Laddstolpar i samfällighetsförening

[Nötegårdsgubben]

Men vad kommer lantmäteriverket att besluta för en samfällighet med 100 medlemmar, där 3 stycken motsätter sig ladduttag?

Om 97 % ser nytta med saken kan man nog även utgå från att båtnadsvillkoret i 6 § anläggningslagen är uppfyllt. Men om 20 % vill, eller 40, och är intresserade av att lösa saken utan att alla är med?

Då är det betydligt svårare i en samfällighetsförening än i en BRF. Det ska rimligen vara så, samfällighetsföreningen vilar på fritt ägda fastigheter medan BRF:en de jure äger lägenheterna som dess medlemmar bor i, men det är ändå en fråga värd att tänka på hur och om man kan åtgärda den politiskt. Men det är också viktigt att folk som har eller köper bostäder med de här omständigheterna förstår att det inte bara är att genom majoritetsbeslut bygga en laddanläggning lite hur och när man känner för det om inte anläggningsbeslutet medger det.

 

[Claes Sörmland]

Om 97 % ser nytta med saken kan man nog även utgå från att båtnadsvillkoret i 6 § anläggningslagen är uppfyllt. Men om 20 % vill, eller 40, och är intresserade av att lösa saken utan att alla är med?

Då är det betydligt svårare i en samfällighetsförening än i en BRF. Det ska rimligen vara så, samfällighetsföreningen vilar på fritt ägda fastigheter medan BRF:en de jure äger lägenheterna som dess medlemmar bor i, men det är ändå en fråga värd att tänka på hur och om man kan åtgärda den politiskt. Men det är också viktigt att folk som har eller köper bostäder med de här omständigheterna förstår att det inte bara är att genom majoritetsbeslut bygga en laddanläggning lite hur och när man känner för det om inte anläggningsbeslutet medger det.

Egentligen är båtnadsvillkoret inte direkt kopplat till vilja eller opinion hos delägarna. Det säger att fördelarna av ekonomisk eller annan art ska vara större än kostnaderna. Det gör att det är ganska lätt att ta sig förbi detta villkor om det inte kostar mycket att utföra och driva en gemensamhetsanläggning, då behöver ju fördelarna inte vara särskilt stora för att villkoret ska vara uppfyllt.

Men är det en dyrbar anläggning som ska utföras eller den är kostsam i drift för delägarna så blir det svårare. Då krävs ju någon typ av kalkyl som med tydlig marginal visar att kostnaderna understiger fördelarna. Först då är förrättningslantmätaren säker på att ett anläggningsbeslut kan tas.

Med stigande andel bilar med laddbehov i samhället så blir det naturligtvis allt lättare att utifrån båtnad argumentera för att inrätta gemensamhetsanläggningar med laddmöjlighet i områden som är strukturerade på samfälld parkering. Särskilt om det inte finns möjlighet att parkera bilen vid fastigheterna som utgör samfälligheten. Det är ju så att säga alternativet, att köra bilen till ens egen fastighet och ladda bilen där. Hindras detta för att man inte vill ha bilar bland husen - d v s av sociala skäl - eller att de inte fysiskt ryms där, så kan det också vara ett argument som utesluter det alternativet.

 

[Nötegårdsgubben]

Precis, och det var därför jag skrev ”ser nytta” snarare än ett diffusare ”vill”.

I min BRF betalar jag ca 500 kr i månaden inklusive viss mängd el (vet faktiskt inte hur mycket och om taket är i kWh eller kr). Jag tror inte att det är en oskälig kostnad, men den är långt ifrån obetydlig. Att bygga ett sådant system för alla garageplatser skulle vara ren kapitalförstöring då alla inte har behov eller vill betala för det.

Att ha ett sånt här system för dussintals eller 100-tals användare är mer komplicerat än enstaka installationer på villafastigheter, så vi som bor så får finna oss i att det kommer med en högre kostnad. Samtidigt är det en kostnad som inte enkelt smetas ut på hela kollektivet än på många år.

 

[Erik-Persson]

Intressant med domen. Ändrar det här något för mig som bor i radhus-samfällighet närmast garage och kan dra matning från egen central till laddbox?

Har tidigare fått nej då samfällighet tycker det är en ansvarsfråga fall laddbox tar eld(?!) men tyckte själv det svaret var märkligt.

 

[Claes Sörmland]

Intressant med domen. Ändrar det här något för mig som bor i radhus-samfällighet närmast garage och kan dra matning från egen central till laddbox?

Har tidigare fått nej då samfällighet tycker det är en ansvarsfråga fall laddbox tar eld(?!) men tyckte själv det svaret var märkligt.

Jag ser inte hur domen kan påverka det. Den frågan är mer mellan styrelsen för samfällighetsföreningen och dig, om du ges tillåtelse att installera något i de samfällda garagen. Kan vara bra att säkra ett avtalsservitut med fastighetsägaren (kanske är fastigheten som garagen står på en marksamfällighet?) så att din ledning och laddbox blir tillbehör till din fastighet, inget krav men blir tydligare med köparens rättighet att ha kvar ledning och box om du säljer din fastighet.

 

[merbanan]

Det är med min begränsade förståelse för problemet en småsak. Borde ändå krävas ett ajoritetsbeslut på årsstämman. Man skulle kunna tillägga kvalificerad majoritet med minst x% av alla röstberättiga som deltagande i omröstningen.

Om man använder sig utav denna konstruktion så tycker jag att det skall vara en fråga för stämman och det implicerar då att någon via en motion kan backa beslutet via stämman. Detta skulle vara mindre bra, utan vidare hänvisning anser jag att uppgradering till laddboxar från motorvärmare redan omfattas av anläggningsbeslut som har det i sig. Då kan man låta stämman rösta för en lösning bland olika som presenteras för den. Att backa beslutet blir lite mer jobbigt då styrelsen kan hävda att det är en driftsfråga som inte stämman råder över.

Fortsatt så kommer man till frågan om finansiering och där blir det ju en underhållskostnad som samfälligheten får stå för men rent praktiskt så behöver det ju bara bli kabeldragning till en anslutningspunkt för varje plats. Man vill ju gärna inte skicka kostnader på kollektivet men för just denna del så är det nog enklast att göra på detta sätt då man kan hävda att det rör sig om underhåll.

Så min åsikt(gissning) är att man kan hålla sig innanför befintliga anläggningsbeslut (om det finns med någonting om motorvärmare i det). Samt att man kan minimera den ekonomiska påverkan för de medlemmar som inte behöver laddbox. Visst är det nog bättre med en omförrättning men jag tycker att detta alternativ kan vara bra att ha i en övergångsperiod. Bara man noga väljer lösning så att icke elbilister inte drabbas ekonomiskt så kommer det inte vara något problem.

Jag postulerar att om 20 år så kommer bilflottan till en majoritet vara eldriven och laddning i eget garage vara en självklarhet. Frågan är bara hur man kommer dit enklast.

 

[merbanan]

Intressant med domen. Ändrar det här något för mig som bor i radhus-samfällighet närmast garage och kan dra matning från egen central till laddbox?

Har tidigare fått nej då samfällighet tycker det är en ansvarsfråga fall laddbox tar eld(?!) men tyckte själv det svaret var märkligt.

Rent lagligt så finns ett speciellt undantag för just laddning av elfordon så denna dragning är helt ok. Sen om man tar samfällighetens svar så tror jag nog man skall läsa mellan raderna om hur man skall göra med alla andra medlemmar. Kan de också dra en egen kabel på så sätt som du skulle kunna göra?

Ansvarsfrågan om något tar eld bör ju inte vara annorlunda än om själva bilen i garaget tar eld. Den skulle ju också vara din.

Iaf väldigt mycket administration/logistik försvinner om man kan ansluta till sin egen elcentral istället för att blanda in samfälligheten. Så kolla upp möjligheten för hur alla skulle kunna göra det samt skicka in en motion till stämman.

 

[merbanan]

Att ha ett sånt här system för dussintals eller 100-tals användare är mer komplicerat än enstaka installationer på villafastigheter, så vi som bor så får finna oss i att det kommer med en högre kostnad. Samtidigt är det en kostnad som inte enkelt smetas ut på hela kollektivet än på många år.

Min BRF sitter med detta problem just nu. Vi har 100st platser med 10% elbilar just nu som laddar via schuko från motorvärmare, det funkar bra just nu men vad gör vi när 70% har elbil? Lösningen kommer att kosta ansenliga summor. Frågan är hur man skall kunna få dessa att drabba alla på ett rättvist sätt.

 

[Nötegårdsgubben]

Min BRF sitter med detta problem just nu. Vi har 100st platser med 10% elbilar just nu som laddar via schuko från motorvärmare, det funkar bra just nu men vad gör vi när 70% har elbil? Lösningen kommer att kosta ansenliga summor. Frågan är hur man skall kunna få dessa att drabba alla på ett rättvist sätt.

Jag började på en BRF-tråd efter det här inlägget, men bet efter lite för mycket tror jag. Ska se om jag kan banta ner ambitionen.

Korta svaret: Schuko är en återvändsgränd. Ja, det kommer bli dyrare.

Edit: blev en BRF-tråd.

 

[magnu]

Min BRF sitter med detta problem just nu. Vi har 100st platser med 10% elbilar just nu som laddar via schuko från motorvärmare, det funkar bra just nu men vad gör vi när 70% har elbil? Lösningen kommer att kosta ansenliga summor. Frågan är hur man skall kunna få dessa att drabba alla på ett rättvist sätt.

Schuko kan utgöra en brandfara och bör nog inte användas för laddning av elbilar. Dessutom saknas lastbalansering.
Det kostar väl ca 20 000 per plats att installera laddutrustning, som också fungerar som motorvärmaruttag.

 

[Robert-san01]

Schuko kan utgöra en brandfara och bör nog inte användas för laddning av elbilar. Dessutom saknas lastbalansering.
Det kostar väl ca 20 000 per plats att installera laddutrustning, som också fungerar som motorvärmaruttag.

Charge-Amps Halo går att använda som båda och kostar inga 20k/st, inte ens med helt ny el och servis in. Jag har varit med om att offerera för 20k/st men då var det även ombyggnad av el i var garage och IMD mätning.

Edit: Säkra av Schulo uttagen med 6A och sätt fräscha uttag så är det minimal risk att det händer något.

 

[steve5432]

När detta kommer på tals jag jämföra med hur det var när internet kom till bygden. Många lägenheter hade usla gamla telefonledingar som det knappt gick att använda till ISDN, sen kom ADSL och redan där gnälldes det på att det var långsamt, man kom inte upp i några direkta hastigheter osv. De gamla som bodde där brydde sig inte, det var ungdomen som körde ftp hela natten lång som gnällde och ville ha snabbare internet.

Idag har ju mer eller mindre varenda flerboatadshus dragit in fiber till varje lägenhet. Detta kan ju knappast ha varit gratis? Kan man inte hantera kostnad med laddstolpar på samma sätt som man gjorde en gång i tiden gällande fiberindragning? Det finns ju onekligen många likheter. Sen vet jag inte om kostnaderna är desamma, men för fiber krävdes det ju dels att en lina drogs fram till huset, dyr nätverksutrustning installerades i ett teknikrum någonstans, sen frästes/spårades och drogs det tp-uttag till varje lägenhet. Kan knappast ha varit gratis det heller? Laddstolpar kanske är dyrare i sig, men påverkar inte huset utan är enbart jobb utomhus/elskåp/ev garage?

Någon som vet mer om hur detta hanterades av styrelser? Kan samma metodik/resonemang användas?

/S

 

[Nötegårdsgubben]

När detta kommer på tals jag jämföra med hur det var när internet kom till bygden.

Finns ett par stora skillnader. Dels fanns redan tv med i många samfälligheter från 60-/70-tal och dessa gick att uppgradera först till satellit-/kabel-tv sen bredbands-tv (och på kuppen vanligt bredband), dels behövs ofta inte samfällighet för bredbandet, utan man kan dra nätet i tomtgräns och koppla in dem som är intresserade och vill betala.

Parkeringsplatser som inte ligger direkt vid respektive bostad, som det är vid många radhusområden, är en svårare nöt att knäcka för var och en.

När du talar om flerbostadshus är det för övrigt bostadsrättslagen och inte samfällighetslagen som är tillämplig. Det är en mycket lättare lagstiftning att hantera i sammanhanget; BRF:er har inte heller de problem vi pratar om i den här tråden.

 

[Robert-san01]

När detta kommer på tals jag jämföra med hur det var när internet kom till bygden. Många lägenheter hade usla gamla telefonledingar som det knappt gick att använda till ISDN, sen kom ADSL och redan där gnälldes det på att det var långsamt, man kom inte upp i några direkta hastigheter osv. De gamla som bodde där brydde sig inte, det var ungdomen som körde ftp hela natten lång som gnällde och ville ha snabbare internet.

Idag har ju mer eller mindre varenda flerboatadshus dragit in fiber till varje lägenhet. Detta kan ju knappast ha varit gratis? Kan man inte hantera kostnad med laddstolpar på samma sätt som man gjorde en gång i tiden gällande fiberindragning? Det finns ju onekligen många likheter. Sen vet jag inte om kostnaderna är desamma, men för fiber krävdes det ju dels att en lina drogs fram till huset, dyr nätverksutrustning installerades i ett teknikrum någonstans, sen frästes/spårades och drogs det tp-uttag till varje lägenhet. Kan knappast ha varit gratis det heller? Laddstolpar kanske är dyrare i sig, men påverkar inte huset utan är enbart jobb utomhus/elskåp/ev garage?

Någon som vet mer om hur detta hanterades av styrelser? Kan samma metodik/resonemang användas?

/S

I SF som bildats för att förse medlemmar med TV händer det att operatören lägger ner Coax tjänsterna och går över till IP.

Detta hände i en SF jag bodde i så det blev inte så många alternativ än att alla fick dra in fiber.

Det behövdes egentligen inget majoritetsbeslut då det var en del av ändamålet med föreningen. Men vi körde med kvalificerad majoritet i två följande stämmor för att inte helt köra över någon.

 

[Claes Sörmland]

Regeringen har på sitt junimöte beslutat att utreda om förenklingar för samfällighetsföreningar för att kunna installera laddinfrastruktur. Om utredaren hittar skäl så ska lagförslagsändringar redovisas.

Utdrag:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

https://www.regeringen.se/contentas...ktrifieringen-av-transportsektorn-dir.-202380