C
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Men de måste handha förvaltningsärendet så att grävandet eller målandet blir gjort.
Precis, där ligger enligt min uppfattning den formella gränsdragningen. Styrelsens ansvar är att se till att förvaltningen fungerar, själva det praktiska genomförandet är en annan sak. Men, som sagt, i mindre föreningar är det enda rimliga att styrelseledamöterna själva får göra en del av det arbetet. Så inget konstigt med det.

Det jag menar är att när inslaget av arbetet med praktiskt genomförande börjar bli omfattande bör man också fundera på om det arbetet bör ersättas på något annat sätt än genom styrelsearvode. Låt oss t.ex. säga att en styrelseledamot sköter genomförandet av väghållningen och för det vill han ha 70 000 kr om året. Är det då styrelsearbete som skall ersättas genom arvodet, eller är han i den rollen underleverantör till föreningen som bör ersättas på annat sätt?

Det kan ju tyckas sakna praktisk betydelse, men här har jag tre argument:
1. När stämman tar ställning till styrelsearvodet har medlemmarna en viss bild av vad det är som skall ersättas.
2. Styrelsen kan i viss utsträckning själva besluta om förvaltningsutgifter utan att blanda in stämman.
3. Om man bakar in ersättning för sådant arbete i styrelsearvodet kan man inte använda de pengarna för att ersätta någon utomstående om det skulle bli aktuellt.
 
  • Gilla
Peter #11
  • Laddar…
Claes Sörmland
C cpalm skrev:
Precis, där ligger enligt min uppfattning den formella gränsdragningen. Styrelsens ansvar är att se till att förvaltningen fungerar, själva det praktiska genomförandet är en annan sak. Men, som sagt, i mindre föreningar är det enda rimliga att styrelseledamöterna själva får göra en del av det arbetet. Så inget konstigt med det.

Det jag menar är att när inslaget av arbetet med praktiskt genomförande börjar bli omfattande bör man också fundera på om det arbetet bör ersättas på något annat sätt än genom styrelsearvode. Låt oss t.ex. säga att en styrelseledamot sköter genomförandet av väghållningen och för det vill han ha 70 000 kr om året. Är det då styrelsearbete som skall ersättas genom arvodet, eller är han i den rollen underleverantör till föreningen som bör ersättas på annat sätt?

Det kan ju tyckas sakna praktisk betydelse, men här har jag tre argument:
1. När stämman tar ställning till styrelsearvodet har medlemmarna en viss bild av vad det är som skall ersättas.
2. Styrelsen kan i viss utsträckning själva besluta om förvaltningsutgifter utan att blanda in stämman.
3. Om man bakar in ersättning för sådant arbete i styrelsearvodet kan man inte använda de pengarna för att ersätta någon utomstående om det skulle bli aktuellt.
Ja någonstans går ju gränsdragningen. Ditt exempel med vägunderhåll är säkert en fråga som har stötts och blötts i många samfällighetsföreningar. Jag tror det förekommer. Extra delikat blir det ju om den styrelseledamot som arvoderas för vägunderhållet har just att sälja vägunderhåll som profession. Inte ovanligt ute i landet. Känner igen det från den egna vägföreningen.

Den snyggaste lösningen är då kanske att den personen inte ingår i styrelsen utan just som du säger fungerar som en inhyrd entreprenör. Men det kan ju bli en påtagligt dyrare lösning också.

Samtidigt har vi den andra änden när inhyrda hantverkare används för triviala 5 minuters uppdrag med stora kostnader som följd. Jag klarade t ex inte av man historiskt i min BRF har tagit i elektriker för att byta enstaka glödlampor på gården. Det är ju mer jobb att hitta, ta emot och instruera elektriker än att beställa en lampa, hämta trappstegen och skruva in lampan i E27 gängan själv tänker jag. Samtidigt förstår jag att en typisk BRF-boende i Stockholms innerstad kämpar med armaturer där man behöver använda en skruvmejsel för att öppna dem.
 
  • Haha
  • Gilla
Fairlane och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.