Förråd/sjöbod där högvatten kan nå in under?
Hej!
Ska bygga ett enkelt förråd för en avsaltningsanläggning och förråd för "vattenleksaker", cirka 6-8 kvm totalt. Detta handlar om ett kallförråd (dock med frostvakt), så vi lär nog inte ha någon isolering, eller i alla fall så lite isolering som möjligt, kanske bara ser till att det inte finns springor som vinden susar igenom.
Placeringen är sådan att vid högvatten så kommer vattenytan att sträcka sig in under förrådet, som ska byggas på plintar/pålar och tillräckligt högt för att inte vattnet ska nå upp till bjälklaget (förhoppningsvis...).
Men jag tänker att det kommer att vara mycket väta/fukt underifrån, och är lite fundersam över hur man bör utföra bjälklaget för att det inte ska murkna.
Spontant tänker jag att man skulle ha lite extra tjockt kapillärbrytande material mellan plintar och bjälklag (tre lager?), samt att man kanske kan bygga bjälklaget av tryckimpregnerat virke (NTR A).
Hur fuktskyddar man golvets undersida, mellan de tryckimpregnerade bjälkarna? Normalt sett hade jag nog bara kört vanlig råspont direkt på bjälkarna, men...?
Kan plintarna utföras i ett icke sugande material. Vad i så fall? Betong suger ju...
Ska bygga ett enkelt förråd för en avsaltningsanläggning och förråd för "vattenleksaker", cirka 6-8 kvm totalt. Detta handlar om ett kallförråd (dock med frostvakt), så vi lär nog inte ha någon isolering, eller i alla fall så lite isolering som möjligt, kanske bara ser till att det inte finns springor som vinden susar igenom.
Placeringen är sådan att vid högvatten så kommer vattenytan att sträcka sig in under förrådet, som ska byggas på plintar/pålar och tillräckligt högt för att inte vattnet ska nå upp till bjälklaget (förhoppningsvis...).
Men jag tänker att det kommer att vara mycket väta/fukt underifrån, och är lite fundersam över hur man bör utföra bjälklaget för att det inte ska murkna.
Spontant tänker jag att man skulle ha lite extra tjockt kapillärbrytande material mellan plintar och bjälklag (tre lager?), samt att man kanske kan bygga bjälklaget av tryckimpregnerat virke (NTR A).
Hur fuktskyddar man golvets undersida, mellan de tryckimpregnerade bjälkarna? Normalt sett hade jag nog bara kört vanlig råspont direkt på bjälkarna, men...?
Kan plintarna utföras i ett icke sugande material. Vad i så fall? Betong suger ju...
Vänta nu....frostvakt är ju ett värmebatteri och skall den fungera krävs ordentlig isolering.
Jag tycker du skall låta det vara en kall strandbod. Så sparar du dyr energi och får en billig och fuktsäker och enkel konstruktion.
Då behövs inget fuktskydd i golvet. Bara dit med bjärkarna och så någon sorts plankor eller bräder eller råspont att gå på och så fungerar det i 200 år.
Svårigheten blir att få plintarna att stå stadigt vintern igenom. Om det blir högvatten under vintern kan isen röra om dem och tjälen brukar skjuta illa på stränder som högvattnet stiger över. Det skall altså överdimensioneras rejält. Här i steniga Österbotten skulle jag anlita någon som har grävmaskin och rulla fram fyra överdrivet stora stenar och använda dem som plintar.
Jag tycker du skall låta det vara en kall strandbod. Så sparar du dyr energi och får en billig och fuktsäker och enkel konstruktion.
Då behövs inget fuktskydd i golvet. Bara dit med bjärkarna och så någon sorts plankor eller bräder eller råspont att gå på och så fungerar det i 200 år.
Svårigheten blir att få plintarna att stå stadigt vintern igenom. Om det blir högvatten under vintern kan isen röra om dem och tjälen brukar skjuta illa på stränder som högvattnet stiger över. Det skall altså överdimensioneras rejält. Här i steniga Österbotten skulle jag anlita någon som har grävmaskin och rulla fram fyra överdrivet stora stenar och använda dem som plintar.
Redigerat:
Förvisso. Frostvakten behövs för att förrådet ska inrymma en avsaltningsanläggning för dricksvatten. Vi har möjlighet att tömma systemet istället, men kostar lite mer underhållsjobb varje säsong. Blir väl en avvägning... Det lutar åt att "semiisolera", att ha skivmaterial invändigt men kanske inte lägga in isolering i facken, samt säkerställa att det inte blåser igenom springor osv. genom att ha vindpapp, vindtätt golv o.dy. Har fått rekommenderat Cembrit Vindstopper som extra lager mellan rågolvet och bjälklaget för att skydda mot fukt & mögel underifrån, samtidigt som det andas och alltså undviker kondensfukt uppifrån. Blir ju dessutom skydd mot "drag" underifrån. Bjälklaget tar vi NTR A-virke till.H heimlaga skrev:
Ja, det där kommer vi att anlita en skärgårdsbyggare för, som byggde en rejäl brygga åt oss förra året. Får se vilken lösning det blir. Stenbumlingar kan ju ha fördelen att de inte suger vatten uppåt på samma sätt som t.ex. betongplintar.H heimlaga skrev:
Jag håller med GladanS
Fast det blir onödigt dyrt att ha värme som förbrukar elektricitet hela året. Det fryser likväl varje gång du har strömavbrott.
Största fördelen med stora stenar i stället för plintar är att de väger minst 4-5 gånger mer och alltså inte vandrar omkring lika mycket.
Fast det blir onödigt dyrt att ha värme som förbrukar elektricitet hela året. Det fryser likväl varje gång du har strömavbrott.
Största fördelen med stora stenar i stället för plintar är att de väger minst 4-5 gånger mer och alltså inte vandrar omkring lika mycket.
Sant, men det har faktiskt varit väldigt få strömavbrott hos oss de senaste decennierna. Dessutom har det ju sällan ens varit "riktig vinter", dvs. få och korta perioder med minusgrader. Men jag ska höra med leverantören hur arbets/kostnadsbilden ser ut för frostvakt kontra invintring som inte kräver frostvakt.H heimlaga skrev:
Ja, jag tycker att stenbumlingar vore en bra lösning av flera skäl. Kan vara svårt att få dem på plats dock... Inte helt enkelt att få dit en grävmaskin som når. Stenar finns det nog gott om däremot. Det finns också risk att ditlagda bumlingar sätter sig under de första åren, och då måste vi ha en konstruktion/infästning som går att justera. Särskilt bökigt ifall de inte sätter sig endast i höjdled utan även skulle röra sig i sidled eller vrida sig på något sätt.H heimlaga skrev:
Blev rekommenderad av en släkting som är arkitekt att för säkerhets skull fästa förrådet i underlaget, inte bara ställa löst på. Det är ett ganska vindutsatt läge. En sådan infästning kan ju vara lite svår ifall underlaget rör på sig...
En grov järnbult i varje sten och syllar av till exempel 6x6 eller 6x8 tums virke så rör sig ingenting såvida inte isen knuffar iväg stenarna. Låter du bultarna sticka upp rejält genom syllen kan du lossa muttern och slå in en rejäl träkil mellan sten och syll om någonting sjunker.K krilbe skrev:
Rimligt utom att jag tycker sylldimensionerna känns som övervåld för ett enkelt litet förråd, men jag tänkte mig NTR A-balkar typ 50x150 eller på sin höjd 75x175. Jag tänkte mig egentligen plintjärn, men det är klart att om man vill kunna justera i höjd så är kanske bultar/gängstång i ett borrhål med ankarmassa smartare, och att man kör dem igenom balken, och som du säger kilar till rätt höjd.H heimlaga skrev:
Här på västkusten görs bryggor med 160 el 200 mm PVC-rör, ett järnvägsräls i och sen fylls det med betong.
De brukar drivas ner mot berg. Isen rår inte på PVC-röret i höjdled och rälsen och betongen håller lääänge....
Men man kanske inte ska lyssna på oss på "framsidan" ;-)
De brukar drivas ner mot berg. Isen rår inte på PVC-röret i höjdled och rälsen och betongen håller lääänge....
Men man kanske inte ska lyssna på oss på "framsidan" ;-)
Låter smart.J Jan_G skrev:Här på västkusten görs bryggor med 160 el 200 mm PVC-rör, ett järnvägsräls i och sen fylls det med betong.
De brukar drivas ner mot berg. Isen rår inte på PVC-röret i höjdled och rälsen och betongen håller lääänge....
Men man kanske inte ska lyssna på oss på "framsidan" ;-)
I detta fallet är jag dock även lite orolig för att en plint kan röra sig i sidled eftersom marken kan tänkas vara lite lös i.o.m. att den är vattenmättad. Sandig jord med småsten... Men jag kanske oroar mig i onödan för den grejen, särskilt om plinten är så rejäl som du beskriver.Ska säga att stranden är kraftigt bevuxen med gräs & vass m.m. så kanske inte är så rörligt som jag oroar mig för. Det hålls nog hyfsat stilla (i sidled) av alla rötter. Sättningar i höjdled känns lite mer troliga. Avseende stenbumling på marken... Gräver man ut för plint e.dy. så tar man ju bort de fixerande rötterna...
Hur stor är en sådan avsaltningsanläggning? Skulle det vara möjligt att bygga en mindre isolerad låda, med frostvakt, för bara denna i boden?K krilbe skrev:
Tänker lite som när folk bygger ett växthus i växthuset när man vill ut med växterna tidig vårvinter.
Det är väl tanken som tar mest plats, men svårt att inte ha med den i det isolerade utrymmet. Anläggningen i sig tar på sin höjd 1,2 x 1,8 m och i höjd kanske 1,5-1,7 m eller så. Det inkluderar rörelseutrymme för service.engs skrev:
Jag tänkte kanske att man skulle göra en avdelare, ja, av precis det skälet. Vi får se...
