Japp det låter rimligt. Då får vi vara fundera på hur vi löser det praktiskt.M myrstack skrev:
Gips finns tyvärr i innertaket i källaren så det får vi isf se hur det ger sig. Men då skall vi iaf inte gipsa mer just nu. Eller iaf spackla skarvarna till dito.
Hade inte varit orolig för att låta kåken stå kall. Är det "fri luftning" dvs. någon form av tvärdrag som du beskriver det som så kan man inte hålla på med avfuktare eller värme, det försvinner bara ut igen och blir dyrt. Det enda som kan hända är att vid häftiga temperaturskiftningar kan du eventuellt få kondens på icke-sugande ytor inne (plastfärg, typ). Det torkar bort.
Vill du ytterligare minska på elräkningen så bunta fast en värmekabel på din inkommande vattenledning och isolera runt om sen, så kan det bli minus allt det orkar i rummet men du håller vattnet flytande.
Vill du ytterligare minska på elräkningen så bunta fast en värmekabel på din inkommande vattenledning och isolera runt om sen, så kan det bli minus allt det orkar i rummet men du håller vattnet flytande.
Mycket märkligt resonemang…B byabin skrev:
citat:
”Går man för lågt i temperatur finns det fisk för att man får kondenspunkten inuti en isolering.”
För det första heter det daggpunkt, för det andra skall daggpunkten vara i isoleringen… var skulle den annars vara?
Skall daggpunkten hamna i ytterpanelen? Då får man ha väldigt varmt utomhus, alternativt om daggpunkten skall hamna inne i huset så kan man på sin höjd ha något stearinljus tänt…
Så fort man har värme på inomhus, om det så är 5 grader eller 25 grader, så hamnar daggpunkten normalt i isoleringen…
Redigerat:
Daggpunkten är normalt i isoleringen men bör ej hamna innanför ev. diffspärr . Kallställer man huset och har samma temp inne/ute har man ingen daggpunkt i klimatskalet .Nissens skrev:
Jag är ju knappast någon expert på det här och tyckte därför det var trevligt med en artikel refererande en (rubricerat) sakkunnig som gör beslutet om att kallställa eller inte något enklare. Men det är säkert en kraftig förenkling som beror på flera faktorer, material i väggar/isolering, tätskikt, ventilation mm.
Du har rätt i att det verkar lite märkligt att daggpunkt i isoleringen skulle vara ett problem i sig. Möjligen refereras främst till konstruktioner som är isolerade från insidan? Jag har svårt att hitta bra referenser på utredningar inom området, ni som har tillgång till sådana kan gärna länka några i tråden. Den bästa jag hittade var följande figur (vilket kanske just i dessa tider inte är den mest klockrena...):
Att finlandssvenskan obekymrat använder kondenspunkt och daggpunkt ser jag däremot inte som ett större problem.
Jo, men min fråga var: var skall daggpunkten vara om inte i isoleringen?B byabin skrev:
Det är ju just i isoleringen kallt och varmt möts… och därmed hamnar daggpunkten där i en isolerad, uppvärmd byggnad.
Har svårt att tolka dina bilder, men om de visar att värmen skall läcka ut genom isoleringen och ot genom ytterväggen så är det också märkligt.
Jag vet inte om jag skulle säga att det är utredningar du ska leta efter. Att beräkna temperaturgradienten och daggpunktens läge vid dimensionerande utetemperatur är något varenda byggnadsingenjör får lära sig under utbildningen, så vilken byggfysikbok som helst bör duga.B byabin skrev:
Kriteriet för att undvika fuktproblem är som sagt att kondenseringen inte får ske på insidan av ångspärren.
Jag byggde nyligen garage och satte ångspärren närmast innerväggen, så all isolering sitter utanför ångspärren. På det viset behöver man aldrig vara orolig att det är för låg temp inne.W witten skrev:
"Utredningar" kanske är överkurs, men någon kanske har en bättre referens än den ryska illustration som jag hittade som gissning till svar på @Nissens fråga om varför det står "i isoleringen" i artikeln.W witten skrev:
Det är möjligt att Yles "expert" har fel, men hittils är den allvarligaste kritiken att det i finlandssvenska verkar vanligt att använda "kondenspunkt" istället för "daggpunkt" och att man i artikeln skrev "i isoleringen" snarare än "(bärande konstruktioner) i väggen" (vilket skulle kunna bero på t.ex. invändig isolering).
Jag är benägen att hålla med Yle om att invändig kondens ("innanför ångspärren", om huset är byggt med en sådan) är klart mindre allvarligt än kondens i bärande delar i väggkonstruktionen som är avsevärt svårare att upptäcka och därmed åtgärda.
Hursom, detta är off-topic och jag tror att TS frågeställning om det just i detta fall går att "skippa värmen helt" är besvarad. Sen är det upp till var och en om man vill göra det för sin egen kåk, lågvärma med några grader eller köra full patte till minst 15 grader.
Nu ska vi reda ut ett och annat.
Kondenspunkt? Vad är dagg? Jo dagg är när fukt i luften kondenserar oftast mot en kallare yta. Men ibland kan det kondensera i luften. Alltså är det samma sak daggpunkt och kondenspunkt.
Daggpunkt i en vägg. Man mäter alltid den utifrån inneluften eftersom den nästan alltid är fuktigare. Så länge daggpunkten är utanför plasten är det ingen fara, därav regeln att det diffusionstäta skiktet skall sitta max 1/3 in i isoleringstjockleken. (Obs här måste man ha koll om man använder sig olika isolerngstyper.) För när daggpunkten ligger utanför plasten så är det ju så att fukten i luften stannar mot plasten och inte kan kondensera. På utsidan av plasten räknar man med uteluftens daggpunkt och den är alltid lägre förutom på riktigt varma sommardagar och om man kyler ner inomhustemperaturen vilket leder till omvänd fuktvandring.
Kondenspunkt? Vad är dagg? Jo dagg är när fukt i luften kondenserar oftast mot en kallare yta. Men ibland kan det kondensera i luften. Alltså är det samma sak daggpunkt och kondenspunkt.
Daggpunkt i en vägg. Man mäter alltid den utifrån inneluften eftersom den nästan alltid är fuktigare. Så länge daggpunkten är utanför plasten är det ingen fara, därav regeln att det diffusionstäta skiktet skall sitta max 1/3 in i isoleringstjockleken. (Obs här måste man ha koll om man använder sig olika isolerngstyper.) För när daggpunkten ligger utanför plasten så är det ju så att fukten i luften stannar mot plasten och inte kan kondensera. På utsidan av plasten räknar man med uteluftens daggpunkt och den är alltid lägre förutom på riktigt varma sommardagar och om man kyler ner inomhustemperaturen vilket leder till omvänd fuktvandring.
Fast det är för enkelt att bara prata om daggpunkten. Det är ånghalten som är relevant när det är skaderisken som ska bedömas. Självklart kommer alltid daggpunkten att ligga inuti isoleringen, men i och med att ångspärren stoppar fukten så finns det ingen, eller mycket liten, fuktmängd som kan kondensera.B byabin skrev:
Med risk för upprepning . Fördelen med att kallställa är att det finns en mycket mindre risk för fuktskador i klimatskalet , dock mår insidan av huset sämre än att hålla ca + 16 gr .
Varför just +16 grader? Det beror väl på var ångspärren sitter, och hur kallt det är ute samt tjocklek på isoleringen?Tomture61 skrev: