Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 311 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 311 inlägg
Aha, hade för mig att det redan var bestämt med datum och allt, men hittar det inte nu så du verkar ha rätt.D Daniel 109 skrev:
Det där stämmer ju inte. Först och främst, om glödlampan ger hundra watt värme skulle energin den kräver för att lysa ha uppstått ur tomma intet, så fungerar det inte, den skulle vara släckt, men varm.P Paxman skrev:
Och om det optimala vore att alstra värme till rummet mha glödlampor... varför värmer vi inte husen så? Ljust och fint helt gratis. Ljuskällans tillkortakommande i form av värmealstring kan vi tillgodoräkna oss till viss del men det är ändå en oönskad effekt, om än positiv men inte effektiv.
En taklampa som värmer i huvudhöjd och uppåt (värme stiger uppåt) är inte effektiv som värmekälla
Helt korrekt - att den tas från husets frånluft. Men om man tar mer energi från frånluften än vad ventilationsluften utifrån innehåller, så går man ju plus! Om frånluften i systemet är -10 grader eller ända ner till -15, mha en stark kompressor/konstruktion i en F730, så ska det vara ganska kallt ute för att man ska behöva nyttja tillskott. Och om detta får verka under lång tid - typ 24/7 - och man stänger av möjligheten till tillskott, så får man ett stabilt system med god komfort och låg förbrukning. Sedan kan det bli problem om uteluften är kall, alltså minusgrader i området ovan och under lång tid (även om man kan lagra energi i en betongplatta). Man skulle behöva ett väremekomplement helt enkelt, helst oberoende av elektricitet. T.ex när man tänker att elavbrott skulle kunna ske mer frekvent framöver.M Martin Lundmark skrev:
Annars fungerar ju systemet perfekt - det ger varmvatten, värme till huset och detta väl fördelat, Och har man sedan även värme i golvet (eller betongplattan på BV), så kan man lagra värme över tid (som trådan startade). Men hur mycket osv är en sak för resp. hus och ingenjörers beräkningar. (Lagrar man för mycket så lär golvet ta skada pga temperaturen t.ex).
Det finns dock snabba system och riktigt långsamma. Just kombinationen betongplatta med ingjutna värmeslingor och uppvärmning med ett värmepumpssystem är i grunden bra och stabilt - men väldigt långsamt. Värmepumpen ger maximalt tillbaka ju lägre temperatur den behöver använda. Så om hela golvet är ett element behövs kanske max 40-45 grader för uppvärmning. Om man har element så är siffran mycket högre (arean mycket mindre). Och COP bättre med betongplattan och låga värmetemperaturer då (om den är väl isolerad). Men detta kan inte justera snabba ändringar i värmebehov. Det mårker man vissa dagar under vår och höst. Så åter tillbaka till ett komplement. En braskamin kanske?
Jag tror det blir knepigt att fylla plattan med energi under bara 4 timmar. Det kävs mängder med kWh under denna korta tid. Glöm 16A säkring - fixa 25A direkt! Minst. Och det är ju också en kostnad. Sedan försvinner fördelen med värmepumpen - att den ger 3:1 tillbaka, minst, per köpt kWh. Under 4 timmar blir det ett race med all köpt energi man kan ladda! Och bara 4/24 delar av fördelen med värmepumpens grej.
En sak som jag inte sett i tråden, bara nämnts bitvis - är vad elen kommer att kosta i vinter. Sett över dygnets timmar. Jag kollade elpriset i dec-21, jan-22, feb-22, Och vid helt annan tid. Det går inte alls att jämföra. Kunde vara helt andra mönster. I princip finns det en dip på natten, men den är väsensskild från hur det såg ut tidigare. Bara söndagar är ungefär som tidigare. Billigt till em då det stiger och sedan går ner när sängdax.
Och sist: Varför säger ingen ngt om alla elbilar som sprutar ut på marknaden? Var det inte 50% som hade ngn form av batteri-drift i juli-2022 (försäljning)? På min gata i en förort till Stockholm står det elbilar precis överallt. När alla de ska ladda så ser jag framför mig hur elpriset till sist kommer att vända - bli dyrare på natten än på dagen? Eller ungefär samma?
En gissning framöver skule kunna vara:
Sänk förbrukningen på alla tänkbara sätt (olika för olika hushåll).
Och låt Putin puttra i kokande olja tills han blir lite mer attraktiv - och inaktiv.
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 3 311 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 3 311 inlägg
Även ljuset blir värme i huset (utom det ytterst lilla som slinker ut genom fönstren). Men optimalt är det väl ingen som påstått att det är? Extremt dålig livslängd, farligt hög temperatur (brand- och brännskaderisk), risk att bli bländad (om man ska ha så många tända att det räcker till hela effektbehovet) etc.A Avarell_Dalton skrev:
Nu vet jag inte hur det är i hela Sverige men här har de flesta med motorvärmare även kupévärmare. De vanliga kupévärmarna har effekter 800-1200 watt + motorvärmare 450-600W.
Det ger 1250- 1800W / 5,4- 7,8A
Det är en ganska tung förbrukare på morgonen.
Jag själv åker hemifrån 06:40 motorvärmarstolpen har styrning så den anpassar inkopplingstiden beroende på yttertemperatur.
Vissa familjer har två bilar....
Kupévärmarna har de flesta för att slippa skrapa is på rutorna.
Det ger 1250- 1800W / 5,4- 7,8A
Det är en ganska tung förbrukare på morgonen.
Jag själv åker hemifrån 06:40 motorvärmarstolpen har styrning så den anpassar inkopplingstiden beroende på yttertemperatur.
Vissa familjer har två bilar....
Kupévärmarna har de flesta för att slippa skrapa is på rutorna.
Citat:
"Jag tror det blir knepigt att fylla plattan med energi under bara 4 timmar. Det kävs mängder med kWh under denna korta tid. Glöm 16A säkring - fixa 25A direkt! Minst. Och det är ju också en kostnad. Sedan försvinner fördelen med värmepumpen - att den ger 3:1 tillbaka, minst, per köpt kWh. Under 4 timmar blir det ett race med all köpt energi man kan ladda! Och bara 4/24 delar av fördelen med värmepumpens grej."
Vad gäller din invändning ovan att det skulle vara problem med att hinna ladda platten med energi är förstås relaterat till hur det är idag för de flesta med sådan konstruktion. Men i princip ser jag inget stort problem. Förutom att se till att man har en tillräckligt massiv platta så räcker det med att ha en vp med tillräckligt hög avgiven värmeeffekt.
Vad gäller din invändning om vp:s COP förstår jag inte. Menar du att COP:en försvinner när vp:s effekt är hög? Förstår inte. (Kuriosa: jag har huvudsäkring på 50A av historiska orsaker. Kan antagligen sänka till 35A om jag inte skaffar elbil.)
Citat:
"En sak som jag inte sett i tråden, bara nämnts bitvis - är vad elen kommer att kosta i vinter. Sett över dygnets timmar. Jag kollade elpriset i dec-21, jan-22, feb-22, Och vid helt annan tid. Det går inte alls att jämföra. Kunde vara helt andra mönster. I princip finns det en dip på natten, men den är väsensskild från hur det såg ut tidigare. Bara söndagar är ungefär som tidigare. Billigt till em då det stiger och sedan går ner när sängdax."
Jag tittade på mina siffror/grafer från några dagar i december/januari. I huvudsak vardagar.
I de flesta fall var skillnaden mellan "dag" och "natt" en faktor på 2 till 1,5. Inte lika mycket som vi kan se under sommarhalvåret men ändå mycket stor m t p kostnaden. I en mindre del av fallen var skillnaden betydligt mindre, kanske 1,2 till 1,1. I sällsynta fall var skillnaden mycket stor, som under sommaren, eller det var i stort ingen skillnad.
Så i stort, som jag kunde se, kan man räkna med en skillnad på mellan faktor 2 och 1,5. Och med den stora kostnaden (för mig) är det då självklart att styra värmeförbrukningen, så mycket det nu går av komforthänsyn, till natten.
"Jag tror det blir knepigt att fylla plattan med energi under bara 4 timmar. Det kävs mängder med kWh under denna korta tid. Glöm 16A säkring - fixa 25A direkt! Minst. Och det är ju också en kostnad. Sedan försvinner fördelen med värmepumpen - att den ger 3:1 tillbaka, minst, per köpt kWh. Under 4 timmar blir det ett race med all köpt energi man kan ladda! Och bara 4/24 delar av fördelen med värmepumpens grej."
Vad gäller din invändning ovan att det skulle vara problem med att hinna ladda platten med energi är förstås relaterat till hur det är idag för de flesta med sådan konstruktion. Men i princip ser jag inget stort problem. Förutom att se till att man har en tillräckligt massiv platta så räcker det med att ha en vp med tillräckligt hög avgiven värmeeffekt.
Vad gäller din invändning om vp:s COP förstår jag inte. Menar du att COP:en försvinner när vp:s effekt är hög? Förstår inte. (Kuriosa: jag har huvudsäkring på 50A av historiska orsaker. Kan antagligen sänka till 35A om jag inte skaffar elbil.)
Citat:
"En sak som jag inte sett i tråden, bara nämnts bitvis - är vad elen kommer att kosta i vinter. Sett över dygnets timmar. Jag kollade elpriset i dec-21, jan-22, feb-22, Och vid helt annan tid. Det går inte alls att jämföra. Kunde vara helt andra mönster. I princip finns det en dip på natten, men den är väsensskild från hur det såg ut tidigare. Bara söndagar är ungefär som tidigare. Billigt till em då det stiger och sedan går ner när sängdax."
Jag tittade på mina siffror/grafer från några dagar i december/januari. I huvudsak vardagar.
I de flesta fall var skillnaden mellan "dag" och "natt" en faktor på 2 till 1,5. Inte lika mycket som vi kan se under sommarhalvåret men ändå mycket stor m t p kostnaden. I en mindre del av fallen var skillnaden betydligt mindre, kanske 1,2 till 1,1. I sällsynta fall var skillnaden mycket stor, som under sommaren, eller det var i stort ingen skillnad.
Så i stort, som jag kunde se, kan man räkna med en skillnad på mellan faktor 2 och 1,5. Och med den stora kostnaden (för mig) är det då självklart att styra värmeförbrukningen, så mycket det nu går av komforthänsyn, till natten.
Hej, TRJBergTRJBerg skrev:
Jag skrev i förra inlägget om bakgrunden (orsaken) att man förutom elenergi även börjat att debitera effektuttag, detta; ”Eftersom det kostar mycket för elnätet att tillhandahålla en hög effekt under kort tid (det optimala är att du tar ut en jämn effekt dygnet om året om) så kommer kunderna att debiteras även för effektuttag (en del gör det redan).”
Om de villaägare som redan har elabonnemang och effekttariff, sedan t.ex. i stor mängd flyttar höga effektuttag till andra tider. Då är det rimligt att nätägaren är tvungen att justera, sättet att ta ut avgiften på, så att det begränsar effektuttagen till det som elnäten klarar. Med andra ord, så att effektuttagen blir jämna i elnäten.
Det finns en risk att t.ex. TS kommer att möta den problematiken.
Desto ojämnare effektuttagen är, desto mer måste näten överdimensioneras gällande t.ex. effektöverföringsförmåga och spänningsfall. Om vi elanvändare dessutom i ökande utsträckning installerar solceller då kan distributionsnäten komma att behöva, ”dimensioneras upp” ytterligare. Detta på grund av det ”dubbla spänningsfallet” som då uppstår i elnäten.
Så här vill jag beskriva vad som menas med det ”dubbla spänningsfallet” i elnäten.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat att även mata effekt den andra riktningen, då kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit fallet och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
https://cornucopia.se/2022/05/ekono...matning-av-elen-men-problem-med-hog-spanning/
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
https://cornucopia.se/2022/07/nya-s...matorn-40-lagre-elpris-i-juni-via-timmatning/
Rimligen så ökar denna problematik genom att alltfler skaffar solceller. En av nyheterna häromdagen var; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” https://omni.se/brister-i-elnatet-hammar-satsningar-i-24-kommuner/a/k6A6bX
Det är en liknande problematik, som behandlas i tidningsartikeln, att näten inte räcker till och ibland måste förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
Desto mer vi förstår hur villkoren, ser ut, för hur elgenerering, eltransmission och eldistribution kan fungera, desto bättre kan vi ”ta höjd” för de justeringar som t.ex. de som äger elnäten måste göra för att klara driften inom regelsystem och normer som gäller.
Desto oftare vi måste göra ”nya justeringar” (nya investeringar) gällande vår elanvändning desto mer riskerar våra investeringskostnader att bli onödigt höga.
Rimligen så kommer vi de närmaste åren, att få leva med en högre nivå på elpriset, bl.a. så har kriget accelererat energikostnadsökningen.
Redigerat:
Ang. solproduktion och överspänning.
Det är ett problem med landsbyggdsnäten stora avstånd, små transformatorer.
Överspänning vid låglast kan uppstå eftersom produktionen lyfter spänningen lokalt.
Små distrubutionstransformatorer har inbyggda lindnigskopplare som inte får eller kan justeras med last eller spänning.
Det är en helt manuell justering som görs i fält på plats med ett kortare avbrott som följd.
Men att justera ned spänningsnivån på sommaren är inte lösningen på problemet.
Justerar man ned spänningen på distrubutionstransformatorn på sommartid så riskerar man att behöva höja spänningen på vintertid.
Små distrubutionstransformatorer har inte automatiska lindningskopplare det finns enbart på större transformatorer. en atomatisk lindningskopplare är mycket dyr och kräver underhåll samt är även en felkälla. så de finns helt enkelt inte till små distrubutionstransformatorer.
Näten är helt enkelt inte byggda för att ha mikroproduktion i ytterkanterna. Utan nätet är byggt för att kunna leverera rätt spänning vid låg och höglast till alla nätets kunder.
Samtidigt eftersträvar man att ha en lagom stor transformator eftersom en för stor transformator har högre tomgångsförluster och under vissa förhållanden drar energi från nätet utan nytta.
och precis som Martin Lundmark skrev så ska någon betala förstärkningen av nätet.
ett transformatorbyte med mindre förstärkningsarbeten kostar nätägaren ungefär lika mycket som en normal solcellsanläggning på en villa.
De kostnaderna kommer att fördelas ut via elnätsavgifterna för alla abonnenter i nätområdet.
Att sedan producentern får en ersättning för nätnytta av nätbolaget är egentligen inte alltid rättvist då mikroproduktioner ibland ställer till en hel del kostnader för kollektivet.
Nu är jag inte en motståndare av solceller, det är en bra lösning för att kapa sina elkostnader och nytta solens energi. Problemet är nätet har inte byggts för detta. På fem år har marknaden expolderat, näten har byggts upp under 50-70år. Det är tyvärr inte bara för nätbolagen att "byta mätaren". Till detta kommer "problemet" att energins pris varierar över dygnet så endel kunder kommer att koncentrera uttaget till några få av dygnets timmar då solen inte lyser. så även då har vi som Martin Lundmark skrev problem med "dubbla spänningsfallet" under samma dygn. Hög produktion på dagen hög last på natten.
Är ganska säker på att även nät och överföringsavgifterna kommer att öka rejält kommande åren.
Det är ett problem med landsbyggdsnäten stora avstånd, små transformatorer.
Överspänning vid låglast kan uppstå eftersom produktionen lyfter spänningen lokalt.
Små distrubutionstransformatorer har inbyggda lindnigskopplare som inte får eller kan justeras med last eller spänning.
Det är en helt manuell justering som görs i fält på plats med ett kortare avbrott som följd.
Men att justera ned spänningsnivån på sommaren är inte lösningen på problemet.
Justerar man ned spänningen på distrubutionstransformatorn på sommartid så riskerar man att behöva höja spänningen på vintertid.
Små distrubutionstransformatorer har inte automatiska lindningskopplare det finns enbart på större transformatorer. en atomatisk lindningskopplare är mycket dyr och kräver underhåll samt är även en felkälla. så de finns helt enkelt inte till små distrubutionstransformatorer.
Näten är helt enkelt inte byggda för att ha mikroproduktion i ytterkanterna. Utan nätet är byggt för att kunna leverera rätt spänning vid låg och höglast till alla nätets kunder.
Samtidigt eftersträvar man att ha en lagom stor transformator eftersom en för stor transformator har högre tomgångsförluster och under vissa förhållanden drar energi från nätet utan nytta.
och precis som Martin Lundmark skrev så ska någon betala förstärkningen av nätet.
ett transformatorbyte med mindre förstärkningsarbeten kostar nätägaren ungefär lika mycket som en normal solcellsanläggning på en villa.
De kostnaderna kommer att fördelas ut via elnätsavgifterna för alla abonnenter i nätområdet.
Att sedan producentern får en ersättning för nätnytta av nätbolaget är egentligen inte alltid rättvist då mikroproduktioner ibland ställer till en hel del kostnader för kollektivet.
Nu är jag inte en motståndare av solceller, det är en bra lösning för att kapa sina elkostnader och nytta solens energi. Problemet är nätet har inte byggts för detta. På fem år har marknaden expolderat, näten har byggts upp under 50-70år. Det är tyvärr inte bara för nätbolagen att "byta mätaren". Till detta kommer "problemet" att energins pris varierar över dygnet så endel kunder kommer att koncentrera uttaget till några få av dygnets timmar då solen inte lyser. så även då har vi som Martin Lundmark skrev problem med "dubbla spänningsfallet" under samma dygn. Hög produktion på dagen hög last på natten.
Är ganska säker på att även nät och överföringsavgifterna kommer att öka rejält kommande åren.
Jag och närmaste hushållen är ansluten till en liten stolptransformator. Sedan många år är det problem med överspänning på sommaren och underspänning på vintern, så jag hoppas verkligen inte grannarna skaffar solpaneler. Skulle det fungera öht?
EOn struntar i alla påtryckningar om förbättringar och fokuserar enbart på att höja nätavgifterna som nyligen höjdes, igen, till ~650 kr/månad för 16A och 24,40 öre i överföring.
EOn struntar i alla påtryckningar om förbättringar och fokuserar enbart på att höja nätavgifterna som nyligen höjdes, igen, till ~650 kr/månad för 16A och 24,40 öre i överföring.
Det känns som det behövs ett rejält omtag på hur elen prissätts, både nät, skatter och el.
Jag kan inte bedöma om solceller med batterier skulle "lösa" endel av problematiken som beskrivs ovan, en grundtanke med solceller borde väl vara att dimensionera för att själv använda merparten av producerad energi, inte som nu att köpa och sälja och på så sätt "tjäna" pengar.
Angående förberedelser; Jag har nu planerat att försöka montera en billig Jula LVP på nedervåningen (där eldstaden är en öppen spis som fn inte är i bruk) - övervåning har vi en öppen spis med kassett, vi borde ha ved för hela vintern även om vi eldar 2 laddningar om dan.
Min tanke med en LVP är tre; 1) kyla på sommaren (om det verkligen behövs) 2) backup OM min +15 år gamla BVP pajar på vintern (oro: långa leveranstider på nya pumpar / reservdelar) 3) Stärka BVP på billiga timmar (jag har tänkt att dra ned värmen på BVP när det är som dyrast, jag är osäker om den "orkar" ta ikapp dagtid, men med kamin uppe och LVP nere borde jag greja att hålla ett bra klimat även om jag slår av tillskott och drar ned 5 grader temp under dyra timmar på BVP.
För att få detta att funka måste jag nog "koppla upp" BVP, finns ju en annan tråd här om hur man ska kunna göra det utan en dyr NGENIC. Julas billiga pump verkar ha WiFi och möjligt integrera in Home Assistant, jag misstänker det är det enklaste sättet att styra det hela (trots man får ha nån linux / RPI som får gå 24/7 för att driva det). Jag tror man måste ha en styrning så man inte drar ned så mycket så att man får gå på tillskott alt köra en mindre effektiv LVP, men om elpriset är 5-6-7 gånger högre dagtid så borde det löna sig hur som att maxa både BVP med tillskott och LVP på billigaste timmarna. Jag tänker att jag ställer radiatorer så att nedervåningen värms mest och värmen får strömma upp, då jag inte vill ha varmt på natten i sovrummen.
Jag kan inte bedöma om solceller med batterier skulle "lösa" endel av problematiken som beskrivs ovan, en grundtanke med solceller borde väl vara att dimensionera för att själv använda merparten av producerad energi, inte som nu att köpa och sälja och på så sätt "tjäna" pengar.
Angående förberedelser; Jag har nu planerat att försöka montera en billig Jula LVP på nedervåningen (där eldstaden är en öppen spis som fn inte är i bruk) - övervåning har vi en öppen spis med kassett, vi borde ha ved för hela vintern även om vi eldar 2 laddningar om dan.
Min tanke med en LVP är tre; 1) kyla på sommaren (om det verkligen behövs) 2) backup OM min +15 år gamla BVP pajar på vintern (oro: långa leveranstider på nya pumpar / reservdelar) 3) Stärka BVP på billiga timmar (jag har tänkt att dra ned värmen på BVP när det är som dyrast, jag är osäker om den "orkar" ta ikapp dagtid, men med kamin uppe och LVP nere borde jag greja att hålla ett bra klimat även om jag slår av tillskott och drar ned 5 grader temp under dyra timmar på BVP.
För att få detta att funka måste jag nog "koppla upp" BVP, finns ju en annan tråd här om hur man ska kunna göra det utan en dyr NGENIC. Julas billiga pump verkar ha WiFi och möjligt integrera in Home Assistant, jag misstänker det är det enklaste sättet att styra det hela (trots man får ha nån linux / RPI som får gå 24/7 för att driva det). Jag tror man måste ha en styrning så man inte drar ned så mycket så att man får gå på tillskott alt köra en mindre effektiv LVP, men om elpriset är 5-6-7 gånger högre dagtid så borde det löna sig hur som att maxa både BVP med tillskott och LVP på billigaste timmarna. Jag tänker att jag ställer radiatorer så att nedervåningen värms mest och värmen får strömma upp, då jag inte vill ha varmt på natten i sovrummen.
Hej JohanLunJ JohanLun skrev:
Målet med att installera solceller är (vad jag har förstått, jag har inte investerat i solceller själv) antingen att balansera ditt årsbehov genom inmatning (försäljning) av ”solkraft” främst på sommarhalvåret och köp av motsvarande energi på vinterhalvåret av din elleverantör. Då uppstår det dubbla spänningsfallet jag beskrev.
Här finns t.ex. en bra beskrivning; ”Timmätning – fick halva elpriset i juli via solkraft och elbilsladdning”
https://cornucopia.se/2022/08/timmatning-fick-halva-elpriset-i-juli-via-solkraft-och-elbilsladdning/
Det andra alternativet med solceller är att du är en nettoleverantör av elkraft men då gäller andra villkor.
Jag har ingenting emot att vi anpassar oss till den avreglering av elmarknaden som gjordes 1996, tvärtom. Kan vi minska vår elanvändning genom att använda mer energieffektiva elapparater är det bara bra. Att vi kopplar in solceller eller elverk för att klara strömavbrott eller att generera el för eget bruk/försäljning har jag inget emot.
Däremot kan det bli problematiskt om vi inte förstår och accepterar de tekniska och ekonomiska villkor som det innebär. Jag skrev om det tidigare; ”Desto mer vi förstår hur villkoren, ser ut, för hur elgenerering, eltransmission och eldistribution kan fungera, desto bättre kan vi ”ta höjd” för de justeringar som t.ex. de som äger elnäten måste göra för att klara driften inom regelsystem och normer som gäller.”
Vi måste vara beredda att det kostar att anpassa elnät till ökad driftsäkerhet, eller att klara av kortvarigt höga effektflöden (i båda riktningarna) etc. om det nu är så, vi tänker agera som elanvändare.
TS samt några andra har här i tråden utryckt tanken att anpassa sig till det varierande elpriset genom att t.ex. ”ta ut” den elenergi som behövs under hela dygnet under 1/6 del av tiden d.v.s. på 4 timmar under natten och sedan lagra den över dygnet.
Jag har inget emot vad vi väljer, men vi måste vara beredda på att när våra idéer och investeringar är genomförda, så kan det, även innebära kostnader för elnätsägaren i form av anpassningar och investeringar, något som vi elabonnenter skall betala.
Redigerat:
Hej MultiManMultiMan skrev:
Det är nog främst ditt elnätsbolag som kan svara på den frågan.
Men rimligen så är deras svar att det går att ”grannarna skaffar solpaneler” men det innebär då åtgärder i elnätet som kostar, och de kostnaderna skall betalas av de som är elanvändare i elnätet.
Beror på vad för värmesystem du har. Min luftluftvärmepump har via wifi-modul uppkoppling. Annars kan man köpa digitala termostater om man har vattenbaserad värme. Som då i sin tur kan styra via HA.Maria Eklind Einedahl skrev:
Eller så får elnätsbolagen bara gräva upp lite stålar ur sina gömmor i Escobarstil som de måste ha i bygderna, efter att ha skimmat landet i årtionden bör de sitta på något som liknar Norges oljefond!M Martin Lundmark skrev: