Jo, jag vet att du har koll men hur lång tid tog det innan ”gjuta platta” kom in i den här tråden? Såna här frågor brukar få otroligt spretiga svar här. Har även varit med om trådar här som spårar ur då ”plast, betong och gips”-gubbar lämnar trådar i affekt. De två böckerna till höger är bra i detta ämne.H heimlaga skrev:
PS. Jag renoverar modernt hemma i hus från 1997 men tänker annorlunda i torpet. Tar jag genvägar, enklare sätt, så är det bara pga stor tidsbrist.
Redigerat:
Näver, takpapp, grundmurspapp eller pallningsbrickor är bra sätt att bryta kapilärkraften, Näver har använts i hundratals år och måste sägas vara ett väl beprövat sätt att hindra vatten att stiga upp i trä eller murverk.Ramic skrev:
Tacksam för alla som tar sig tid att diskutera frågan här! Hittils är detta några "takeaways"
1. Inte känna behovet att behöva fästa bjälklaget i husväggarna (även i badrum?)
2. Använda lecablock med näver eller takpapp mellan lecablocket och timret för att få rätt höjd på bjälklaget.
3. Att gjuta inte är nödvändigt.
1. Inte känna behovet att behöva fästa bjälklaget i husväggarna (även i badrum?)
2. Använda lecablock med näver eller takpapp mellan lecablocket och timret för att få rätt höjd på bjälklaget.
3. Att gjuta inte är nödvändigt.
1) Jag skulle helt undvika det. Om det blir aktuellt att laga syll och lyfta så sabbar man även golvet inomhus. Bättre att låta dem leva sitt eget liv.
Bara för att balansera byggnadsvårdsfrågan. Vårt timmerhus från 1880-talet hade bara fortsatt att stå tomt och förfalla om vi inte köpt och renoverat det. Att man inte längre eldar i flera eldstäder, vill ha varmare inomhus och har mer fukt från dusch och så än tidigare gör att det är tillåtet att använda nya metoder.
Golvvärme, Isolering, ftx för komfort.
Gjuta platta hela nedervåningen var billigare än att fixa nya åsar där det behövdes och rikta golven. Sen är det billigare med lågtempsysten för uppvärmning med pump...
Bägge vägar är bra och ok. Vårt hus hade stått tomt om vi inte renoverat med modernare metoder.
Golvvärme, Isolering, ftx för komfort.
Gjuta platta hela nedervåningen var billigare än att fixa nya åsar där det behövdes och rikta golven. Sen är det billigare med lågtempsysten för uppvärmning med pump...
Bägge vägar är bra och ok. Vårt hus hade stått tomt om vi inte renoverat med modernare metoder.
Lecablock ska fungera fint. Riktning/avvägning görs med "shims", dvs träbitar (masonitskivor/brädor), mellan Lecan och golvåsarna. Som tyngdfördelande "sula" under Lecan fungerar vanliga betongplattor. Det behövs ingen fuktspärr mellan betongplatta och Lecablock iom att Lecablocken inte transporterar fukt nämnvärt, men det är inte fel om man känner att man vill helgardera sig. Man kan också tänka sig att lägga näver på Lecan som fuktsäkring upptill. Det ska dock inte vara nödvändigt då Lecan är isolerande och inte fuktdragande. Iom att Lecan är isolerande så är man då på den varma sidan av grundisoleringen och där är det torrt inomhusklimat, (under förutsättning att huset är uppvärmt och ventilerat).
Annars går det, som framgick i ett annat svar, att lägga åsarna direkt på Hasoporen, men då är det förmodligen lämpligt att padda lite lätt iaf för att minimera risken för ev sättningar med tiden. Avvägningen görs på samma sätt med brädlappar mellan Hasopor och åsar.
Badrum behöver anpassas efter husets förutsättningar. Annars får man nog anamma det moderna byggsättet med platta mm. Då gäller det att hålla tungan rätt i mun för att inte råka göra fel genom att missa vilka förutsättningar som krävs för modern byggmetod och mtrl och dess samspel med det gamla husets förutsättningar.
Rekommendation för badrum måste bli duschkabin.
Om man balanserar lite till så är ju allt OK men man bevarar inte ett kulturarv genom att ”blåsa” innandömet så alla årsringar försvinner för alltid. För min del så använder man tidstypiska metoder, för byggnaden, när man byggnadsvårdar. Annars renoverar man eller bygger om - eller nåt. Det kommer ju alltid upp det där med att ”vem vill bo som på 1800-talet” och ”det skulle förfalla annars” osv. för att motivera varför man blåser och ersätter med moderna material.O OskarL skrev:
Bra skrivet. För mig är det inte så mycket fokus på kulturarv här i inlandet, för husen är inte värda något och kräver väldigt mycket pengar och jobb som få har möjlighet att lägga för stt vårda husen. Men i städer där k-märker man och uppehåller arvet den vägen.nikasp skrev:
Ingen romantisering över hur det är att bo i ett hus med gammal standard just nu från mitt håll.
Att kasta ut golven och gjuta platta innebär i fortsättningen att lyfta hela huset och byta syllar vart 30onde år ungefär. Det är det enda som jag har emot metoden. Att det marknadsförs som billigt men blir hutlöst dyrt i längden.
Som jag ser det får man gärna renovera modernt om man vill såvida man inte förstör stommen och grunden. Om stommen och grunden är någorlunda oskadda kan man alltid återställa interiörer och fasader om man vill men när två nedersta stockvarven är så ruttna att man gräver bort dem med potatisgräfta för att någon har gjutit betonggolv och stommen ovanför så söndersågad av moderniserare att den inte går att lyfta då är huset bara en dyr vedhög
Som jag ser det får man gärna renovera modernt om man vill såvida man inte förstör stommen och grunden. Om stommen och grunden är någorlunda oskadda kan man alltid återställa interiörer och fasader om man vill men när två nedersta stockvarven är så ruttna att man gräver bort dem med potatisgräfta för att någon har gjutit betonggolv och stommen ovanför så söndersågad av moderniserare att den inte går att lyfta då är huset bara en dyr vedhög
Plattan har frigolit både under och runtom. Bara en nivå stock under plattans överkant.H heimlaga skrev:
Så stenfoten/muren stommen ligger på kommer bli lite varmare än tidigare. Är det den värmen som gör att stenfoten drar upp fukt längst med stockarna, även om det är väldränerat?
Är det vår eller höst problemet är störst?
Problemet är att med tiden stiger temperaturen i jorden under huset och ångtrycket ökar och fukt pressas uppåt. På sin väg uppåt möter fukten relativt tät frigolit eller tät betong överallt utom där nedersta stockvarvet ligger. Fukten söker sig dit där den kan ta sig vidare och därför blir fuktbelastningen stor på stockar som ligger inbäddade i våtvarmt paket mellan betong och frigolit och aldrig kan torka.
Efter något årtionde kommer rötan igång och när den väl är gång verkar det oftast gå väldigt fort.
Efter något årtionde kommer rötan igång och när den väl är gång verkar det oftast gå väldigt fort.
Märktes tydligt i vårt kök där det nog legat plastmatta ovanpå trägolvet 40-50 år. Fukten hade ingenstans att ta vägen än upp vid väggarna. Genommurket golv och rejält fuktiga stockar i väggarna, men inte ruttna.H heimlaga skrev:
Jag tror och hoppas att vi ska klara oss länge framöver. Kanske ska sägas att vi gjutit en hel platta under hela huset innanför ytterväggarna. Innerväggarna lyftes upp av metallrör tills plattan var klar. Så fukten tar sig bara till ytterväggarna.H heimlaga skrev:
