3 067 läst · 15 svar
3k läst
15 svar
Spänning från växelriktare?
Sida 1 av 2
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 546 inlägg
Hej!
Hur fungerar det med utspänningen från en växelriktare (från solceller) - följer det nätspänning på något vis?
Vad händer t.ex. om man bor långt ut på linjen och har problem med lite låg spänning - kommer växelriktaren då sänka utspänningen (och kanske uteffekten också?)?
Hur fungerar det med utspänningen från en växelriktare (från solceller) - följer det nätspänning på något vis?
Vad händer t.ex. om man bor långt ut på linjen och har problem med lite låg spänning - kommer växelriktaren då sänka utspänningen (och kanske uteffekten också?)?
Den stöttar så spänningen kommer gå upp, problemet är om det är många med solceller långt ut då kan spänningen bli för hög så växelriktaren slår ifrån.S stugan_i_skogen skrev:
Hej stugan_i_skogenS stugan_i_skogen skrev:
Kortfattat beskrivet
När vi tar ut effekt ur elnätet till våra elapparater då sjunker spänningen på grund av spänningsfall.
Om du matar in effekt i elnätet då stiger snarare spänningen eftersom effektriktningen (strömriktningen) är det omvända.
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 546 inlägg
Exakt, i teorin gäller det där med passiva komponenter.M Martin Lundmark skrev:
Jag funderar på om det sker någon reglering av utspänningen med nätspänningen som nån slags börvärde.
Hej stugan_i_skogenS stugan_i_skogen skrev:
Kort.
Jag tror inte att en vanlig växelriktare (från solceller) har mer ambitioner än att kunna mata in effekt i elnätet. Med olika styrtekniker kan man med kraftelektronik t.ex. styra fasvinkeln mellan spänning och ström (reaktiv effekt kompensering) eller andra parametrar, men den ambitionen måste då läggas in i konstruktionen och kunden betala för.
Har man ”bara” ambitionen att mata in den effekt som solcellerna levererar då är det rimligen så att spänningen höjs när växelriktaren matar in effekt tills man når den övre gränsen för tillåten spänning att mata in. En hög spänning kan då begränsa den effekt som man kan mata in från solcellerna.
Enkelt sett kan du se det som att effektregleringen ut från din omformare sker genom förändring av utspänningen. Alltså ligger du lite högre i din punkt än om du inte levererar ut.S stugan_i_skogen skrev:
Det är som sagt för hög spänning du skulle kunna lida av främst sett till begränsning av din uteffekt. Det är ett problem på många ställen där lokalproduktionen ligger högt. Det har ju nämnts i andra trådar ibland men lycksökarna är tyvärr mest döva och tror de gör en enorm insats med sin överkoplicerade lilla anläggning.
Hej,
Kort;
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in, mer än vi tar ut, i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat att även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Jag beskriver här förenklat det ”dubbla spänningsfallet” med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (ingen sol eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall), inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit problematiken och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
https://cornucopia.se/2022/05/ekono...matning-av-elen-men-problem-med-hog-spanning/
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
https://cornucopia.se/2022/07/nya-s...matorn-40-lagre-elpris-i-juni-via-timmatning/
Rimligen så ökar denna problematik genom att allt fler skaffar solceller. En av nyheterna idag är handlar om en liknande problematik i elnäten men på en högre spänningsnivå ; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” https://omni.se/brister-i-elnatet-hammar-satsningar-i-24-kommuner/a/k6A6bX
Näten räcker idag inte altid till och ibland måste näten förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
Kort;
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in, mer än vi tar ut, i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat att även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Jag beskriver här förenklat det ”dubbla spänningsfallet” med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (ingen sol eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall), inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit problematiken och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
https://cornucopia.se/2022/05/ekono...matning-av-elen-men-problem-med-hog-spanning/
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
https://cornucopia.se/2022/07/nya-s...matorn-40-lagre-elpris-i-juni-via-timmatning/
Rimligen så ökar denna problematik genom att allt fler skaffar solceller. En av nyheterna idag är handlar om en liknande problematik i elnäten men på en högre spänningsnivå ; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” https://omni.se/brister-i-elnatet-hammar-satsningar-i-24-kommuner/a/k6A6bX
Näten räcker idag inte altid till och ibland måste näten förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 546 inlägg
Intressant.
Vad händer då i fallet ”Jag bor längst ut på linjen och har problem med lite låg spänning när jag sommartid tar ut full effekt på dagtid.” Skulle jag bli hjälp av lokal produktion, eller skulle spänningen vara fortsatt för låg?
Vad händer då i fallet ”Jag bor längst ut på linjen och har problem med lite låg spänning när jag sommartid tar ut full effekt på dagtid.” Skulle jag bli hjälp av lokal produktion, eller skulle spänningen vara fortsatt för låg?
Problemet du nämner Martin är som sagt vanligt och inte i som man kanske förleds tro i gamla dåligt skötta och utbyggda nät. Många upprustningar i nät med relativt låg linjetäthet och speciellt där även kablifiering skett i nutid drabbas tydligt av denna lite onödiga effekt.M Martin Lundmark skrev:Hej,
Kort;
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in, mer än vi tar ut, i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat att även mata effekt den andra riktningen kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Jag beskriver här förenklat det ”dubbla spänningsfallet” med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (ingen sol eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall), inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit problematiken och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
[länk]
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
[länk]
Rimligen så ökar denna problematik genom att allt fler skaffar solceller. En av nyheterna idag är handlar om en liknande problematik i elnäten men på en högre spänningsnivå ; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” [länk]
Näten räcker idag inte altid till och ibland måste näten förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
I ena änden en ekonomiskt sett mager dimensionering och layout för näten jfr diverse mer eller mindre gnäll i trådar här kring kostnader elanslutningar mm. I andra då den guldgrävarkänsla som lite råder hos gemene man utan större systemkännedom eller vilja till insikter förbi plånboken som stöttas falskt och kortvarigt samtidigt som mindre optimala installationer/lösningar sprids.
Exempelvis upplägget att i regionnät lägga tryckpunkter 130/50/10 kV med långa kabelstråk 10 kV utan enkla möjligheter till omkoppling vid haverier grävskador mm. Detta utfört under senaste decenniet och som ett led i förstärkning omläggning i många fall i stormarnas spår. Såna i princip från två häll matade radialer blir mycket känsliga för överspänning när diverse lokalgenerering kommer till. Främst pga som sagt en lätt dimensionering i steg ett ensidigt utgående från rimlig balans i spänning vid matning mot kunderna.
Din förklaring om dubbel dimensionering tidigare är bra. En märklig logik där sånt krävs för att släppa in generering med en udda lastprofil och dålig varaktighet. Vi får hoppas att tex ökad användning för elbilsladdning lite mildrar och åtminstone då ger lite ekonomisk lättnad för de som byggt anläggningarna trots att de ofta är märkligt icke optimalt överdimensionerade.
Oberoende med vad du genererar kommer det stötta i din punkt och som du förstår är spänningen en bra indikator på läget där. Du verkar ha något mer udda i gång om du lastar så hårt sommartid hur blir det då om du är mer elberoende även för värme på vintern?S stugan_i_skogen skrev:
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 546 inlägg
Det är inte en bostad det rör sig om, och det används bara sommartid.GK100 skrev:
Hur funkar det om jag dessutom har ganska stort reaktivt effektuttag? Då hjälper väl inte solcellerna? Eller?
Det gör de oberoende omformartyp genom att minska om inte annat den aktiva komponenten i din förbrukning dvs strömmen går ner spänningsfallet minskar. Det är ju ovanligt att ha så stor reaktiv andel normalt sett menar du att du kör elmotorer eller var kommer det in i bilden?S stugan_i_skogen skrev:
Hobbyelektriker
· Stockholm
· 546 inlägg
Tar ut ca 35 kW / 14 kVAr typ. Kanske inte är så mycket reaktivt iofs?GK100 skrev: