns olika åsikter i olika förvaltningar om vad som gällde, för i Österåker godkände kommunen, medan du säger att du fått nej i Huddinge. Fiskalen (och det tekniska rådet; fiskalen var inte ensam domare, bara ensam jurist) var alltså också på nejsidan.

Jag tror att jag i mitt tidigare inlägg beskrivit ganska väl hur man kan resonera för att komma till samma slutsats som MÖD, men hade någon frågat mig innan jag sett den domen hade jag nog tänkt som tingsrätten och Huddinge.

Framgent kommer dock de senare, som @Claes Sörmland redan skrivit, att anpassa sig till den praxis som nu finns.

Jag är orolig att sånt här leder till fyrkantigare och fyrkantigare regler. Tillåt för allt i världen inte tinnar och torn, eller utstickande utsmyckning – då vet man aldrig vart det tar vägen! Detaljplaner ska vara fyrkantiga lådor och allt ska rymmas i lådan! Vill man ha ornamentik får man väl dra ner på skalan i övrigt!

Så tror jag att det via utredningar och efterföljande lagstiftning kommer att bli, för vi har inte längre system som vill jobba med de mindre avvikelser som var säkerhetsventiler förr. Och vi kommer alla bli kulturellt fattigare för det, för byggarna kommer i första hand maxa byggvolymen, och tillåts inget utöver den så blir det så. Slätt, platt och tråkigt.

Alternativet vore som sagt en lägre grad av detaljreglering, men även om jag tycker att det vore önskvärt tror jag inte att det kommer att ske.

 

[petersthlm]

Jag är orolig att sånt här leder till fyrkantigare och fyrkantigare regler. Tillåt för allt i världen inte tinnar och torn, eller utstickande utsmyckning – då vet man aldrig vart det tar vägen! Detaljplaner ska vara fyrkantiga lådor och allt ska rymmas i lådan! Vill man ha ornamentik får man väl dra ner på skalan i övrigt!.

Jag ska återkomma ang detta MÖD-fall och principerna senare men det är just pga det du skriver ovan som gör att jag tror att det måste till en GENERALKLAUSUL i PBL i stil med:

”Om en detaljplan medger en huvudbyggnad med en viss volym V, på en viss BYA så stor det fritt att bygga en byggnad med max BYA och max volym V utan att i övrigt ta hänsyn till byggnadshöjder, nockhöjder, våningsplan eller andra volymbehränsade åtgärder som regleringar av takkuport, frontespisar o liknande”.

Mao, vill någon omdisponera sin volymmaximerade skokartongsbyggnad till att bli mer estetisk med fler detaljer osv så är det okej så länge volymen inte ökar.

 

[Claes Sörmland]

Så tror jag att det via utredningar och efterföljande lagstiftning kommer att bli, för vi har inte längre system som vill jobba med de mindre avvikelser som var säkerhetsventiler förr. Och vi kommer alla bli kulturellt fattigare för det, för byggarna kommer i första hand maxa byggvolymen, och tillåts inget utöver den så blir det så. Slätt, platt och tråkigt.

Formellt var det gamla byggnadsstadgans dispenser som gav mer flexibilitet att avvika från detaljplanen förr. När PBL infördes på senare delen av 80-talet var tanken att detta skulle bort, byggnaderna skulle inte avvika från planen. Kommunerna förväntades också att regelbundet uppdatera planera så att detta inte skulle vara ett problem.

Men helt i strid mot den då nya PBL så fortsatte många byggnadsnämnder med omfattande dispensgivning och kallade de för "mindre avvikelse". Men PBLs reglering gällande mindre avvikelse var aldrig tänkt att användas som en omfattande dispensgrund, plan skulle följas.

Samma regler som i ursprungliga äldre PBL (ÄPBL) gäller fortfarande för detta men mindre avvikelse döptes om till "liten avvikelse" för att förtydliga vad det rör sig om. Men det innebar bara ett namnbyte, inte att dess tillämpning ändrades förutom.

Senare har en modest liberalisering gällande liten avvikelse införts:
https://www.byggahus.se/forum/threa...-mark-nagon-som-har-koll.292821/#post-2684305

 

[Nötegårdsgubben]

Ja, politikens förtroende för sig själv är fortsatt stort.

 

[petersthlm]

Jag tror du fastnat för mycket vid konceptet frontespis, när det här är ett hus i vinkel.

Det kan naturligtvis ses som hårklyveri, men det är ju i allt väsentligt skillnaden mellan takkupor och frontespiser också.

En frontespis är alltså (enligt domstolspraxis) en uppskjutande del av fasaden. Det går ju inte att finna en sådan här, eftersom att det inte finns någon fasad där det vinklade taket slutar. Det är alltså en annan figur. Att vinkeltaket i sig inte gör någon egentlig nytta som tak, då det bara är den längsgående huskroppen som är under taket ändrar inte det.

Så vi har ett tak för en vinkelbyggnad som är ett tak. Hade inte byggnaden haft den utskjutande vinkeln hade det dock varit en frontespis.

Det man ur praxishänseende kan dra ur frågan är att en smal vinkeldel med en hög gavel inte ska betraktas som en del av långsidans fasad när man bedömer byggnadshöjd. Frågan om frontespiser är dock inte omprövad.

Såhär blir det när man ger sig på att reglera saker i detalj. Tillsynes logiska skillnader (takkupor/frontespiser) blir absurda förbud (mot frontespiser) när man på andra sidan har både takkupor och gavlar.

För att komma åt det kan man antingen skriva ännu mer detaljerade regler som tillåter även vissa frontespiser, eller minska detaljregleringen och införa frikostigare generella regler – även sådana skulle dock förr eller senare komma att testas i domstol.

Jag kämpar också vidare med MÖD:s dom.

• MÖD slår fast att vi pratar om en byggnadskropp och inte flera.
• MÖD slår fast att fasadplanet är långsidan (“Långsidan”) i söder som är mest dominerande, dvs samma långsida som MMD.

Jag är med på att vi inte pratar, i strikt mening, om en frontespis.

Vi har en byggnad som jag som lekman, en byggnadskropp till trots, slarvigt skulle kalla har 2 byggnadsdelar:

• (Låt oss hålla isär dessa begrepp nedan. Byggnadskropp = formellt antal delar, byggnadsdel = det antal delar som en lekman skulle kunna beskriva byggnaden med).
• En liten byggnadsdel “1” som skjuter ut från den större andra och som upplevs vara i två plan
• En större rektangulär byggnadsdel “2” i 2,5 plan som, om det inte fanns någon byggnadsdel 1 skulle ha upplevts ha en icke-dominerande men stor frontespis i linje med byggnadsdel 1.
• Låt oss kalla denna uppbyggnad på byggnadsdel 2s plan 2,5 slarvigt för “Frontespis” eftersom det i exemplet i övrigt inte finns någon frontespis och eftersom det hade varit en frontespis om byggnadsdel 1 inte fanns.

Vi har vad jag förstår INTE ett hus i klassisk vinkel där även gaveldelen 1 har 2,5 plan och det verkar har haft betydelse i det här fallet.

Det jag då har problem med är:

1. Har vi ETT eller FLERA byggnadshöjdsbestämmande fasadplan?

Min förståelse av PBL är att ETT fasadplan skall bestämmas och att byggnadshöjden skall fastställas mot detta fasadplan mot taknocken. Om MÖD då slår fast att det endast finns EN byggnadskropp, varför skulle då inte taknocken på Frontespisen inte i ett 45-gradersplan mätas mot det fastslagna fasadplanet Långsidan? Isåfall skulle byggnadshöjden bli högre (7,5m i bilden nedan).

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Istället verkar man just för Frontespisen anse att denna skall dras mot ett annat fasadplan, nämligen gavelsidan i byggnadsdel 1 och att byggnadshöjden inte blir högre än 3,5-4,5 meter ovan?

Tänker jag fel?

2. Om MÖD nu har rätt i sin slutsats, har då inte huset 3 våningar istället för 2 enligt tidigare MÖD-praxis?

MÖD har slagit fast i tidigare domar (tyvärr inga länkar här) att även om ett hus byggs med tillåten byggnadshöjd och vindsbjälklaget uppfyller 0,7m-kravet från byggnadshöjd (se nedan) så kan ändå byggnaden vara planstridig map våningsplan om den uppförs i linje med exemplet nedan:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Det hänger enligt MÖD ihop med TNC:s definition av våning som, kommer inte ihåg exakt definition här, ungefär säger att ett vindsplan inte är vindsplan om det också avskiljs med vertikala väggar (mot fasadplan). Åtminstone inte om väggarna anses vara ett dominerande inslag eller liknande,

Men innebär inte detta isåfall att Frontespisen just omvandlar vindsplanet till en våning då det ju inför vertikala väggar?

Eller är det så att MÖD, otydligt, anser att Frontespisen/vertikala väggarna av densamma inte är dominerande i förhållande till Långsidan i övrigt varför det därför inte uppstår ett våningsplan?

Men borde inte MÖD isåfall även gått igenom detta resonemang för att förklara varför deras dom inte strider mot deras tidigare praxis?

 

[Nötegårdsgubben]

Låt oss kalla denna uppbyggnad på byggnadsdel 2s plan 2,5 slarvigt för “Frontespis” eftersom det i exemplet i övrigt inte finns någon frontespis och eftersom det hade varit en frontespis om byggnadsdel 1 inte fanns.

Nej, låt oss inte kalla det frontespis, eftersom att det inte är en sådan. Det är en gavelspets.

Vi har vad jag förstår INTE ett hus i klassisk vinkel där även gaveldelen 1 har 2,5 plan och det verkar har haft betydelse i det här fallet.

Jag skulle säga att man är mer betjänt av att se det som ett hus i vinkel än att inte göra det för att förstå MÖD.

Eftersom att vi har regeln om att tak som lutar 45 grader eller mer inte syns så är det egentligen irrelevant om hela byggnadsdel 1 har snedtak eller inte. Och eftersom att detta tak genom dess vinkel är borttrollat så måste man antingen kräva ett valmat tak (alltså att de lutar även på kortsidan) eller acceptera att gavelspetsens syns.

Så hela huset är tillståndsmässigt på två våningar. Hela del 2 och eventuellt delar av del 1 (beroende på var man ser skärningen mellan 1 och 2) har förvisso sadeltak, men detta ska pga. takets lutning inte räknas.

Att blanda in frontespiser i frågan är ur domens perspektiv bara dumt, då det skapar en jämförelse med en mycket udda tolkning av beräkning av byggnadshöjd.

Skulle man titta på allt samtidigt skulle förvisso tolkningen regleringen av frontespiser stå ut som en blodig tumme, men det är inte domstolens uppgift att lösa regleringsmässiga inkonsekvenser – det är lagstiftarens.

 

[petersthlm]

@Nötegårdsgubben Tack för ditt stora tålamod. Jag inser att jag fortfarande har en del luckor i min förståelse.

Så om nyckeln i förståelsen till denna MÖD-dom är att (ungf) "MÖD betraktar byggnaden som en byggnadskropp i vinkel":

1) Var finns det lag eller praxisstöd för att en byggnad i vinkels byggnadshöjd endast skall utgå från den delen av huskroppen/husvinkeln som möter beräkningsgrundande fasad och inte "hela" taket enligt mitt och MMD:s resonemang/förståelse?

Min förståelse var att alla byggnader som anses vara en byggnadskropp tillmäts en beräkningsgrundande fasad, och mot detta fasadplan mäts sedan 45-graderslinjen till samma huskropps taknock eller andra väsentliga utskjutande takdelar. I MÖD-fallet så skulle med min förståelse gavelspetsen trycka upp byggnadshöjden enligt MMD:s fall. Så vad är fel i min förståelse? Vad är det för regel om byggnad i vinkel som ger högre förtur än 45-graderslinjen mot fasadplan och yttertak?

2) Vad är isåfall definitionen på "hus i vinkel"? Att huset i detta exempel vrids i vinkel ser man t ex, men samma hus har ju också på norrsidan (ej beräkningsgrundande fasad) fått en frontespis om man tittar noga på bilderna. Är det så att de kommer runt den norra frontespisen just därför att norrsidan inte blev fasadplan och att byggnadshöjden därför inte mäts mot denna frontespis? Men hur klarar de isåfall våningsantaldefinitionen enligt TNC och MÖD-praxis? Är det (igen) för att gavelspetsen i söder och frontespisen i norr fortfarande är underordnade långsidan och därför inte dominerar måntro?

3) Oavsett ovan så antar jag (?) att mitt tidigare exempel inte kan betraktas som hus i vinkel och därför inte blir möjligt enligt MÖD-domen - är det rätt förstått? Eftersom gavelutbyggnaden har gjorts i mitten på byggnadsdel 2.

 

[Claes Sörmland]

@Nötegårdsgubben Tack för ditt stora tålamod. Jag inser att jag fortfarande har en del luckor i min förståelse.

Så om nyckeln i förståelsen till denna MÖD-dom är att (ungf) "MÖD betraktar byggnaden som en byggnadskropp i vinkel":

1) Var finns det lag eller praxisstöd för att en byggnad i vinkels byggnadshöjd endast skall utgå från den delen av huskroppen/husvinkeln som möter beräkningsgrundande fasad och inte "hela" taket enligt mitt och MMD:s resonemang/förståelse?

Min förståelse var att alla byggnader som anses vara en byggnadskropp tillmäts en beräkningsgrundande fasad, och mot detta fasadplan mäts sedan 45-graderslinjen till samma huskropps taknock eller andra väsentliga utskjutande takdelar. I MÖD-fallet så skulle med min förståelse gavelspetsen trycka upp byggnadshöjden enligt MMD:s fall. Så vad är fel i min förståelse? Vad är det för regel om byggnad i vinkel som ger högre förtur än 45-graderslinjen mot fasadplan och yttertak?

2) Vad är isåfall definitionen på "hus i vinkel"? Att huset i detta exempel vrids i vinkel ser man t ex, men samma hus har ju också på norrsidan (ej beräkningsgrundande fasad) fått en frontespis om man tittar noga på bilderna. Är det så att de kommer runt den norra frontespisen just därför att norrsidan inte blev fasadplan och att byggnadshöjden därför inte mäts mot denna frontespis? Men hur klarar de isåfall våningsantaldefinitionen enligt TNC och MÖD-praxis? Är det (igen) för att gavelspetsen i söder och frontespisen i norr fortfarande är underordnade långsidan och därför inte dominerar måntro?

3) Oavsett ovan så antar jag (?) att mitt tidigare exempel inte kan betraktas som hus i vinkel och därför inte blir möjligt enligt MÖD-domen - är det rätt förstått? Eftersom gavelutbyggnaden har gjorts i mitten på byggnadsdel 2.

Även om MÖD konstaterar att det är ett hus i vinkel så är det inte detta som framförs som argument för deras bedömning gällande att gaveldelen/gavelspetsen inte ska räknas med som beräkningsgrundade. Istället är det följande tre argument:

1. Gaveldelen påverkar inte upplevelsen av byggnadshöjden i beaktansvärd utsträckning.
2. Gavelspetsen kan inte uppfattas som sammanhängande med långsidans fasad.
3. Gaveldelens och gavelspetsens fasadplan upptar en betydligt mindre yta än långsidans fasad.

Alltså denna del av domskälen:

 

[petersthlm]

Det man ur praxishänseende kan dra ur frågan är att en smal vinkeldel med en hög gavel inte ska betraktas som en del av långsidans fasad när man bedömer byggnadshöjd.

Och för att följa upp det här inlägget också så är jag inte alls säker på att man kan dra den här slutsatsen utan att verkligen förstå vad det var som gjorde att MÖD i det här fallet vare sig ansåg att byggnadshöjden översteg gränsen eller att våningsantalet gjorde detsamma.

• Var det någon för mig ny regel om byggnad i vinkel som möjliggjorde detta eller var det att gavelspetsens 45-graderslinje inte ansågs behöva träffa det fasadgrundande planet utan snarare gaveländen t ex? Isåfall spelar gaveländens djup i förhållande till höjden på gavelspetsen roll för att avgöra byggnadshöjden.
• När och hur stor kan en gavelspets vara för att anses bilda en vertikal vägg som i sin tur definierar vindsplanet som våning, oavsett 0,7m-regeln enligt annan MÖD-praxis? I detta fallet kanske det var så att gavelspetsen endast utgjprde ca 1/3 av hela långsidan varför MÖD implicit konstaterade att det inte var tillräckligt dominerande för att utgöra ytterligare en våning. Men eftersom MÖD inte kommenterade detta alls vet vi inte.

 

[Alexander HB]

Formellt var det gamla byggnadsstadgans dispenser som gav mer flexibilitet att avvika från detaljplanen förr. När PBL infördes på senare delen av 80-talet var tanken att detta skulle bort, byggnaderna skulle inte avvika från planen. Kommunerna förväntades också att regelbundet uppdatera planera så att detta inte skulle vara ett problem.

Förväntades som i "det vore väl trevligt om", eller enligt faktiska lagar/förordningar? Jag gissar att 0.1% av landets kommuner orkat ändra sina gamla planer från 50-talet särskilt mycket, även fast det inte finns ett endaste hus som uppfyller planerna idag

 

[petersthlm]

1. Gaveldelen påverkar inte upplevelsen av byggnadshöjden i beaktansvärd utsträckning.
2. Gavelspetsen kan inte uppfattas som sammanhängande med långsidans fasad.
3. Gaveldelens och gavelspetsens fasadplan upptar en betydligt mindre yta än långsidans fasad.

Jo. Men menar de alltså att gavelspetsen, som ju är ganska stor - betydligt större än många av de avslag MÖD har gjort på t ex små frontespisar och relativt små takkupor, skall undantas vid beräkningen av byggnadshöjden så tillvida att man mäter 45-graderslinjen från där taket (min mening även gavelspetsen just eftersom den är ganska stor) möter det beräkningsgrundande fasadplanet?

Jag antar att du isåfall även skulle säga att mina tidigare exempel också skulle godkännas isåfall?

Med argumentationen att gavelspetsen (slarvigt frontespisen) i mitt exempel << långsidan och inte dominerande samt har en gavelutbyggnad framför sig som sammantaget uppfyller dina punkter 1-3?

Om det är så måste jag säga att MÖD verkar ganska inkonsekventa i sin praxis när man jämför med alla domar kring takkupor och frontespisar.

 

[Claes Sörmland]

Förväntades som i "det vore väl trevligt om", eller enligt faktiska lagar/förordningar? Jag gissar att 0.1% av landets kommuner orkat ändra sina gamla planer från 50-talet särskilt mycket, även fast det inte finns ett endaste hus som uppfyller planerna idag

Det var nog i praktiken mer av typen "det vore trevligt om". Tiden är peak välfärdsstat i svensk politisk historia, och före 90-talskrisen. Tanken att det allmänna inte skulle ta sitt ansvar för att i detalj planera bebyggelsen fanns nog inte i föreställningsvärlden. Det var tidens melodi.

 

[Claes Sörmland]

Jo. Men menar de alltså att gavelspetsen, som ju är ganska stor - betydligt större än många av de avslag MÖD har gjort på t ex små frontespisar och relativt små takkupor, skall undantas vid beräkningen av byggnadshöjden så tillvida att man mäter 45-graderslinjen från där taket (min mening även gavelspetsen just eftersom den är ganska stor) möter det beräkningsgrundande fasadplanet?

Det är så jag läser domskälen.

Jag antar att du isåfall även skulle säga att mina tidigare exempel också skulle godkännas isåfall?

Om dina exempel uppfyller de tre grunder som listas av MÖD så blir det ju så. Om bara två uppfylls, ja då blir det svårare att veta om sådana gavelspetsar ska räknas med.

Med argumentationen att gavelspetsen (slarvigt frontespisen) i mitt exempel << långsidan och inte dominerande samt har en gavelutbyggnad framför sig som sammantaget uppfyller dina punkter 1-3?

Ja precis.

Om det är så måste jag säga att MÖD verkar ganska inkonsekventa i sin praxis när man jämför med alla domar kring takkupor och frontespisar.

Fast tydligen ser MÖD inte sambandet med takkupor och frontespisar på samma sätt som du. De behandlas ju på ett annat sätt, precis som du skriver. En frontespis sitter ju fysiskt ihop med väggsidans yta som är beräkningsgrundande, den uppfattas som sammanhängande för att använda MÖDs ord.

 

[Nötegårdsgubben]

Var finns det lag eller praxisstöd för att en byggnad i vinkels byggnadshöjd endast skall utgå från den delen av huskroppen/husvinkeln som möter beräkningsgrundande fasad och inte "hela" taket enligt mitt och MMD:s resonemang/förståelse?

Lag är samma lagrum som MÖD hänvisar till och praxis sätter just MÖD. Finns det inga tidigare praxisfall så måste ju något bli det första.

Jag har ingen ambition att tolka ifall MÖDs dom är bättre än MMD:s, Jag utgår från att båda är bättre på att tolka lagen än jag, även om man får hoppas att MÖD är bäst. Men tror att jag är rätt bra på att läsa domar iaf., när jag inte vill övertolka dem.

För det är lätt att övertolka såväl domar som tanken bakom att reglerna är som de är och därför tolkas som de görs. Personligen har jag såväl estetiska som byggpolitiska åsikter som klappas medhårs av den här domen, men det blir extra viktigt att läsa vad det står, snarare än vad man vill att det står, när de sakerna överlappar varandra. Jag misstänker att det är samma sak för dig och frontespiser; det är därför jag varit extra tydlig med att man ska hålla isär sakerna när MÖD bara behandlar den ena.

 

[petersthlm]

Lag är samma lagrum som MÖD hänvisar till och praxis sätter just MÖD. Finns det inga tidigare praxisfall så måste ju något bli det första.

Jag har ingen ambition att tolka ifall MÖDs dom är bättre än MMD:s, Jag utgår från att båda är bättre på att tolka lagen än jag, även om man får hoppas att MÖD är bäst. Men tror att jag är rätt bra på att läsa domar iaf., när jag inte vill övertolka dem.

För det är lätt att övertolka såväl domar som tanken bakom att reglerna är som de är och därför tolkas som de görs. Personligen har jag såväl estetiska som byggpolitiska åsikter som klappas medhårs av den här domen, men det blir extra viktigt att läsa vad det står, snarare än vad man vill att det står, när de sakerna överlappar varandra. Jag misstänker att det är samma sak för dig och frontespiser; det är därför jag varit extra tydlig med att man ska hålla isär sakerna när MÖD bara behandlar den ena.

Tack. Observera att jag i första hand verkligen bara försöker förstå snarare än argumentera motsatsen.

Jag kanske är dum men jag förstår fortfarande inte fullt ut MÖDs resonemang - och gör man inte det förstår man ju inte heller när/hur MÖDs dom påverkar nya beslut.

Så här långt i vår tråd tycks det iaf på mig som att MÖD iom denna dom etablerar ny praxis.

När man etablerar ny praxis borde, imop, MÖD verkligen lägga sig an att förklara resonemanget så att myndigheter bättre kan förhålla sig till praxisen i praktiken. I det här fallet utelämnar MÖD två viktiga resonemang: vad det är för lagstöd som gör, i det här fallet, 1) att gavelspetsen inte ska tas i beaktande vid beräknandet av byggnadshöjden, och 2) varför gavelspetsen samt gaveln/frontespisen i norr inte påverkar antalet våningar enligt tidigare praxis/TNC:s definition.

Det är alltså ett gap mellan:

som är relativt tydliga, och MÖD:s slutsats i stycket efter:

Boverket, bygglovshandläggare, privatpersoner m fl får alltså inte reda på vad det var som gjorde att en stor gavelspets i samma plan som den beräkningsgrundande fasaden inte togs med i beräkningen av byggnadshöjden så som annars görs vid större takkupor osv trots att det senare är en bärande princip i lagstiftningen. Vilken lag eller motsvarande hänvisar man till osv.

Inte heller får vi reda på varför de två ytterväggarnas utsidor (gavelspets + gavelsida/frontespis i norr) inte påverkar vinden att bli våning enligt MÖDs tidigare praxis. (http://markochmiljooverdomstolen.old.domstol.se/Domstolar/markochmiljooverdomstolen/P 2307-15.pdf)

Begreppen våning, vind och vägg definieras inte i ÄPBL, i ÄPBF eller på annat ställe i
den äldre plan- och bygglagstiftningen. Vid tolkning av detaljplaners bestämmelser
som rör dessa begrepp har man enligt praxis tagit ledning av hur de har definierats i
”Plan- och byggtermer 1994”, TNC 95. I TNC 95 definieras ”våning” som ”del av hus
avgränsad av motsvarande ytor i två på varandra följande bjälklag samt ytterväggarnas
utsidor eller motsvarande”. ”Vind” definieras som ”utrymme i byggnad begränsat mot
det fria huvudsakligen av yttertak och begränsat nedåt av det översta bjälklaget”.
”Vägg” definieras som ”huvudsakligen vertikal byggnadsdel med avgränsande eller
avdelande funktion”. Enligt 9 § fjärde stycket ÄPBF ska som våning räknas även vind
där bostadsrum eller arbetslokal kan inredas, om den enligt tredje stycket beräknade
byggnadshöjden är mer än 0,7 meter högre än nivån för vindsbjälklagets översida. Vid
beräkning av byggnadshöjd ska bestämmelserna i 9 § tredje stycket ÄPBF tillämpas.

Problemet när man inte förstår resonemanget är att följdfrågorna blir minst lika obesvarade.

Innebär t ex denna MÖD-dom att man i praktiken kan bygga gavlar i vindsplan så länge det finns en försumbar liten gavelutbyggnad (exempelvis djup 1m) nedanför/framför en sådan gavel? I praktiken ger det ju fritt fram till mycket större frontespis-liknande hus, i strid med tidigare praxis för frontespisar, så länge det finns en liten "gavel" nedanför/framför.

Måste hus ha gavlar i vinkel för att praxis ska gälla eller går det att ha gavel i T-form likt de bilder jag visade tidigare i tråden?

Osv.