Finns det bärande väggar ?
Hej på er,
Jag har för avsikt att plocka bort det som idag är Vind (X) och öppna upp ovanvåning (Y) till nock.
På så sätt kommer man att få fram de bjälkar som idag är vindbjälklag och det kommer nog att bli snyggt.
Dessutom vill jag plocka bort samtliga väggar från ovanvåning (Y) för att sedan planera om hela våningen.
Så till frågorna:
Hur är det med bärande väggar på ovanvåningen (Y) då man har ett mansardtak.
1. Finns det sådana på denna våning ?
2. Ligger den flacka delen av taket enbart på ytterväggarna eller hålls de på plats av innerväggar (för att inte ytterväggarna ska trilla ut ?
Se bild för mer info.
mvh Jonas
Jag har för avsikt att plocka bort det som idag är Vind (X) och öppna upp ovanvåning (Y) till nock.
På så sätt kommer man att få fram de bjälkar som idag är vindbjälklag och det kommer nog att bli snyggt.
Dessutom vill jag plocka bort samtliga väggar från ovanvåning (Y) för att sedan planera om hela våningen.
Så till frågorna:
Hur är det med bärande väggar på ovanvåningen (Y) då man har ett mansardtak.
1. Finns det sådana på denna våning ?
2. Ligger den flacka delen av taket enbart på ytterväggarna eller hålls de på plats av innerväggar (för att inte ytterväggarna ska trilla ut ?
Se bild för mer info.
mvh Jonas
Väggar mitt inne i övervåningen på såna här hus är oftast inte stödjande (men låt någon konstruktionskunnig ta en titt för säkerhets skull). Däremot har mansardtak oftast stödben (se skissen) som vanligen är inbyggda i den låga väggen mellan kattvindarna och själva våningen. Dessa är en del av takstolen och således bärande. De kan saknas på en del ställen, framför allt i bjälklagsöppningar (trapphus o dyl).
Kan hålla med Farzan att det är troligt att så är fallet, men dubbelkolla innan!
Vi byggde en helt ny övervåning med mansardtakstolar, och den stod bra av sig själv i flera månader innan byggde innerväggar.
Däremot ska du nog klura lite på hur du tänker isolera mot taket så du får tillräckligt med isolering och ventilation där. Det är gött med mycket mössa på huvet!
Vi byggde en helt ny övervåning med mansardtakstolar, och den stod bra av sig själv i flera månader innan byggde innerväggar.
Däremot ska du nog klura lite på hur du tänker isolera mot taket så du får tillräckligt med isolering och ventilation där. Det är gött med mycket mössa på huvet!
Hej igen,
Jag kommer förmodligen ta hit en snickare för en sista kontroll, men ni menar alltså att alla övriga väggar troligtvis inte är bärande utan enbart de stödben som "Farzan" illustrerat?
mvh Jonas
Jag kommer förmodligen ta hit en snickare för en sista kontroll, men ni menar alltså att alla övriga väggar troligtvis inte är bärande utan enbart de stödben som "Farzan" illustrerat?
mvh Jonas
Det är i alla fall exakt vad jag menar att jag tror, och precis som det förhåller sig i mitt hus.jonas_moller skrev:
Jag skulle definitivt kolla med en ingenjörsfirma. I vårt hus från 1923 är nämligen ett par av väggarna på övervåningen bärande enligt den konstruktör som vi tog ut inför stundande renoveringar. Hans standardtips var att väggar som löper i husets längdriktning som regel är bärande ( i alla fall i äldre hus).
Rätt eller fel, ingen aning. Men det känns bra att någon sakkunnig kollade på det. Och kostnaden på 2000 kronor känns som en bra investering.
Lycka till.
Rätt eller fel, ingen aning. Men det känns bra att någon sakkunnig kollade på det. Och kostnaden på 2000 kronor känns som en bra investering.
Lycka till.
OK.
Jag tarut en sakkunnig på plats.
Det är dock bra att ventilera saken här så man kan ställa rätt frågor vid behov.
Tack för era inlägg.
mvh Jonas
Jag tarut en sakkunnig på plats.
Det är dock bra att ventilera saken här så man kan ställa rätt frågor vid behov.
Tack för era inlägg.
mvh Jonas
Du ska vara försiktig med tvärgående väggar vinkelrätt taknocken. De behöver inte vara bärande, men kan vara räknade som vindavstyvande.
Alla tak har en tryck/lovartssida och en sug/läsida. Tyvärr växlar de läge beroende på från vilket håll vinden blåser. Oftast finns dock en förhärskande vindriktning. Det är den som är farlig. Den skjuter hela takstolen åt det håll som det blåser med påföljd att delarna i den utsätts för vridande moment i sammanfogningen.
Anta att den förhärskande vindriktning är från vänster till höger. Då trycker vinden på det högben som finns till vänster på din skiss. Det vill då inåt med vridpunkt kring takfoten, som gör att den pressar den övre delen av takstolen neråt, inåt. På andra sidan nocken pressa då takstolen uppåt och utåt och den nedre delen följer med uppåt/utåt med sin vridpunkt t takfoten. De två stödben som är inritade ska hindra det, men är bjälklaget för slankt dimensionerat, ger det efter och böjer ner för trycket till vänster. I gengäld lyfter stödbenet till höger i bild bjälklaget uppåt. Överdrivet ser det ut som en S-kurva om det är ordentligt fasthållet över bärande mittvägg i Bv.
Dessa takförskjutningar kan oxå uppkomma när huset byggs och taket läggs. Oftast p.g.a att man hissar upp allt taktegel på en sida först och lägger den. Inte alltför sällan händer det då att förskjutningen blir så stor att takstolen rasar och takteglet hamnar i källaren. Den är nämligen räknad som centriskt belastad och det gäller oavsett om det är egenvikt, snö eller vind.
Den excentricitet som vind och drivsnö kan ställa till med tog man förr hänsyn till i en execeptionell belastning. Enl. nuvarande konstruktionsregler är den en partialkoefficient i beräkningen.
__________________
Byggaren
Alla tak har en tryck/lovartssida och en sug/läsida. Tyvärr växlar de läge beroende på från vilket håll vinden blåser. Oftast finns dock en förhärskande vindriktning. Det är den som är farlig. Den skjuter hela takstolen åt det håll som det blåser med påföljd att delarna i den utsätts för vridande moment i sammanfogningen.
Anta att den förhärskande vindriktning är från vänster till höger. Då trycker vinden på det högben som finns till vänster på din skiss. Det vill då inåt med vridpunkt kring takfoten, som gör att den pressar den övre delen av takstolen neråt, inåt. På andra sidan nocken pressa då takstolen uppåt och utåt och den nedre delen följer med uppåt/utåt med sin vridpunkt t takfoten. De två stödben som är inritade ska hindra det, men är bjälklaget för slankt dimensionerat, ger det efter och böjer ner för trycket till vänster. I gengäld lyfter stödbenet till höger i bild bjälklaget uppåt. Överdrivet ser det ut som en S-kurva om det är ordentligt fasthållet över bärande mittvägg i Bv.
Dessa takförskjutningar kan oxå uppkomma när huset byggs och taket läggs. Oftast p.g.a att man hissar upp allt taktegel på en sida först och lägger den. Inte alltför sällan händer det då att förskjutningen blir så stor att takstolen rasar och takteglet hamnar i källaren. Den är nämligen räknad som centriskt belastad och det gäller oavsett om det är egenvikt, snö eller vind.
Den excentricitet som vind och drivsnö kan ställa till med tog man förr hänsyn till i en execeptionell belastning. Enl. nuvarande konstruktionsregler är den en partialkoefficient i beräkningen.
__________________
Byggaren