Gamla tiders minimikrav var minst 6 årsringar per cm för att virket överhuvudtaget skulle anses värdigt snickeriarbeten.
Tror regeln är den omvända idag när man går i bygghandeln, 6 cm per årsring.
 
Tycker det känns som 6dm per årsring :)
Virket man hittar i ställagen på alla butiker är inte speciellt tätt jämfört med gammalt.

:)
 
Vems är felet? Man kan gissa att skogsindustrin är intresserad av att ha så snabbväxande träd som möjligt.
 
Det är nog inte marknaden som efterfrågar virke som vridigt sig sig 1½-varv eller som mer eller mindre vuxit upp på 5-10 år... Sen kan man ju dessutom fråga sig generellt var långsiktigheten tagit vägen när det gäller skogsbruket.

Snart slår vi nog på "miljövänlig", inpregnerad salixpanel på kåkarna eftersom industrin säger att det är bra och samtidigt gnäller på sämre färger...
 
andersmc skrev:
Vems är felet? Man kan gissa att skogsindustrin är intresserad av att ha så snabbväxande träd som möjligt.
Och resultatet blev ödeläggelsen efter Gudrun, homogena granskogar med svaga stammar och ytligt rotsystem utan hjälp av lövträd eller tallens pålrot.
Det är så dumt att man blir trött.
 
Fast å andra sidan jagar ju folk löpmeterpris i den lägre skalan när man skall bygga altan eller nytt fint garage. Om ingen köper/ställer krav så blir det knappas lönsamt i längden att sälja skit. Köps den ändå är det ju självklart att kvalitén dalar?
 
viltfjall: Håller till viss del med och helt med i köpa/krav-delen... Men ta inredningsvirke exempelvis som man i vissa fall numera nästan bara torkar ned i 14-15%. Varför? Logistikernas/ekonomernas önskemål antar jag, men knappast kundens. Även kvistrikedomen i dagens inredningsvirke kan ju endast få en schellackförsäljare att jubla...
 
Väldigt få är villiga att betala vad det kostar att odla skog långsamt idag. Effektivitet är allt som räknas idag.
 
Och byggvirke är ju bara en liten del av vad vi använder skogen till. Massaindustrin surar om de får virke med mycket hartser, det blir dåligt papper då. Det är också en förklaring.
 
En nog så viktig parameter!
Är inte talet om det papperslösa samhället egentligen ganska tandlöst, personligen tycker jag det bara blir mer papper hela tiden. Varför inte dela upp odlingarna efter vad de ska användas till?
- Pappersmassa: snabbväxande låglandsodlingar, spillvirke och stormfälld skog
- Byggnadsvirke: Äldre höglandsskog
- Kvalitetsvirke: Norrlandsfura och likvärdigt utvalda träd.

Jag kan förstå att det idag är ekonomiskt ohållbart att låta timmermän gå ut i skogarna och märka ut träden, men fanken någonting måste ju göras.
Samhället skulle ju tjäna på att folk slapp att ideligen byta ut rötskadat eller slitet virke i sina hus.

De facto en viktig fråga inom ramen för miljöfrågor.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.