Så enkelt är det inte. Låg inkomstskatt för de rika gynnar inte per definition klassresor. Hög fastighetsskatt kan göra det svårare för folk som jag att äga en fastighet som möjliggör en verksamhet som möjliggör andra inkomster än bidrag.
Min uppfattning är att en sund fastighetsskatt bör vara relativt låg och baserad på fastighetens nyttovärde eller bruksvärde eller vad man vill kalla det. Dessutom så upplagd att andra och tredje och fjärde "bostaden" man äger beskattas hårdare än den man verkligen är mantalsskriven i och bor i.
Företagsutrymmen och produktionsanläggningar bör beskattas olika beroende om de är i aktiv användning eller inte. Så att folk inte tvingas riva eller sälja farfars nedlagda pälsfarm bara för att verksamheten är nedlagd. Ett gammalt överblivet lastbilsgarage eller pälshus eller hönshus som har stått tomt sedan 80-talskrisen är guld värt om någon i släkten vill starta företag.
Åker och skog skall vara befriade från fastighetsskatt och i stället beskattas på andra vis. Skatt på jordbruksinkomst och skogsbruksinkomst där omkostnaderna kan dras av så att man skattar för den verkliga nettoinkomsten. Annars blir det möjligt för vissa att göra hutlösa vinster med låg skatt medan andra inte kan ha någon verksamhet alls utan tvingas sälja för småpengar och leva upp pengarna och bli bidragstagare.
Andelen av befolkning som "måste" sitta på fastigheter i attraktiva områden för att inte behöva gå på bidrag lär vara försvinnande få. Har man flera boenden (exempelvis landställen) blir ju kostnaden betydligt högre än för de som sitter på 1 boende.
Är fastigheten primärt en arbetsplats och ej ett boende bör fastighetsskatt utgå eller eventuellt justeras.
"De rika" i Sverige är inte de som har en månadslön mellan 50-100k och betalar en massa statlig skatt på 50%. Dessa jobb finns nästan bara i storstäderna och där får man betala rejält för sin bostad och därmed fastighetsskatt (om den ändras).
"De rika" I Sverige driver bolag och kan skatteplanera alternativt sitter på lågbeskattade tillgångar. Klyftorna i Sverige mellan löntagare har knappt ökat på 20 år. Klyftan som ökar är mellan de som sitter på tillgångar och de som inte gör det.
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.
