Räkna ut radie så en kapsyl kan passera böjen.
Lite ovanlig frågeställning men troligtvis kan någon hjälpa mig här.
Jag håller på att designa en automatisk kapsylmatare till en maskin jag bygger.
Kapsylerna kommer från en vibrationsmatare ner i en ränna (tänk fyrkantsrör även om det inte blir det i slutändan) och ligger då alltid (nästan) med toppen uppåt, eller inåt i radien. Jag försöker räkna fram vilken minsta möjliga radie är för att kapsylen ska kunna komma igenom utan att fastna. Måtten på kapsylen framgår i bifogad bild men grovt räknat 32mm i diameter på bredaste stället (botten) och 27mm på smalaste stället (toppen) och 6mm hög.
Jag håller på att designa en automatisk kapsylmatare till en maskin jag bygger.
Kapsylerna kommer från en vibrationsmatare ner i en ränna (tänk fyrkantsrör även om det inte blir det i slutändan) och ligger då alltid (nästan) med toppen uppåt, eller inåt i radien. Jag försöker räkna fram vilken minsta möjliga radie är för att kapsylen ska kunna komma igenom utan att fastna. Måtten på kapsylen framgår i bifogad bild men grovt räknat 32mm i diameter på bredaste stället (botten) och 27mm på smalaste stället (toppen) och 6mm hög.
Redigerat:
Det kommer inte vara ett fyrkantsrör utan lösa svängda plåtskivor eller vad man ska säga.T Tompafix skrev:
Tror jag lyckade få fram att det funkar med 100mm ytterradie och 8mm avstånd till innerradien, alltså 92mm.
Ok, så du tänker dig ett fyrkantigt "rör"?
Kommer det någonsin att komma mer än en kapsyl? I så fall måste du ha större marginaler.
Radien på svängen avgör hur stort rör du behöver.
Sedan påverkar friktionen behovet också. Slätt rör, mindre marginal krävs.
Mellan tummen och pekfingret så behöver du ett par millimeter åt alla håll inklusive i svängen. Bäst är att ha kapsylen på högkant och att kapsylens radie har samma riktning som svängarna radie. Då rullar den ut...
Kommer det någonsin att komma mer än en kapsyl? I så fall måste du ha större marginaler.
Radien på svängen avgör hur stort rör du behöver.
Sedan påverkar friktionen behovet också. Slätt rör, mindre marginal krävs.
Mellan tummen och pekfingret så behöver du ett par millimeter åt alla håll inklusive i svängen. Bäst är att ha kapsylen på högkant och att kapsylens radie har samma riktning som svängarna radie. Då rullar den ut...
Vissa delar kommer vara i princip ett fyrkantsrör men just böjarna kommer att se i ut som något i stil med bilden. Den visar en påbörjad ränna för kaspylen. Det ska vara både "lock" och "botten" men jag har inte hunnit rita de ännu.pacman42 skrev:
Det ska inte komma mer än en kapsyl åt gången, eller i alla fall inte så att de sitter på varandra utan bara att de ligger efter varandra.
Kapsylerna kommer ut ur vibrationsmataren upp och ner och ska sen först vändas 90 grader till stående åka ner en bit och sen vändas 90 grader till för att åka in på rätt håll i kapsylpåsättaren.
Det är inte till någon nytta att ha en ränna där kapsylens radie är på samma håll som svängens radie.
Tänk att rännan ser ut som ett stort C från sidan och kapsylen kommer liggande in i ovandelen.
Redigerat:
Men hur menar du att det skulle gå till? Jag har ingen vältanordning utan det är böjarna som "vänder" kapsylerna. Och de kommer ut liggande från vibrationsmataren.
Jag har så klart tjuvkikat på hur de stora tillverkarna gör och ingen vänder på "ditt" sätt utan alla använder nåden typ av ränna som jag ska tillverka.
Eftersom jag inte har en befintlig maskin att kopiera och det är hyfsat svårt att hitta bra bilder på just de detaljerna får jag uppfinna hjulet själv.
Bergbanor vänder på åkarna genom att vrida på rälsen.altaxis skrev:
Jag säger inte att "min metod" är bättre, jag säger bara att jag hade gjort så (för att minska på riskerna för att kapsyler fastnar). "Friction is a bitch" när man gör sånt här. Det är inte en tillfällighet att alla gamla mynttelefoner rullade mynten och välte dem.
En väl utprovad konstruktion där kapsylerna ligger platt kan fungera bra också.
Jag förstår vad du menar men har svårt att se att det ska funka i mitt upplägg att vrida rälsen.
Det är begränsat med längd och som sagt kommer kapsylerna ut liggande...
I denna versionen ska kapsylerna ut från rännan i toppen och in i den lilla skåran på kapsylhuvudet under kolven. Har du nån bra ide för att lösa det på denna maskinen tar jag tacksamt emot det.
Där kommer vara ett pneumatiskt/mekaniskt stopp en liten bit ifrån utloppet för att förhindra att kapsyler kommer i kläm och för att ge kapsylen som ska in i huvudet tillräcklig fart så den glider in helt.
Antar att tanken är att du skall ha en "kö" av kapsyler som trycker på varandra?
Sådana här konstruktioner är en konstart att få till. Finns säkert massvis med tumregler och teori kring detta, men till syvende och sist får man nog räkna med att testa sig fram.
Kolla bara på pantautomater. Finns alla möjliga konstruktioner som evolverat i decennier och ändå är de generellt sett inte särskilt pålitliga.
Sådana här konstruktioner är en konstart att få till. Finns säkert massvis med tumregler och teori kring detta, men till syvende och sist får man nog räkna med att testa sig fram.
Kolla bara på pantautomater. Finns alla möjliga konstruktioner som evolverat i decennier och ändå är de generellt sett inte särskilt pålitliga.
Precis. De nya där man häller i hela säcken är till och med långsammare än att göra det själv i automaten bredvid. Dessutom kastar de ut varannan 1,5 liters Pepsiflaska. Bara Pepsi av någon anledning, vi har fler flaskor av andra sorter.C cpalm skrev:
Liggande kapsyler fungerar om friktionen är tillräckligt låg och om de inte kan klättra på varandra. Men att göra det med en böj kräver nog väldigt hög precision och många försök.
Precis, det kommer vara en kö med kapsyler fram till stoppet på raksträckan och sen släpps det fram en kapsyl i taget.C cpalm skrev:
Jag räknar med att det kan ta några försök att få till men denna gången underlättar det att jag lärt mig rita i cad... innan har jag försökt bygga på frihand och det går lite sådär...precisionen blir inte super men det mesta fungerar som tänkt om än inte optimalt.
Jag tror att delar av problemet med pantautomater är att de inte sköts om ordentligt mixat med diverse vätskor, dålig rengöring och allmän felanvändning. Frågan är ändå hur många tusen förpackningar som passerar innan de bråkar? Men det kan vi ta i en annan tråd...
De kan inte klättra på varandra eftersom där inte är mer än 1 mm i spel höjdmässigt. Det har jag på min nuvarande raka och sluttande ränna och det är inga problem.
Kan jag göra en cad-ritning som jag kan få tillverkat blir precisionen tillräckligt hög, det är jag övertygad om.
Den maskinen som är på bilden skulle man kanske kunna acceptera att mata manuellt men då är det ingen mening att jag bygger den. Man kan lika gärna lägga på kapsylerna för hand då och det är jag väldigt trött på.H hapazard skrev:
Jag ritar samtidigt på en komplett fyllningslina med kapacitet på (teoretiskt) 2000 flaskor/timme och ska skötas på en man. Det är inte fysiskt möjligt att handladda magasin till det utan man måste ha en automatisk frammatning (vibrationsmatare).
På min prototyp kör jag 600 flaskor i timmen i nuläget. Största problemet är att kapsyleringen inte fungerar ordentligt men den har jag som sagt byggt "för hand" utan möjlighet till särskilt stor precision.
Den nya linan ska kunna massproduceras och därför måste det både fungera och se snyggt ut.
Häng inte upp er på om där är konstiga detaljer i ritningen, den är inte färdig...
Oj, ja, det gör ju saken än mer komplicerad.
Har varit med och utvecklat ett antal sådana där maskiner en gång i tiden. Industriautomation och dylikt alltså, inte specifik kapsylmaskiner, och då har man oftast i stor utsträckning använt de modulära byggsystem som finns. Typ standardiserade aluminiumprofiler med T-spår, och mycket trial-and-error. Raka motsatsen till maskiner anpassade för massproduktion alltså.
Hur som helst, åter till ursprungsfrågan så är ju minimiradien beroende på hur mycket extra fri "takhöjd" som finns i rännan (röda punkterna, antar att det var det du ville ha hjälp med att räkna ut matematiskt?). Och ju mer extra höjd, desto större risk att kapsylerna hakar i varandra (pilen). Alltså vill man förmodligen maximera radien och minimera takhöjden - inom rimliga gränser så klart.
Men sen ser jag att tanken är att kapsylerna skall falla en-och-en av egen vikt i den nedre böjen, till skillnad mot "kön" i den övre böjen. Alltså lite annorlunda förutsättningar. Då finns inte risken att de hakar i varandra, men å andra sidan måste lutningen vara tillräckligt stor så att kapsylen inte stannar på vägen. Här måste man även ta till goda marginaler för slitage och föroreningar som kan komma in i rännan med tiden och kvalitetsvariationer på kapsylerna. Dessutom, hur öppnar man rännan för rensning vid stopp eller rengöring? Finns det ett behov av att automatiskt detektera stopp?