Tack till M för el-områdena
Tidigare M-minister Mikael Odenberg var dom som 2011 införde indelningen i 4 el-områden under Reinfeldt regeringen i Sverige. Tack, en fantastisk idé var detta...
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mikael-odenberg-om-kritiserade-elomradena
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mikael-odenberg-om-kritiserade-elomradena
Det var inga större problem så så länge man gav fan i att lägga ner produktionen i de områden där förbrukningen är högst.C curzondax skrev:
Vilket i sin tur var bestämt i en folkomröstning långt tidigare.M mnils skrev:
Reaktorn 1-2 i Ringhals stängda pga. konsekvenser av effektskatten som Reinfeldt regeringen här högt 2008.M mnils skrev:
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/07/071389.PDF .
Det var S-Regeringen i 2017 som har sänkt effektskatten med 90% för att förhindra att också Ringhals 3-4 läggs ned.
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/17/170401.PDF
Intressant att M tycker de har bra lösningar för energikrisen...
Haha det är genomskinligt att du dagen innan valet startar den här sossetråden
Dags att byta regering
Dags att byta regering
Självklart är det Moderaternas fel... Varför kan ni på vänstern inte ta ansvar för era konsekvenser?
"Skatten betalades av den som har tillstånd att inneha och driva kärnkraftsreaktorn. Skatten infördes i slutet på 1990-talet[1] och trädde i kraft från och med 1 juli 2000 med lagen (SFS 2000:466) av Regeringen Persson (S) under finansminister Bosse Ringholm. För varje kalendermånad var skatten 5 514 kr per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten. Skatten höjdes vid tre tillfällen:
En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 som bland annat innebar att kärnkraftsskatten slopades från och med 1 januari 2018.[2][3] (SFS 2017:402) Totala intäkter till staten blev 38,5 miljarder.[4]
Olika uppfattningar om skattens inverkan på kärnkraftens lönsamhetRedigera
Två månader efter sista höjningen meddelade OKG den 14 oktober 2015 beslut om nedläggning av kärnkraftsreaktorerna O1 och O2 i Oskarshamn. Dagen efter 15 oktober 2015 kom avvecklingsbeslutet av reaktorerna R1 och R2 vid Ringhals.[5] Vid det tillfället utgjorde effektskatten drygt en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.[6]"
Sänkningen och slopandet på skatten var ju bara en rökridå. Besluten av avveckling var redan gjord.
"Skatten betalades av den som har tillstånd att inneha och driva kärnkraftsreaktorn. Skatten infördes i slutet på 1990-talet[1] och trädde i kraft från och med 1 juli 2000 med lagen (SFS 2000:466) av Regeringen Persson (S) under finansminister Bosse Ringholm. För varje kalendermånad var skatten 5 514 kr per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten. Skatten höjdes vid tre tillfällen:
- Regeringen Persson (S) under finansminister Pär Nuder höjde skatten med 85% (SFS 2005:963) från om med 1 januari 2006 till 10 200 kr per megawatt och månad.
- Regeringen Reinfeldt (M/KD/L/C) under finansminister Anders Borg höjde skatten med 24% (SFS 2007:1389) från om med 1 januari 2008 till 12 648 kr per megawatt och månad.
- Regeringen Löven (S/MP) under finansminister Magdalena Andersson höjde skatten med 17% (SFS 2015:471) från om med 1 augusti 2015 till 14 770 kr per megawatt och månad. Med antagande om en tillgänglighet på 80 procent och en verkningsgrad på 33 procent blir skatten efter höjningen 7,7 öre per kWh.[a] I budgetpropositionen 2014/15:1 där höjningen föreslås avstyrker en rad remissinstanser från höjningen, däribland: Ringhals AB, Forsmark Kraftgrupp och Projekt Basindustririket. Svenska Kraftnät (SVK) framför följande (se sida 277): "Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4)." Konjunkturinstitutet anför följande (se sida 278): "Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft."
En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 som bland annat innebar att kärnkraftsskatten slopades från och med 1 januari 2018.[2][3] (SFS 2017:402) Totala intäkter till staten blev 38,5 miljarder.[4]
Olika uppfattningar om skattens inverkan på kärnkraftens lönsamhetRedigera
Två månader efter sista höjningen meddelade OKG den 14 oktober 2015 beslut om nedläggning av kärnkraftsreaktorerna O1 och O2 i Oskarshamn. Dagen efter 15 oktober 2015 kom avvecklingsbeslutet av reaktorerna R1 och R2 vid Ringhals.[5] Vid det tillfället utgjorde effektskatten drygt en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.[6]"
Sänkningen och slopandet på skatten var ju bara en rökridå. Besluten av avveckling var redan gjord.
Och vem var det igen med idén om att bygga utlandskabel Baltic Link från Skåne till Tyskland i 1992...M regeringen under Bildt.Z Zharz skrev:Haha det är genomskinligt att du dagen innan valet startar den här sossetråden
Dags att byta regering
Där det alternativ som vann skulle avveckla när det fanns annan produktion, uppenbarligen så fanns inte det när man stängde R1 & R2 då det ledde till dagens situation.M Mellanbarn skrev:
Samtidigt har ju den folkomröstningen präglat kärnkraftsdebatten i nästan 40 år.M mnils skrev:
Vad tänkte man sig egentligen för annan produktion då? Jag var lite för ung för att bry mig 1980.
EU pekade med hela handen.
Vad ska väck ? Barsebäck!M Mellanbarn skrev:
Vad ska in? Sol och vind!
Var ju kärnkraftsmotståndarna slagdänga på den tiden, de begrep lika lite då som idag hur ett elnät fungerar och att solen inte lyser på vintern eller att det inte alltid blåser...
Jag tror inte att de andra partierna tänkte vidare mycket, de såg det nog mer som att de sköt på problemet så att någon annan kunde ta hand om det senare.
