Isolera bjälklag på grundmur
Kanske inte klockren byggnadsvårdsfråga men eftersom det gäller träfiberisolering tror jag den mesta kunskapen finns här.
Vi har alltså rivit ut och murat upp nya källarväggar i tillbyggnad (blåbetong som hade spruckit rakt igenom och kalvat). I samband med detta har mycket av mineralullen i bjälklaget fallit ur och nya lecablocken är dessutom lite tunnare så nu rasar det in kall luft. Tillbyggnaden är från -68 och bjälklaget består helt enkelt av bjälkar på syll som vilar på grundmuren, med ytterpanel spikad direkt utanpå syll/bjälkar, så man kan se ut i det fria mellan syll och panel från källaren nu.
Eftersom vi ändå byter ut innetaket tänkte vi ersätta mineralullen med träfiberisolering. Frågan är hur man tänker med ångbroms. Källaren där har isolerad betongplatta och väggar och kommer vara uppvärmd. Behöver man öht ångbroms i det fallet? Hur ska man tänka med isoleringen ovanpå grundmuren? Det ligger ju syllpapp på muren, men är det annars något problem med att bara fylla på ut mot ytterpanelen?
Om bjälkarna är dryga 20cm, är det bättre att isolera luftigt med 19,5cm eller tajt med 22cm då?
Till sist, är det Hunton som gäller eller finns likvärdiga prisvärda alternativ?
Tacksam för alla svar!
Vi har alltså rivit ut och murat upp nya källarväggar i tillbyggnad (blåbetong som hade spruckit rakt igenom och kalvat). I samband med detta har mycket av mineralullen i bjälklaget fallit ur och nya lecablocken är dessutom lite tunnare så nu rasar det in kall luft. Tillbyggnaden är från -68 och bjälklaget består helt enkelt av bjälkar på syll som vilar på grundmuren, med ytterpanel spikad direkt utanpå syll/bjälkar, så man kan se ut i det fria mellan syll och panel från källaren nu.
Eftersom vi ändå byter ut innetaket tänkte vi ersätta mineralullen med träfiberisolering. Frågan är hur man tänker med ångbroms. Källaren där har isolerad betongplatta och väggar och kommer vara uppvärmd. Behöver man öht ångbroms i det fallet? Hur ska man tänka med isoleringen ovanpå grundmuren? Det ligger ju syllpapp på muren, men är det annars något problem med att bara fylla på ut mot ytterpanelen?
Om bjälkarna är dryga 20cm, är det bättre att isolera luftigt med 19,5cm eller tajt med 22cm då?
Till sist, är det Hunton som gäller eller finns likvärdiga prisvärda alternativ?
Tacksam för alla svar!
Ngn ångspärr eller ångbroms används aldrig i golvbjälklag mot krypgrund eller källare så vitt jag vet. Vindspärr är en helt annan sak. Det kan med fördel alltid användas.
Att isolera ända ut mot panel är inte att rekommendera då det kommer att bli fuktigt av inträngande vatten från regn+blåst.
Är inte 100% säker på hur TS konstruktion ser ut i alla detaljer, så en brasklapp för missuppfattning/killgissande, men att bara ha fasadpanelen som fysiskt skikt mellan ute och bjälklaget är inte bra. Dels går det aldrig att få vindtätt, och när (inte om) panelen blir dålig nertill så blir det bokstavligen fritt blås in i bjälklaget för både vind och gnagare.
Aldrig luftspalter i ett bjälklag. Bättre att då prega in lite tjockare isolering.
Att isolera ända ut mot panel är inte att rekommendera då det kommer att bli fuktigt av inträngande vatten från regn+blåst.
Är inte 100% säker på hur TS konstruktion ser ut i alla detaljer, så en brasklapp för missuppfattning/killgissande, men att bara ha fasadpanelen som fysiskt skikt mellan ute och bjälklaget är inte bra. Dels går det aldrig att få vindtätt, och när (inte om) panelen blir dålig nertill så blir det bokstavligen fritt blås in i bjälklaget för både vind och gnagare.
Aldrig luftspalter i ett bjälklag. Bättre att då prega in lite tjockare isolering.
Oldboy skrev:
Tack för svar!
Det kan ju vara jag som har missuppfattat konstruktionen också. Bifogar lite bilder här i hopp om att få hjälp med att reda ut det. Först en bild med mobilen i glipa mellan innertak och grundmur:
Det verkar ju som att fasaden är direkt bakom vindpappen som syns här och att det är öppet upp i väggen. Det blåser friskt i glipa mellan syll och vindpapp. (Noterar också att det verkar vara vindpapp i väggen även invändigt, inte plast).
Har turen att ha massa bilder från bygget 1968 också, här bjälklaget sett utifrån:
Tycker det ser ut även här som att fasaden bara hamnar rakt på ändträet i golvbjälkar.
Frågan är hur jag gör nu, givet de här förutsättningarna? Kan man lägga en extra regel ovanpå syll eller vad göra?
Om jag gissar hur det ser ut, eller borde se ut, bakom fasaden så bör asfapappen gå ner till nederkant av syllen. Där borde den vara klämd mot syllen av en spikregel utanpå syllen. Men, kanske sitter fasaden direkt mot asfapappen utan spikreglar? Isf tappar man klämfunktionen som gör att det blir någorlunda vindtätt.
Antar att det inte står på programmet just nu att ta ner panelen?
Då måste det vindtätas inifrån, vilket är betydligt mer bökigt och tidskrävande. Exakt vilken lösning som är bäst kan diskuteras.
Om fasaden inte är nämnvärt utsatt för påvind och mer eller mindre slagregn, dvs torr, så tror jag att lerbruk alt kalkbruk är den snabbaste och enklaste vägen till vindtätt. Under förutsättning att det huvudsakligen blåser in mellan syll och asfapapp. Då kan man klafsa på med en "trekantslist" (ca 10x10 cm) på syllen mot fasaden/asfapappen. Är dock osäker på hur bra denna gamla tätningsmetod fungerar mot icke solida mtrl.
Asfapappen ger ju inget stöd alls och fasadpanelen rör kanske lite på sig med fuktvariationen över året.
Drevning är annars det normala mot drag, men återigen finns det inget solitt utanför syllen, eller om fasaden nu och då blir fuktig av regn, (som garanterat fuktar även insidan av panelen i nederkant), så fungerar det inte att dreva.
Jag har en likadan konstruktion för mellanbjälklaget i mitt garage/verkstad, även om jag har asfaboard istf papp, men det är lika omöjligt att dreva tätt då även asfaboarden är mjuk och böjlig.
Min lösning blev att sätta små listbitar där asfaboarden inte låg dikt an mot takreglar och/eller loftgolvet så att det inte fanns några synliga springor. Sedan såga till och fästa plyfa i fackets tak om loftgolvet inte gick ända ut till asfaboarden så att det blev tätt upp mot takstolsfacken. Därefter ytterligare några mothålls- och spiklister som blev stöd för ytterligare tillsågade plyfaskivor som sattes upp på insidan mellan tak/golreglarna och tätade mot bjälklagsfacken. Slutligen drevades alla springor mellan plyfaskivorna och reglar/väggips/loftgolv. Ett mkt drygt och tidsödande arbete. Att fylla facken med lerbruk och tegelstenar hade gått fortare och garanterat stoppat alla gnagare från att ta sig in. (Så är det gjort på den gamla delen av vårt hus.)
Om fasadbrädorna inte sitter dikt an asfapappen, utan på spikreglar, så är den bästa lösningen att t ex såga av brädorna en bit från nederkanten och täta utifrån och sedan lägga in en vattbräda och offerbräda t ex så slipper man ta ner och byta hela fasaden.
Antar att det inte står på programmet just nu att ta ner panelen?
Då måste det vindtätas inifrån, vilket är betydligt mer bökigt och tidskrävande. Exakt vilken lösning som är bäst kan diskuteras.
Om fasaden inte är nämnvärt utsatt för påvind och mer eller mindre slagregn, dvs torr, så tror jag att lerbruk alt kalkbruk är den snabbaste och enklaste vägen till vindtätt. Under förutsättning att det huvudsakligen blåser in mellan syll och asfapapp. Då kan man klafsa på med en "trekantslist" (ca 10x10 cm) på syllen mot fasaden/asfapappen. Är dock osäker på hur bra denna gamla tätningsmetod fungerar mot icke solida mtrl.
Asfapappen ger ju inget stöd alls och fasadpanelen rör kanske lite på sig med fuktvariationen över året. Drevning är annars det normala mot drag, men återigen finns det inget solitt utanför syllen, eller om fasaden nu och då blir fuktig av regn, (som garanterat fuktar även insidan av panelen i nederkant), så fungerar det inte att dreva.
Jag har en likadan konstruktion för mellanbjälklaget i mitt garage/verkstad, även om jag har asfaboard istf papp, men det är lika omöjligt att dreva tätt då även asfaboarden är mjuk och böjlig.
Min lösning blev att sätta små listbitar där asfaboarden inte låg dikt an mot takreglar och/eller loftgolvet så att det inte fanns några synliga springor. Sedan såga till och fästa plyfa i fackets tak om loftgolvet inte gick ända ut till asfaboarden så att det blev tätt upp mot takstolsfacken. Därefter ytterligare några mothålls- och spiklister som blev stöd för ytterligare tillsågade plyfaskivor som sattes upp på insidan mellan tak/golreglarna och tätade mot bjälklagsfacken. Slutligen drevades alla springor mellan plyfaskivorna och reglar/väggips/loftgolv. Ett mkt drygt och tidsödande arbete. Att fylla facken med lerbruk och tegelstenar hade gått fortare och garanterat stoppat alla gnagare från att ta sig in. (Så är det gjort på den gamla delen av vårt hus.)
Om fasadbrädorna inte sitter dikt an asfapappen, utan på spikreglar, så är den bästa lösningen att t ex såga av brädorna en bit från nederkanten och täta utifrån och sedan lägga in en vattbräda och offerbräda t ex så slipper man ta ner och byta hela fasaden.
Tack för utförligt svar. Vi har ju planer på att plocka ner fasad och se över isolering även där. En fundering jag hade var att sätta in extra reglar mellan bjälkar på insidan av syll och ovanpå grundmur, med syllpapp som underlag, skiss i tvärsnitt mellan bjälkar/reglar:Om jag gissar hur det ser ut, eller borde se ut, bakom fasaden så bör asfapappen gå ner till nederkant av syllen. Där borde den vara klämd mot syllen av en spikregel utanpå syllen. Men, kanske sitter fasaden direkt mot asfapappen utan spikreglar? Isf tappar man klämfunktionen som gör att det blir någorlunda vindtätt.
Antar att det inte står på programmet just nu att ta ner panelen?
Då måste det vindtätas inifrån, vilket är betydligt mer bökigt och tidskrävande. Exakt vilken lösning som är bäst kan diskuteras.
Om fasaden inte är nämnvärt utsatt för påvind och mer eller mindre slagregn, dvs torr, så tror jag att lerbruk alt kalkbruk är den snabbaste och enklaste vägen till vindtätt. Under förutsättning att det huvudsakligen blåser in mellan syll och asfapapp. Då kan man klafsa på med en "trekantslist" (ca 10x10 cm) på syllen mot fasaden/asfapappen. Är dock osäker på hur bra denna gamla tätningsmetod fungerar mot icke solida mtrl.
Drevning är annars det normala mot drag, men återigen finns det inget solitt utanför syllen, eller om fasaden nu och då blir fuktig av regn, (som garanterat fuktar även insidan av panelen i nederkant), så fungerar det inte att dreva.
Jag har en likadan konstruktion för mellanbjälklaget i mitt garage/verkstad, även om jag har asfaboard istf papp, men det är lika omöjligt att dreva tätt då även asfaboarden är mjuk och böjlig.
Min lösning blev att sätta små listbitar där asfaboarden inte låg dikt an mot takreglar och/eller loftgolvet så att det inte fanns några synliga springor. Sedan såga till och fästa plyfa i fackets tak om loftgolvet inte gick ända ut till asfaboarden så att det blev tätt upp mot takstolsfacken. Därefter ytterligare några mothålls- och spiklister som blev stöd för ytterligare tillsågade plyfaskivor som sattes upp på insidan mellan tak/golreglarna och tätade mot bjälklagsfacken. Slutligen drevades alla springor mellan plyfaskivorna och reglar/väggips/loftgolv. Ett mkt drygt och tidsödande arbete. Att fylla facken med lerbruk och tegelstenar hade gått fortare och garanterat stoppat alla gnagare från att ta sig in. (Så är det gjort på den gamla delen av vårt hus.)
Om fasadbrädorna inte sitter dikt an asfapappen, utan på spikreglar, så är den bästa lösningen att t ex såga av brädorna en bit från nederkanten och täta utifrån och sedan lägga in en vattbräda och offerbräda t ex så slipper man ta ner och byta hela fasaden.
Så får man hela fack i väggen att isolera i när man öppnar upp där. Finns det några problem med den lösningen?
Vad gäller fukt utifrån, borde inte isoleringen i bjälklaget i det här fallet vara lika utsatt som isolering i väggen i övrigt? Dvs panel+papp framför. Ser inte ut att ha varit ett problem i detta fall, men förstås dumt att behålla en riskkonstruktion om man ändå ska göra om.
Nej, jag ser inga problem med den lösningen. Det blir bra.J JonteP83 skrev:
Jo. Problemet blir störst nertill eftersom ev inträngande vatten rinner nedåt och samlas där.J JonteP83 skrev:
Det är bra att det inte tycks vara ngt problem med inträngande fukt utifrån. Det indikerar att antingen träffar inte så mkt slagregn den fasaden, eller så är fasaden välbyggd och tät.