Stående råspontpanel
Råspont har man inte till panel. Det är en bräda försedd med not och fjäder som är avsedd att gripa tag i varandra för att få ett jämnt underlag, t.ex. ett vattentak för papptäckning o dyl.
Att använda rsp. som panel innebär att du får lika många springor efter ett tag som det finns antal bräder i fasaden - 1. De kommer troligen oxå att slå och bukta sig så att de går isär i fogarna efter några år. Och detta oavsett om panelen monteras liggande eller stående.
Så varför funderar du på rsp. till fasadpanel? Det finns ju en uppsjö andra och mer lämpliga virkesprofiler till det ändamålet även om alla ger ett utseende som skiljer den ena brädan från den andra. En helt slät fasad av virke hittar du troligen inte någonstans.
______________________
Byggaren
Att använda rsp. som panel innebär att du får lika många springor efter ett tag som det finns antal bräder i fasaden - 1. De kommer troligen oxå att slå och bukta sig så att de går isär i fogarna efter några år. Och detta oavsett om panelen monteras liggande eller stående.
Så varför funderar du på rsp. till fasadpanel? Det finns ju en uppsjö andra och mer lämpliga virkesprofiler till det ändamålet även om alla ger ett utseende som skiljer den ena brädan från den andra. En helt slät fasad av virke hittar du troligen inte någonstans.
______________________
Byggaren
Jag ska byta panel på mitt gamla 1800-talstorp. Den som har suttit där i 200 år är kilsågad, men dock inte med lockläkt, utan spontad, märkligt nog. Helt släta och oprofilerade/ofasade brädor. Bredden varierar mellan 70 och någonstans en bra bit över 200 mm. Den har mycket riktigt krupit isär i sponten på en hel del ställen, men det beror ju på vilka mått det är på not och fjäder. Jag har specialbeställt en likadan ramsågad panel i gran för dyra pengar, inte för att det är praktiskt, utan för att det skulle våldsamt ändra husets karaktär med en annan typ av panel. Jag funderade ett tak på att skippa sponten och sätta lockläkt över springorna, vilket också ger ett i mitt tycke oerhört levande och trevlig intryck, men besämde mig till sist för den spontade.
Byggaren (eller någon annan), skulle risken för att bräderna slår sig bero på virkeskvaliteten hos råsponten, eller finns det något med själva spontningen eller annat som är problematiskt? Tror du att det är vettigt att be att få baksidorna spårade på min panel (och det är kärnsidan utåt som gäller väl?)?
(Mange, ledsen om jag kapar din tråd lite
).
Byggaren (eller någon annan), skulle risken för att bräderna slår sig bero på virkeskvaliteten hos råsponten, eller finns det något med själva spontningen eller annat som är problematiskt? Tror du att det är vettigt att be att få baksidorna spårade på min panel (och det är kärnsidan utåt som gäller väl?)?
(Mange, ledsen om jag kapar din tråd lite
).jon_h skrev:Jag ska byta panel på mitt gamla 1800-talstorp. Den som har suttit där i 200 år är kilsågad, men dock inte med lockläkt, utan spontad, märkligt nog. Helt släta och oprofilerade/ofasade brädor. Bredden varierar mellan 70 och någonstans en bra bit över 200 mm. Den har mycket riktigt krupit isär i sponten på en hel del ställen, men det beror ju på vilka mått det är på not och fjäder. Jag har specialbeställt en likadan ramsågad panel i gran för dyra pengar, inte för att det är praktiskt, utan för att det skulle våldsamt ändra husets karaktär med en annan typ av panel. Jag funderade ett tak på att skippa sponten och sätta lockläkt över springorna, vilket också ger ett i mitt tycke oerhört levande och trevlig intryck, men besämde mig till sist för den spontade.
Byggaren (eller någon annan), skulle risken för att bräderna slår sig bero på virkeskvaliteten hos råsponten, eller finns det något med själva spontningen eller annat som är problematiskt? Tror du att det är vettigt att be att få baksidorna spårade på min panel (och det är kärnsidan utåt som gäller väl?)?
(Mange, ledsen om jag kapar din tråd lite
Tyckte precis att jag svarade på din fråga igår, men ser inte svaret, så jag tar om det igen.
Javisst beror mycket på virkeskvaliten. Långsamväxande virke norröver är helt klart bättre än sydsvensk vresved (duger möjligen till att göra flygmaskinspropellrar av). Är det dessutom vinterfällt så att saven är dragen ner i roten (för att inte cellerna ska frostsprängas om vintern) så är kvalitén optimal.
Nästa problem är genomsågning, som tillämpas av nästan alla sågverk idag. Dvs. man sågar från en sida till den andra rakt genom stocken. Därmed får man en del bräder som är plana nästan parallellt med årsringarna, medan andra i mitten har årsringarna tvärs den plana yta. Kvarterssågning och andra sågsätt (som tog hänsyn till årsringarna) ger ett mycket bättre virke ur flera synpunkter. Det blir dimensionsrätt (avviker inte med tiden i diagonalriktningen). Det blir mindre kupigt. Det spricker mindre m.m.
Hur fogningen (noten och sponten/fjärden) griper in i vartannat är en annan 'felkälla'. Centrisk spontning är vanlig. Den bör vara förskjuten mot den yta som är utåt. Den bör oxå vara underfogad, dvs. faserna p.b.s. fjädern ska ha olika bredd, så att den på undersidan är bredare. Därmed tvingas fjädern bättre in i noten på framsidan och event. väta på baksidan av panelen kan då inte göra så att träet sväller och tar spjärn mot noten på undersidan och tvingar isär not och spont.
Och givetvis ska spontningen ske m.h.t. vilket som är kärnsida och ytved. Det görs inte heller, utan den snyggaste sidan på brädan brukar få bli den som styr.
Så du gör rätt i att såga spår på längs på baksidan (ej kärnsidan) på dina bräder. Då bryts årsringarnas strävan efter att räta ut sig och bräderna blir inte lika kupiga.
Så. Hoppas nu detta går in så jag slipper skriva om det en tredje gång
________________
Byggaren
Vi beställde 22x145 hos Bygg-Ole i Stockholm som lät hyvla till den hos Nacka Trä.
Betalade kring 20tkr för 1500 löpmeter och fick exakt det vi ville ha. Panelen är av gran, den är finsågad på utsidan, tvårsågad på baksidan (ett måste om man har en lite bredare panel) och med 15 mm spont vilket ger oss en stående panel på 22x130 synligt.
Vi har sedan målat den med en falufärg specialblandning som vi lät beställa som är i en färg som mest liknas vid en gammal koffert eller mörk chocklad. Därav kravet på en finsågad yta.
Z-panel "sågade" vi direkt. Visuellt var det råspont vi ville ha, men råspont är oftast av fel virkeskvalité för att klara den miljö som en fasad utsätts för. Sågverket var den enda lösningen.
Supernöjda med resultatet.
Betalade kring 20tkr för 1500 löpmeter och fick exakt det vi ville ha. Panelen är av gran, den är finsågad på utsidan, tvårsågad på baksidan (ett måste om man har en lite bredare panel) och med 15 mm spont vilket ger oss en stående panel på 22x130 synligt.
Vi har sedan målat den med en falufärg specialblandning som vi lät beställa som är i en färg som mest liknas vid en gammal koffert eller mörk chocklad. Därav kravet på en finsågad yta.
Z-panel "sågade" vi direkt. Visuellt var det råspont vi ville ha, men råspont är oftast av fel virkeskvalité för att klara den miljö som en fasad utsätts för. Sågverket var den enda lösningen.
Supernöjda med resultatet.
Oops, glömde nämna att vi övervägde järnvitriol, men hoppade det då det inte ger något egentligt skydd till fasaden. Ska man välja järnvitriol som beandling så skulle jag nog vilja ha en långsam norrlänsk kärnfura som virke. Järnvitriol är lika med obehandlad vill jag minnas och panelen lever inte många år.
Falufärg är modellen för oss. Enkel att underhålla, lätt att lägga. Nu har det kommit en hel del färgalternativ också vill jag minnas. Även om vi endas litade på falufärgen.
Falufärg är modellen för oss. Enkel att underhålla, lätt att lägga. Nu har det kommit en hel del färgalternativ också vill jag minnas. Även om vi endas litade på falufärgen.
perstr, det låter intressant. Du har ingen bra bild på er fasad?