Alla: Ytterväggstyp, vem bestämmer?
En villatillverkare (nyproduktion) väljer isolergrad för huset enligt t ex regelverk, men också efter eget intresse (det finns många olika väggtyper).
Antag en typisk PPM (platta på mark med golvvärme) och 300 mm CP (cellplast). Då är det I stort sett bara valet av kantbalkselement (t ex L-form) som kan påverka isolergraden.
Antag också ett parallelltak (högt I tak) med 400 mm isolering. Alla nyproducerade TS (takstolar) görs på fabrik (krav) och de avviker sällan från detta mått. Det finns undantag.
Så frågan är: Vem tycker ni, ur t ex energisynpunkt, äger "rätt" att välja YV (yttervägg)? Ägaren (byggherren), entreprenören, konsulten, kommunen, KA, staten, eller ... "vem som helst"?
Antag en typisk PPM (platta på mark med golvvärme) och 300 mm CP (cellplast). Då är det I stort sett bara valet av kantbalkselement (t ex L-form) som kan påverka isolergraden.
Antag också ett parallelltak (högt I tak) med 400 mm isolering. Alla nyproducerade TS (takstolar) görs på fabrik (krav) och de avviker sällan från detta mått. Det finns undantag.
Så frågan är: Vem tycker ni, ur t ex energisynpunkt, äger "rätt" att välja YV (yttervägg)? Ägaren (byggherren), entreprenören, konsulten, kommunen, KA, staten, eller ... "vem som helst"?
Riksdagsledamot Moderaterna
· 27 inlägg
För oss moderater är det viktigt att krav och regelverk för bostäder är teknik- och materialneutrala. Det är alltså tekniken eller materialets egenskaper som ska vara det väsentliga, så länge de lever upp till de lagkraven är det en avtalsrättslig fråga mellan byggherre, entreprenör och eventuella konsulter eller leverantörer vilket material eller teknik man använder.Erik Jansson64 skrev:
Tyvärr har vi idag alldeles för många regelverk som istället fokuserar på vissa teknik- eller materialtyper.
Tack för svaret. Materialvalet menade jag hur tjock vägg som byggs. Det är andelen isolering som mest styr energibehovet. Fasadmaterialet har marginell betydelse.
Riksdagsledamot Liberalerna
· 28 inlägg
För oss Liberaler är det viktigt att inte krångla till det mer än nödvändigt, lagkraven ska följas. Och vi behöver vara teknikneutrala, nya tekniker och innovationer kommer hela tiden. Även de nya grund materialen som kommer på marknaden är intressanta.
Det bästa är en medveten byggherre.
Andra saker som uppvärmning och ventilation har stor påverkan.
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 55 inlägg
Reglerna ska vara teknikneutrala. Ägaren/byggherren ska välja vad den vill bygga och hur. Så lite som möjligt ska kräva bygglov. Det är i korta drag vad jag anser.
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 55 inlägg
En sak som sällan nämns är att EU kommit med krav om att alla byggnader ska vara nollemissionshus senast 2050. SD var mycket kritiska till det, men om vi inte blir extremt stora i valet, så kommer det nog gå igenom. Då bli det EU som bestämmer hur tjocka väggarna ska vara genom en extrem byråkrati där alla byggnader som kartläggas.
Riksdagsledamot Liberalerna
· 28 inlägg
Om 20 år kommer det inte vara några problem, då har utvecklingen gått så mycket framåt. Nu försöker vi vara lite teknik och framtids optimister
Tack för svaret. Jag förstår (tror jag) ungefär vad som menas med teknikneutralitet. Dock är isolertjockleken det enda som på allvar påverkar energiförbrukningen. Allt annat (plank, tegel, gipsskivor etc.) är mer dekorationer förhållandevis jämfört med det som verkligen isolerar.
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 55 inlägg
Men vi ska ju börja redan nu att kartlägga alla byggnader och de sämsta 25% ska börja renoveras (genom tvångsrenoveringar då eftersom det är ett krav att de ska renoveras). Men det som skrämmer mig mest är att jag vet vilken byråkrati som EU la på jordbruket. Nu lägger man samma extrema byråkrati på byggnader i hela landet. Men det är nästan ingen debatt om det. Märkligt.Om 20 år kommer det inte vara några problem, då har utvecklingen gått så mycket framåt. Nu försöker vi vara lite teknik och framtids optimister
Ett förtydligande.
I dag är regelkravet ställt så att jag med god marginal bygga ett hus med 70 mm isolering i en yttervägg. Anledningen är två:
1. Om det är nyproduktion (t ex lösvirke) kan jag lätt hålla mig under energikravet (medelvärdet för hela huset) eftersom plattan och taket (som är normalisolerade) kompenserar.
2. Vid tillbyggnader (utbyggnader och påbyggnader) finns det inget som helst krav på det befintliga huset, d v s inte på tillbyggnaden heller, eftersom det inte finns något krav på det nya medelvärdet.
I dag är regelkravet ställt så att jag med god marginal bygga ett hus med 70 mm isolering i en yttervägg. Anledningen är två:
1. Om det är nyproduktion (t ex lösvirke) kan jag lätt hålla mig under energikravet (medelvärdet för hela huset) eftersom plattan och taket (som är normalisolerade) kompenserar.
2. Vid tillbyggnader (utbyggnader och påbyggnader) finns det inget som helst krav på det befintliga huset, d v s inte på tillbyggnaden heller, eftersom det inte finns något krav på det nya medelvärdet.
Minpoäng var att det inte är vare sig staten eller EU som idag avgör väggtjockleken. Det är det byggherren som gör.
Det du kallar "tvångsrenovering" är inte direkt möjlig i det stora hela eftersom ingen kan tvinga dig att äga en villa. Däremot finns ju svartbyggen, som ibland måste rivas.
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 55 inlägg
EU säger att Sverige ska renovera alla hus till nollemissionshus och det har de övriga partierna sagt ja till. Så här uttrycks det i texten från EU:
"Nationella renoveringsplaner
I stället för långsiktiga renoveringsstrategier ska medlemsstaterna ta fram nationella renoveringsplaner som ska integreras i de nationella energi- och klimatplanerna. Renoveringsplanerna föreslås beskriva hur de krav som finns i direktivet ska uppnås och visionen om att alla byggnader ska vara nollemissionsbyggnader till 2050 ska uppnås nationellt. Planerna föreslås innehålla nationella mål för 2030, 2040 och 2050 vad gäller bland annat årlig renoveringstakt, primär- och slutgiltig energianvändning och minskningen av växthusgaser från användning av energi i det nationella byggnadsbeståndet. Förslaget omfattar skärpta krav på medlemsstaterna att säkerställa att det finns ekonomiska styrmedel och åtgärder i form av finansiering och teknisk hjälp samt att de ska undanröja hinder och barriärer. Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska möjliggöra för dem som vill använda så kallade byggnadsrenoveringspass. Passen föreslås fungera som en plan för hur fastighetsägare planerar att ställa om byggnaden till en noll-emissionsbyggnad genom olika renoveringssteg."
Vidare kan man läsa att det är de 25% sämsta byggnaderna som ska renoveras först. Man har infört Klimatdeklarationer, vilket verkar vara Sveriges pass för byggnader, som än så länge är undantagna vid byggande av småhus och inte heller vid renoveringar, men Kashayar Farmanbar erkände att det var tanken att dessa ska utvidgas över tid, så snart kommer det att gälla alla. Det är alltså bara en tidfråga innan det faktiskt finns krav på att renovera byggnader i Sverige.
Riksdagsledamot Sverigedemokraterna
· 55 inlägg
Vidare så kan man lösa följande i EUs nya förslag till direktiv om byggnaders energiprestanda :
"Vidare föreslår kommissionen att kraven på energiklassning harmoniseras mellan medlemsstaterna med klasser från A till G. Klass A innebär att man måste uppnå noll-emissionskraven, och klass G ska bestå av de 15 procent sämsta byggnaderna nationellt. Kraven på innehåll i energideklarationerna utökas, och fler byggnader omfattas av kraven. Kommissionen föreslår även krav på att alla nya offentliga byggnader och byggnader som inte är bostäder ska vara noll-emissionsbyggnader till 2027 och att alla nya bostäder ska vara noll-emissionsbyggnader till 2030.
Förslaget innehåller krav på att medlemsstaterna ska införa miniminivåer för energiprestanda för befintliga byggnader. Dessa ska uppnås genom krav på renovering av de byggnader som har sämst energi- och klimatprestanda, enligt förslaget till ny klassificering. Enligt förslaget ska byggnader som inte är bostäder och som definieras som energiklass G uppnå energiklass F senast 2027 och energiklass E senast 2030. De bostäder som definieras som energiklass G ska uppnå energiklass F senast 2030 och energiklass E senast 2033. Tidigare har krav endast funnits vid nybyggnation och vid större renoveringar."
Detta är alltså något som ska införas med alla den byråkrati som EU alltid har på allt dom gör. Så ja, jag är mycket förvånad att det inte diskuteras mer i denna valrörelsen. För det är möjligen nu det går att förändra, men regeringen gillar detta förslaget.
Så man skall renovera upp de 15% sämsta byggnaderna så att några andra byggnader blir de nya 15% sämsta? Och sedan så fortsätter man...
Är nollemissionskraven inklusive lokal elproduktion som solceller? Utan det lär det bli svårt att få ett uppvärmt hus att inte göra av med någon energi.