Fördelning av kostnad för lantmäteriförättning
Vi håller på med att bilda en gemensamhetsanläggning för en enskild väg med ca 20 medlemmar.
Lantmätaren vill fördela kostnaden för förrättningen efter andelarna som vi fått enl tonkm-metoden och menar att detta är skäligt. Vad menas med "skäligt" i detta fallet? Är det skäligt att jag som bor permanent och längst bort betalar dubbelt så mycket som de som bor närmare utfarten? Alla medlemmarna har väl samma nytta av förrättningen och kostnaden borde väl delas lika. Underhållskostnaden av vägen delas enl andelstalet.
Nån som har synpunkt på hur rättvisa fungerar i detta fallet?
Lantmätaren vill fördela kostnaden för förrättningen efter andelarna som vi fått enl tonkm-metoden och menar att detta är skäligt. Vad menas med "skäligt" i detta fallet? Är det skäligt att jag som bor permanent och längst bort betalar dubbelt så mycket som de som bor närmare utfarten? Alla medlemmarna har väl samma nytta av förrättningen och kostnaden borde väl delas lika. Underhållskostnaden av vägen delas enl andelstalet.
Nån som har synpunkt på hur rättvisa fungerar i detta fallet?
Vi gjorde en lantmäteriförrättning ganska nyligen och där var det några fastighetsägare med mycket låga andelstal som inte skulle behöva betala nästan något alls för förrättningen.
Lantmäteriet beslutade att dela upp debiteringen i 2 delar, 1 del som fördelades lika mellan fastigheterna och 1 del som debiterades efter andelstalen (tonkm-andelar). Det var en fördelning på ca 50/50 om jag minns rätt. Anledningen var just att alla hade nytta av förrättningen och en ren tonkm-debitering hade inte reflekterat detta.
Det är "bara" att förhandla med lantmätaren.
Lantmäteriet beslutade att dela upp debiteringen i 2 delar, 1 del som fördelades lika mellan fastigheterna och 1 del som debiterades efter andelstalen (tonkm-andelar). Det var en fördelning på ca 50/50 om jag minns rätt. Anledningen var just att alla hade nytta av förrättningen och en ren tonkm-debitering hade inte reflekterat detta.
Det är "bara" att förhandla med lantmätaren.
Redigerat:
Nu kan jag inte svara på frågan eftersom jag bor i Finland, men eftersom svensk och finsk lagstiftning långt har samma rötter så kan jag konstatera hur det fungerar här: Normalt sett så fördelas kostnaderna enligt andelarna; permanent boende betyder betydligt högre kostnad än t.ex. för ett skogsskifte. Undantaget är om alla delägare konstateras ha samma nytta av "kostnaden". Ett bra exempel som jag varit med om är då en bro över ett sund (till mestadels fritidsbostäder) skulle förnyas. Då konstaterades det att alla delägare har samma nytta och kostnaden fördelades jämt. Ett undantag gjordes dock för några fastigheter som saknade byggnader och där kan man ju fundera hur rättvist det var om de inom närmsta åren bygger nytt och därmed slipper "billigare undan". Men som med mycket annat så kan man inte alltid uppnå milimeterrättvisa..
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 234 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 234 inlägg
Fördelning av kostnaden efter andelarna är ju skäligt eftersom de representerar den nytta som fastigheterna har av gemensamhetsanläggningen. Men kan delägarkollektivet komma överens om en annan fördelning och presentera det för lantmätaren så är det inga problem. Hos oss betalar t ex en exploatör förrättningskostnaderna när vi omprövar gemensamhetsanläggningen, trots att exploatören inte ens äger några tomter som deltar i anläggningen längre.