Dåliga uthus renovera och när är det vettigare att söka bygglov för ändringar
Hur långt kan man dra renovering av gamla trötta uthus som stått där sen så långt tillbaka så ingen vet ju egentligen när dom kommit dit så det lär ju inte finnas nåt ursprungligt bygglov utan idag står dom ju bara där och finns med på flygfoton och så vidare..
Problemet är att dom står både precis på tomtgränsen mot järnvägsvallen och jag tror ju tyvärr att söker jag rivning och bygga nytt så kommer jag få en massa strul med att dom vill ha dom längre från järnvägen och det vill ju inte jag för mig står dom bra där mot tomtgräns och ger ju både ett bullerskydd och ett extra plank mot banvallen och låter mig ha den plats jag behöver på hitsidan om uthusen.
Ja förstår att jag över tid kan byta varenda skruv och träbit och fortfarande kalla det för renovering men vad gäller egentligen så fort man ändrar i stomme.. gamla fyrkantiga dimensioner är ju svåra att uppbringa och enklare att ersätta med moderna virkesdimensioner där man behöver ersätta.
takstolar är frågan om det inte blir nya för bättre fri takhöjd på insidan
gamla "plintar" och virke mot marken vill man ju ändra och gjuta en sockel istället och det stampade jordgolvet blir nog en betongplatta istället
Ja menar det finns ju mer än en gammal byggnad som folk lagt på nya takstolar på när det renoverats men så länge det är starkare än det som varit och med en modern beräkning av takstolar så blir det ju ofta mångdubbelt starkare än det gamla. och inte lär det vara lätt att bevisa att det inte var moderna dimensioner på takstolarna innan renoveringen när ritning saknas.. och det lär vara många som inte sökt bygglov varje gång nån suspekt gammal takstol av bondsågat fyrkantigt virke bytts ut mot moderna grejer
Exakt vart går gränsen egentligen enligt reglerna för när det måste till bygglov för ändring av stomme och när har man bara ersatt virke som var skadat med modern överkomligt regelvirke?
Problemet är att dom står både precis på tomtgränsen mot järnvägsvallen och jag tror ju tyvärr att söker jag rivning och bygga nytt så kommer jag få en massa strul med att dom vill ha dom längre från järnvägen och det vill ju inte jag för mig står dom bra där mot tomtgräns och ger ju både ett bullerskydd och ett extra plank mot banvallen och låter mig ha den plats jag behöver på hitsidan om uthusen.
Ja förstår att jag över tid kan byta varenda skruv och träbit och fortfarande kalla det för renovering men vad gäller egentligen så fort man ändrar i stomme.. gamla fyrkantiga dimensioner är ju svåra att uppbringa och enklare att ersätta med moderna virkesdimensioner där man behöver ersätta.
takstolar är frågan om det inte blir nya för bättre fri takhöjd på insidan
gamla "plintar" och virke mot marken vill man ju ändra och gjuta en sockel istället och det stampade jordgolvet blir nog en betongplatta istället
Ja menar det finns ju mer än en gammal byggnad som folk lagt på nya takstolar på när det renoverats men så länge det är starkare än det som varit och med en modern beräkning av takstolar så blir det ju ofta mångdubbelt starkare än det gamla. och inte lär det vara lätt att bevisa att det inte var moderna dimensioner på takstolarna innan renoveringen när ritning saknas.. och det lär vara många som inte sökt bygglov varje gång nån suspekt gammal takstol av bondsågat fyrkantigt virke bytts ut mot moderna grejer
Exakt vart går gränsen egentligen enligt reglerna för när det måste till bygglov för ändring av stomme och när har man bara ersatt virke som var skadat med modern överkomligt regelvirke?
bilden är ett exempel bara med gamla uthus som ju om det inte vore för bygglovs problematiken vore snabbare att jämna med marken och göra helt nytt. och samtidigt förändra måtten lite mera till exakt vad man behöver.
Som det är nu så tvivlar jag på att det finns så exakta mått i kartor och flygfoton även om dom kan få fram ungefärliga mått så kan ju tilläggisoleringar och annat förändra en del så är väl ovanligt så länge man inte tydligt ser att byggnadens mått förändrats
Lånad bild på nätet för att visa vad jag menar bara
Som det är nu så tvivlar jag på att det finns så exakta mått i kartor och flygfoton även om dom kan få fram ungefärliga mått så kan ju tilläggisoleringar och annat förändra en del så är väl ovanligt så länge man inte tydligt ser att byggnadens mått förändrats
Lånad bild på nätet för att visa vad jag menar bara
Det är nog bara din kommun som kan svara på det exakt om du skickar bilder på din byggnad. Få deras svar skriftligt för att ha som underlag i framtiden.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 081 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 081 inlägg
Det är inte så komplicerat.
Du har en rätt att behålla de gamla uthusen även om de har tillkommit under annan lagstiftning när bygglov inte krävdes för dem. Eller t o m om de byggdes utan lov trots att det krävdes ("svartbyggande"). Men bara när preskriptionstiden för detta har passerats, 10 år sedan efter överträdelsen påbörjades. Detta alldeles oavsett om byggnaderna inte överensstämmer med detaljplanen eller inte.
Du har också en skyldighet att hålla byggnaderna i gott skick, d v s du förväntas reparera uthusen löpande så att de hålls i gott skick. I värsta fall, om byggnadens stomme har äventyrats, t ex p g a att du inte har underhållit byggnaden så kan du föreläggas att reparera eller riva byggnaden av byggnadsnämnden. Det är främst om det är fara för att byggnaden rasar och skadar någon.
Du får reparera de bärande delarna på byggnaden. Om det rör sig om ren reparation, d v s den bärande konstruktionen inte ändras så får du göra det utan kommunens inblandning. Vad som är ändring kan diskuteras, får man t ex minska en trästolpes dimension från sågad dimension till nästa närliggande hyvlad dimension? Jag tror inte det formellt men det blir ju hopplöst för tillsynen i kommunen att visa vilken dimension den gamla stolpen hade för att utdöma en byggsanktionsavgift så i praktiken är detta fritt.
Ska du ändra på den bärande konstruktionen så gör en bygganmälan till byggnadsnämnden om att du ska göra denna åtgärd. Underlaget är en ritning på den del av byggnaden som du ska ändra med hållfasthetsberäkningar om det krävs. Sen har vi ju frågor om avfallet, t ex att du ämnar köra det till kommunens återvinningsstation och att det består av sågat trä. Det är lite upp till kommunens handläggare att begära in de underlag de behöver för att besluta om ett startbesked.
Sen vill du undvika rivning av byggnaden. Byter du hela stommen vid reparationen så lär det röra sig om en rivning. Byter du enbart takstolarna så är det inte det. Byter du takstolarna och två av väggarnas bärande delar - ja då blir det en bedömningsfråga, kolla med med kommunen så att du inte får tillsynen på dig och en diskussion om du har rivit byggnaden eller inte.
(Är det utanför detaljplan kräver rivning enbart anmälan. Är det inom detaljplan kräver rivning rivningslov. Utanför detaljplan får du ofta uppföra komplementbyggnader med anmälan också, bygglov krävs vanligen inte.)
Du har en rätt att behålla de gamla uthusen även om de har tillkommit under annan lagstiftning när bygglov inte krävdes för dem. Eller t o m om de byggdes utan lov trots att det krävdes ("svartbyggande"). Men bara när preskriptionstiden för detta har passerats, 10 år sedan efter överträdelsen påbörjades. Detta alldeles oavsett om byggnaderna inte överensstämmer med detaljplanen eller inte.
Du har också en skyldighet att hålla byggnaderna i gott skick, d v s du förväntas reparera uthusen löpande så att de hålls i gott skick. I värsta fall, om byggnadens stomme har äventyrats, t ex p g a att du inte har underhållit byggnaden så kan du föreläggas att reparera eller riva byggnaden av byggnadsnämnden. Det är främst om det är fara för att byggnaden rasar och skadar någon.
Du får reparera de bärande delarna på byggnaden. Om det rör sig om ren reparation, d v s den bärande konstruktionen inte ändras så får du göra det utan kommunens inblandning. Vad som är ändring kan diskuteras, får man t ex minska en trästolpes dimension från sågad dimension till nästa närliggande hyvlad dimension? Jag tror inte det formellt men det blir ju hopplöst för tillsynen i kommunen att visa vilken dimension den gamla stolpen hade för att utdöma en byggsanktionsavgift så i praktiken är detta fritt.
Ska du ändra på den bärande konstruktionen så gör en bygganmälan till byggnadsnämnden om att du ska göra denna åtgärd. Underlaget är en ritning på den del av byggnaden som du ska ändra med hållfasthetsberäkningar om det krävs. Sen har vi ju frågor om avfallet, t ex att du ämnar köra det till kommunens återvinningsstation och att det består av sågat trä. Det är lite upp till kommunens handläggare att begära in de underlag de behöver för att besluta om ett startbesked.
Sen vill du undvika rivning av byggnaden. Byter du hela stommen vid reparationen så lär det röra sig om en rivning. Byter du enbart takstolarna så är det inte det. Byter du takstolarna och två av väggarnas bärande delar - ja då blir det en bedömningsfråga, kolla med med kommunen så att du inte får tillsynen på dig och en diskussion om du har rivit byggnaden eller inte.
(Är det utanför detaljplan kräver rivning enbart anmälan. Är det inom detaljplan kräver rivning rivningslov. Utanför detaljplan får du ofta uppföra komplementbyggnader med anmälan också, bygglov krävs vanligen inte.)
Redigerat:
nja skicka in bilder är ju det sista jag vill göra då man plötsligt har försett motparten med bevis på hur det ser ut nu.. och lite där ligger ju även problemet med att fråga folk på kommunen, dom gillar att lägga sig i allt dom kan komma på och man hör ju även om att vissa åker på riskanalyser osv när man har tåg så nära. så för min del smiter jag helst under radarn och jag har ingen granne förutom banverket då som ev kan bry sig.LaszloToth skrev:
jag är nog mer inne på att renovera byggnaden och kan förhoppningsvis behålla största delen av stommen men kommer klä om hela utvändigt även delar av dagens plint lösning till grund har ju skador. Byggnaden kommer ha snarlika mått utvändigt och formen och mått påminner om hur den ser ut idag
Ja troligen så finns det knappt två trästolpar i den stommen som är lika det verkar vara lappat och lagat förut genom åren..
Och jag skulle säga att risken att den rasar är inte så överhängande den är ganska stadigt byggd och ingen ser ju insidan utan att smita in i den och dörrar är stängda och låsta så tvivlar att nån har bilder från insidan..
Dom jag köpte av hade bott sen 74 och har inget minne av att nån någonsin intresserat sig för rucklet
Det mesta virkes och trä rester som inte är olämpligt åker i vedpannan det är trots allt bara trä.. ja nån bit har kanske varit rödfärgad för +50 år sen ruttet virke körs till tippen såklart
vi befinner oss utanför detaljplanerat men det verkar variera lite om det är sammanhållen bebyggelse eller inte.. husen står utspridda med 3-4 villatomter emellan om det vore i stan och det har tolkats olika genom åren om det är sammanhållen bebyggelse eller inte
Om det finns någon användbar bit i den gamla stommen är det bara att börja reparera. Trävirke i alla längder och dimensioner går enkelt att uppbringa. Köp stock av en skogsägare och få det sågat på någon lokal blocksåg och stabba det hemma på tomten och så har du både billigt och lämpligt virke.