Laddstolpar i samfällighetsförening

[trellehasse]

Då anses väl eluttagen ingå i ändamålet carportar eller biluppställningsplatser tänker jag.

Vad står det i BE? Finns någon teknisk beskrivning av anläggningen?

Teknisk beskrivning anger enbart koordinater för avstyckning av fastighetsbildningen som jag tolkar dokumentationen, det finns alltså ingen ytterligare teknisk beskrivning än den som anges i aktbilaga (AB)
1 Gemensamhetsanläggningen
1.1 Gemensamhetsanläggningen består av Carportar, biluppställningsplatser, kommunikationsytor och el för belysning.
1.2 Anläggningens läge framgår av kartskiss till aktbilaga BE
1.3 Anläggningen är befintlig

 

[Claes Sörmland]

Teknisk beskrivning anger enbart koordinater för avstyckning av fastighetsbildningen som jag tolkar dokumentationen, det finns alltså ingen ytterligare teknisk beskrivning än den som anges i aktbilaga (AB)
1 Gemensamhetsanläggningen
1.1 Gemensamhetsanläggningen består av Carportar, biluppställningsplatser, kommunikationsytor och el för belysning.
1.2 Anläggningens läge framgår av kartskiss till aktbilaga BE
1.3 Anläggningen är befintlig

Man kan ju hävda att eftersom anläggningen är befintlig så finns ingen anledning att beskriva den i mer detalj än vad som har gjorts. Den är ju vad den är vid beslutet. Så eluttagen ingick därmed i carportar/biluppställningsplatser som en del av gemensamhetsanläggningen.

Utan att ha sett anläggningen i verkligheten så läser jag "el för belysning" som belysning för upplysning av de delar av anläggningen som kräver det, d v s att det finns belysning på annan plats än inuti carport.

 

[Claes Sörmland]

Här åberopar jag mitt resonemang att medlemmen kontinuerligt gottgör samfälligheten för det rörliga bruket av el. Dvs samfälligheten uttaxerar inte formellt den delen. Om en medlem inte följer detta så är det enkelt för samfälligheten att koppla bort den medlemmen.

Jag funderar också i de banorna. I anläggningsbeslutet fastställes andelstal för kostnader för anläggningens drift. Och precis som du säger kan hävdas att det inte är en driftkostnad för anläggningssamfälligheten att en medlem använder anläggningen för överföring av elkraft när det gottgörs löpande. Det sliter s a s inte på GAn att elkraft distribueras igenom den.

 

[VetarN]

En intressant grej med den här frågan generellt är att det inte tagits fram någon förenkling av ändringar eller tillåtande av laddinfrastruktur. Pinsamt tycker jag


Men kan inte föreningen bara skriva ut ett generellt servitut för alla ägare i samfällighetsföreningen för att lägga kabel på samfälligheten. Så kan vi i kommunen göra åt brf som behöver ledningar i kommunal mark. Vi hatar det men finns ju ingen lag som inte tillåter det. De finns ju risk för kaos om det inte finns någon sakkunnig inom området som gör det men man borde ju kunna göra någon föreningslösning ovanpå samfälligheten

 

[Manfreds]

Finns öppningar med nya 43a § AL här?

Jag har förstått att den nya skrivelsen ger långtgående möjligheter för föreningen att ändra sektionsindelningar, andelstal och liknande om bara föreningen lyckas följa anläggningslagens krav på ett för LM övertygande sätt.

Men kan det innebära en möjlighet att också ändra så att man börjar debitera för förbrukning? Ser dock att det uttryckligen står att just andelstal kan ändras i lagtexten.

Jag vet faktiskt inte, jag tänkte spontant nej, men är inte så insatt i 43a. Läste lite i propen men det gav inte så mycket på det ämnet. I handboken står följande ang brukningsavgifter

Ett beslut om uttagande av avgifter är i princip bindande för delägarna. Om det har inträtt ändrade förhållanden eller har framkommit ett klart behov av omprövning, t.ex. att avgifter lämpligen inte längre bör tas ut eller att de bör bestämmas efter andra grunder, kan saken prövas vid ny förrättning enligt 35 § eller ändras en genom överenskommelse enligt 43 § (prop. 1973:160 s. 216 x och prop. 1988/89:77 s. 75).

Så det kanske vore möjligt? Har man inte behov att att lägga till ändamål vore det kanske en möjlig väg.

 

[Claes Sörmland]

Men kan inte föreningen bara skriva ut ett generellt servitut för alla ägare i samfällighetsföreningen för att lägga kabel på samfälligheten. Så kan vi i kommunen göra åt brf som behöver ledningar i kommunal mark. Vi hatar det men finns ju ingen lag som inte tillåter det. De finns ju risk för kaos om det inte finns någon sakkunnig inom området som gör det men man borde ju kunna göra någon föreningslösning ovanpå samfälligheten

Markägaren kan ju upplåta tjänande avtalsservitut precis som du beskriver. Ägs marken samfällt (en marksamfällighet) och förvaltas av en samfällighetsförening så är det bara för föreningen att skriva servitut för att dra elledningarna på marken. Om någon annan äger marken (t ex exploatör eller kommun etc) och det ligger en GA på den förvaltas av en samfällighetsförening så finns inte samma möjligheter för samfällighetföreningen utan man får vända sig till markägaren för avtalsservitutet.

Vill man vara riktigt fiffigt så upprättar man ett gemensamt servitut för de delar av ledningarna och annan laddinfrastruktur som delas mellan de olika härskande fastighetsägarna. Då kickar samfällighetslagen enligt dess 1 § automatiskt in och ledningarna blir ett samfällt förvaltat servitut. Nu är ledningarna delägarförvaltade enligt samfällighetslagen. Vill man nu ansöka om att inrätta en samfällighetsförening som förvaltar laddinfrastrukturens gemensamma servitut så är det bara en ansökan hos Lantmäteriet bort.

Så lagstiftningen finns redan utlagd, det gäller bara för folk att använda den. Det är nog mer kunskapen och drivet som saknas hos allmogen.

 

[Manfreds]

Jag tänker ändå att den enkla lösningen på problemet är en omprövning, de hinder s eventuellt fanns tidigare finns inte längre. Sen hur man vill utforma det i det enskilda fallet kan föreningen tänka över, men det finns möjligheter att ta in ändamålet.

 

[Claes Sörmland]

Jag tänker ändå att den enkla lösningen på problemet är en omprövning, de hinder s eventuellt fanns tidigare finns inte längre. Sen hur man vill utforma det i det enskilda fallet kan föreningen tänka över, men det finns möjligheter att ta in ändamålet.

Om det finns enighet i samfällighet så. Men om delägarna inte är överens om det förträffliga att lägga en massa pengar på att bygga laddinfrastruktur så är jag inte så säker. Är det enstaka som motsätter sig kan de naturligtvis köras över med risk för att fastna i överklaganden.

 

[Claes Sörmland]

Här finns en rätt aktuell sammanställning från Lantmäteriet av rättsfall där samfällighetsföreningar har försökt utöka befintliga anläggningar med laddinfrastruktur utan att ompröva ändamålet med gemensamhetsanläggningen. Rättsapparaten har som anges i tråden har varit rätt negativ.

Notera att dessa fall skiljer sig från det mer aktuella MÖD-fallet där det inte var samfällighetsföreningen som skulle förvalta själva laddboxarna utan där var det mer en fråga om att möjliggöra användning av sådana.

(sid. 12 i PDF-dokumentet, annan sidnumrering i de olika delarna)

https://www.regeringen.se/4a5612/contentassets/c25591a55df447e4a54b8887fa9a5864/lantmateriet.pdf

 

[VetarN]

Markägaren kan ju upplåta tjänande avtalsservitut precis som du beskriver. Ägs marken samfällt (en marksamfällighet) och förvaltas av en samfällighetsförening så är det bara för föreningen att skriva servitut för att dra elledningarna på marken. Om någon annan äger marken (t ex exploatör eller kommun etc) och det ligger en GA på den förvaltas av en samfällighetsförening så finns inte samma möjligheter för samfällighetföreningen utan man får vända sig till markägaren för avtalsservitutet.

Vill man vara riktigt fiffigt så upprättar man ett gemensamt servitut för de delar av ledningarna och annan laddinfrastruktur som delas mellan de olika härskande fastighetsägarna. Då kickar samfällighetslagen enligt dess 1 § automatiskt in och ledningarna blir ett samfällt förvaltat servitut. Nu är ledningarna delägarförvaltade enligt samfällighetslagen. Vill man nu ansöka om att inrätta en samfällighetsförening som förvaltar laddinfrastrukturens gemensamma servitut så är det bara en ansökan hos Lantmäteriet bort.

Så lagstiftningen finns redan utlagd, det gäller bara för folk att använda den. Det är nog mer kunskapen och drivet som saknas hos allmogen.

jo, jag tänker att det går och lösa så. Det är ju något sådant någon myndighet skulle gjort en lathund för föreningar hur man går tillväga. Då hade man löst det så istället

 

[merbanan]

En intressant grej med den här frågan generellt är att det inte tagits fram någon förenkling av ändringar eller tillåtande av laddinfrastruktur. Pinsamt tycker jag

Det enda riktiga svar man hör är att ansöka om en omförrättning. Mig veterligen så kostar det i klassen 100tkr. Det stör mig oerhört att det gödslas med bidrag för laddbox och installation men man knyter inte ihop säcken till en fungerande lösning i alla led. Kostnaden måste ner så pass mycket att det blir en ickefråga om man har råd eller ej. Nu känns det som att ingen riktigt vill göra något utan bara låta saker flyta på som de gjort tidigare så att Lantmäteriet inte blir utan arbete. För inget för ju med sig så mycket välstånd som mera administration.

 

[Manfreds]

Det enda riktiga svar man hör är att ansöka om en omförrättning. Mig veterligen så kostar det i klassen 100tkr. Det stör mig oerhört att det gödslas med bidrag för laddbox och installation men man knyter inte ihop säcken till en fungerande lösning i alla led. Kostnaden måste ner så pass mycket att det blir en ickefråga om man har råd eller ej. Nu känns det som att ingen riktigt vill göra något utan bara låta saker flyta på som de gjort tidigare så att Lantmäteriet inte blir utan arbete. För inget för ju med sig så mycket välstånd som mera administration.

Jag tror inte generellt att den typen av omprövning kostar 100 000, då får det nog vara ordentlig oordning. Det bör i regel främst handla om att lägga till ändamålet, och kanske möjligheten att ta betalt efter förbrukning. Eventuellt att bilda en specifik sektion. Någon större utredning avseende andelstal och delägande fastigheters användning bör inte vara nödvändigt. I stor utsträckning rör ju dessa omprövningar radhusområden och liknande med gemensamma garage/parkeringar. Dvs alla har samma användning och samma nytta.

Man kan ju ha i åtanke att AL även ska skydda enskilda intressen, så jag kan tycka att det är rimligt med en prövning enligt lagstiftningen. Har en råd att köpa en elbil tänker jag omprövning på mellan 500-2000 kr per person är en ganska liten sak. Gillar man inte fastighetssamverkande lösningar bör man kanske inte bo i ett sådant område.

 

[Claes Sörmland]

Sen finns ju som har framgått i denna tråd goda möjligheter att samverka mellan fastigheterna utan att ta det via befintlig GA och samfällighetsförening. Det är bara en kunskaps- och intressefråga om man vill göra det eller inte. Och att man är överens om vad man vill samverka om till vilken kostnad. Kunskapen kan man få gratis på detta forum eller så kan man betala en jurist som hjälper till några timmar med pappersarbetet.

 

[merbanan]

Man kan ju ha i åtanke att AL även ska skydda enskilda intressen, så jag kan tycka att det är rimligt med en prövning enligt lagstiftningen. Har en råd att köpa en elbil tänker jag omprövning på mellan 500-2000 kr per person är en ganska liten sak. Gillar man inte fastighetssamverkande lösningar bör man kanske inte bo i ett sådant område.

Jo men varför ska "jag" betala som kör förbränningsbil och kommer göra det tills sista dinosaurien är uppeldad. Omförrättnigskostnaden är ju en del som man skulle kunna slippa. Givetvis skall man ju skydda enskilda intressen och det tycker jag man gör bäst genom att orsaka minimalt med kostnader som drabbar medlemmarna i samfälligheten.

Jag är nog mest sur på lagstiftarna som inte ordnat lagen. Det finns ju andra lagar där man kan ta ut betalning efter förbrukning (brf). Så det går ju uppenbarligen.

 

[Manfreds]

Jo men varför ska "jag" betala som kör förbränningsbil och kommer göra det tills sista dinosaurien är uppeldad. Omförrättnigskostnaden är ju en del som man skulle kunna slippa. Givetvis skall man ju skydda enskilda intressen och det tycker jag man gör bäst genom att orsaka minimalt med kostnader som drabbar medlemmarna i samfälligheten.

Jag är nog mest sur på lagstiftarna som inte ordnat lagen. Det finns ju andra lagar där man kan ta ut betalning efter förbrukning (brf). Så det går ju uppenbarligen.

För att AL ser till fastighetens behov och inte dinosaurier. Det går att debitera för förbrukning enligt AL men det krävs ett särskilt beslut. Bor man på ett sätt som kräver fastighetssamverkande lösningar så får man ta det goda med det onda, annars flytta till en fastighet får du kan bestämma själv.