Isolera om sekelskifteshus.
Med dagens elpriser så börjar jag se över alternativen för att isolera om huset.
Det är ett sekelskifteshus på 1,5 plan utan ångspärr i taket mellan boningsyta och vind.
Vinden är i dagsläget isolerad med ca 5cm spån och sporadiskt inkastad isolering.
Alla gavlar på vinden har ventiler och även taknocksventilation finns sedan taket byttes för runt 10 år sedan.
Isolering bakom div snedtak i boningsytan är spån utan ångspärr eller isoleringsskivor med ångspärr.
Planen är att rensa vind från isolering och spån och sedan isolera om (ej snedtaken).
Vinden skall kunna användas som förråd så inte ekofilber/lösull.
Alternativ 1:
Plast i botten och ca 15cm isoleringsskivor mellan takstolarna och sen 5cm ovanpå för att bryta köldbryggor.
Potentiellt problem:
Snedtaken. Jag vill inte täppa till dom uppåt med plast så jag får lätta luftspalten först och sedan avsluta plasten mot den.
Sen kan det ju bli det där med fukt oavsett hur man försöker täppa till ett gammalt hus.
Alternativ 2:
sätta luftspalt på hela yttertaket och isolera där istället.
Luftspalt- 12cm isolering – plast.
Taknocksventilationen borde ju ge cirkulation bakom isoleringen och ventilerna på gavlarna borde lösa själva vinden.
Fallgropar/feltänk?
Det är ett sekelskifteshus på 1,5 plan utan ångspärr i taket mellan boningsyta och vind.
Vinden är i dagsläget isolerad med ca 5cm spån och sporadiskt inkastad isolering.
Alla gavlar på vinden har ventiler och även taknocksventilation finns sedan taket byttes för runt 10 år sedan.
Isolering bakom div snedtak i boningsytan är spån utan ångspärr eller isoleringsskivor med ångspärr.
Planen är att rensa vind från isolering och spån och sedan isolera om (ej snedtaken).
Vinden skall kunna användas som förråd så inte ekofilber/lösull.
Alternativ 1:
Plast i botten och ca 15cm isoleringsskivor mellan takstolarna och sen 5cm ovanpå för att bryta köldbryggor.
Potentiellt problem:
Snedtaken. Jag vill inte täppa till dom uppåt med plast så jag får lätta luftspalten först och sedan avsluta plasten mot den.
Sen kan det ju bli det där med fukt oavsett hur man försöker täppa till ett gammalt hus.
Alternativ 2:
sätta luftspalt på hela yttertaket och isolera där istället.
Luftspalt- 12cm isolering – plast.
Taknocksventilationen borde ju ge cirkulation bakom isoleringen och ventilerna på gavlarna borde lösa själva vinden.
Fallgropar/feltänk?
Det är ju lite av olika skolor här, men jag är otroligt skeptisk mot plast i gamla hus.
För det första måste du då få det helt tätt i både väggar och tak. Är väggarna öppna så riskerar du annars att putta in fuktig luft där istället och ev få problem.
Varför sätta in plast alls om det inte är problem idag ?
Om du inte tror att du klarar ev fuktproblematik om du lägger på mer fiberisolering/stenull bara så kanske du ska kolla på andra alternativ som kan lagra och avge fukt istället såsom cellulosa eller isolinaplattor eller liknande, och då kan du sätta en fuktbroms istället in mot huset.
För det första måste du då få det helt tätt i både väggar och tak. Är väggarna öppna så riskerar du annars att putta in fuktig luft där istället och ev få problem.
Varför sätta in plast alls om det inte är problem idag ?
Om du inte tror att du klarar ev fuktproblematik om du lägger på mer fiberisolering/stenull bara så kanske du ska kolla på andra alternativ som kan lagra och avge fukt istället såsom cellulosa eller isolinaplattor eller liknande, och då kan du sätta en fuktbroms istället in mot huset.
Jag skulle påstå att du har fel. Du har inte ett luftflöde genom taket som är så stort att det påverkar väggarna om du stoppar det.
Att det funkar utan fuktspärr med nuvarande isolering går inte att ta som inteckning att det funkar med ny isolering. Husets ålder har inget med saken att göra.
Att det funkar utan fuktspärr med nuvarande isolering går inte att ta som inteckning att det funkar med ny isolering. Husets ålder har inget med saken att göra.
Vem av oss syftar du på?D Daniel 109 skrev:
Kan så vara.D Daniel 109 skrev:
Det finns som sagt olika skolor.
Det handlar väl inte om ett "luftflöde". Plasten skall stoppa varm fuktig luft från att kondesera inuti isoleringen.
Jag är skeptiskt till plast generellt eftersom det går ut på att få det "tätt". Vid nybyggen är man ju oerhört noga med det, men i gamla hus kan det vara i princip omöjligt i efterhand. Och då får du allt fukttryck på små punkter istället för utspritt, och det blir svårare för ev fukt som kommer in att ventileras.
Vissa hävdar att man inte kan tilläggsisolera (med icke hygroskopiska material) i större omfattning om man inte plastar (då fukt då kan tränga in och kondensera inuti dessa material). Vart gränsen går för "större omfattning/tjock isolering" vet jag inte om någon kan säga?
Och du har kanske rätt: Väggarna kanske inte lider om man plastar taket. Men man bör nog iaf få ritkigt tätt i taket (mot väggar och alla ev genomföringar) isf - det kan vara klurigt nog.
Har huset stått i 100 år med den typ den har nu utan tecken på kondens i vindsutrymmet, så skulle jag nog kört med samma typ av isolering (dvs en som kan ta upp och avsätta fukt)
I vårt radhus isolerade jag vinden. Där använde jag isolinaskivor och ångbroms (papp) - just för att inte kasta om fuktbalansen som funnits, och funkat, i 60 år.
För mig känns det som att det ofta är för stor fokus på vilka material man använder till isoleringen. Ganska grundläggande är att det blir större risk för fuktproblem ju tjockare isoleringen är. Det gamla konceptet är förvisso att isolera med material som kan hantera och sprida fukt bättre än mineralull. Men det är inte felsäkert mot fukt för det. Så även om huset har fungerat utmärkt med sågspånsisolering i hundra år är det inte säkert att det fungerar lika bra om man väsentligt ökar mängden sågspån. Mer isolering oavsett sort innebär alltid en ökad risk för fuktproblem. Men det går att hantera.
Medlem
· Stockholm
· 3 862 inlägg
Fyll på mellan golvreglarna/takreglarna med lösull och lägg spontat virke som golv, du kanske får förstärka lite mellan reglarna.
När du nu har ett golv att gå på, lägg luftspalt, vindpapp och isolera taket, lägg sen osb eller spontat virke på väggar och tak så får du en fin vind att lägga prylar på.
Du kan nu kontrollera fukten på vinden och kanske ventilera eller avfukta.
Strunta i mineralull och plast och använd naturmaterial.
När du nu har ett golv att gå på, lägg luftspalt, vindpapp och isolera taket, lägg sen osb eller spontat virke på väggar och tak så får du en fin vind att lägga prylar på.
Du kan nu kontrollera fukten på vinden och kanske ventilera eller avfukta.
Strunta i mineralull och plast och använd naturmaterial.
Jag håller med.A Avemo skrev:
Det viktigaste är väl funktionen, inte att man absolut ska undvika plast?
Det är som sagt var väldigt många som fokuserar just på att man ska ha material som kan "buffra fukt" och undvika plast till varje pris. Men det är sällan någon verkar ha ägnat en tanke åt varför man har plast eller varför man ska ha isolering som buffrar fukt?
Fukt i isoleringen är alltid dåligt oavsett om det är lin, cellulosa eller glasull.
Mja, det är ju olika skolor som sagt.useless skrev:
Det viktigaste behöver inte alls vara att till varje pris undvika fukt i isoleringen.
Har man en isolering som kan ta upp, och avge, denna fukt så "andas" ju huset.
Den andra skolan säger just att man skall undvika fukt med en diffusionsspärr. Men då gäller det att den är tät eftersom man då använder en isolering som inte kan ta upp fukt, så kommer fukten ändå in, så kommer den troligen inte ut så lätt, och kan då påverka träkonstruktionen med mögelpåväxt tex
Så fokuset på material är ju eftersom man med det valet avgör lite om man skall "spärra fukten till varje pris" eller "bromsa fukten, men det är ok om lite kommer in"
Sen är det ju väldigt svårt att säga vid vilka tjocklekar på ullisolering man kan få problem osv. Jag hade glasfiber, utan diffusionsspärr, i min förra sommarstuga: Funkade fin-fint i 12 år iaf. 195 mm i tak och golv, 95 mm i väggar. Men då var det inte ett permanentboende heller (med den ökade fuktavgång som då kan ske), det var ett relativt luftigt hus (öppet till nock) och jag såg till att det var välventilerat (även om det var självdrag)
Fukten torkar normalt sett utåt. Så det torkar inte sämre med en fuktspärr. En isolering som tillfälligt tål mer fukt är inte fel. Men bara för att den tål det är det ingen fördel att släppa ut fukt till isoleringen.
Du har förvisso en poäng, och det är ju väldigt viktigt att inte sätta en diffusionsspärr på utsidan (!)D Daniel 109 skrev:
Men om man gör ett tankeexperiment där daggpunkten ligger mitt i isoleringen så OM fukt tar sig in, så vill man ju helst att det kan torka åt båda hållen, särskilt i en stuga som tidvis inte är lika uppvärmd som en villa (dvs yttertemperaturen kan mycket väl vara högre vissa delar av året (speciellt vår, sommar, höst).
Och har du då en spärr inåt så kan inte fukten ta sig ditåt, de perioder då fuktvandringen egentligen sker åt det hållet. Iof kan en ångbroms också sakta ned det förfarandet, men inte på samma sätt, och framförallt kan fukt då kondensera mot plasten inuti konstruktionen.
Jag har försökt läsa mig till "det rätta". Modern forskning pekar då ofta på en diffusionsspärr inifrån, men dels handlar det då ofta om nybyggnationer (där man har möjlighet att täta ordentligt), och dels är förutsättningarna en "permanentbebodd villa med rejäl isolering".
Nedan finns ett finskt examensjobb (texten är på Svenska, och finska och engelska) som går igenom diffusionöppna vs stängds konstruktioner:
https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/268027/Diffusionstätt eller diffusionsöppet_.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Slutsasterna i denna uppsats är intressanta som en slags "checklista":
7.1 Konstruktion med diffusionsspärr
1. Konstruktionen skall vara lufttät från insidan och utsidan.
2. Ångspärren ska vara hel, och hållas hel. Gäller också alla skarvar.
3. Ångspärren ska monteras direkt på den varma sidan av isoleringen. Eventuellt kan man ha den indragen 50 mm, för att få mindre genomföringar i ångspärren.
4. Material med högre ångmotstånd längre in i konstruktion, för att minska i de yttre materialen.
5. Det måste finnas maskinell ventilation som säkerställer luftombyte. Underhåll den!
6. Stäng aldrig in en konstruktion med två täta skikt.
7. Stäng inte in material med hög fuktighet. Vänta tills det torkat. 8. Underhåll. Ett hus kräver alltid underhåll!
7.2 Diffusionsöppen konstruktion
1. Konstruktionen skall vara lufttät från insidan och utsidan. Luftspärren skall vara hel, och hållas hel.
2. Lägg material med högre ångmotstånd längre in i konstruktion för att minska i de yttre materialen.
3. Ha minst 5 gånger tätare ångmotstånd på insidan jämte utsidan.
4. Stäng inte in material med hög fuktighet. Vänta tills det torkat. 5. Kom ihåg att alla material måste vara diffusionsöppna, även målfärger.
6. Använd naturliga material utan skadliga ämnen.
7. Underhåll. Ett hus kräver alltid underhåll
Personligen har jag mycket lättare för papp/diffusionsbroms än plast/spärr. Särskilt då jag hitills i renoveringar aldrig har kunnat komma åt helt för att få det helt tätt...då föredrar jag en ångbroms för att minska fuktbelastningen, men som ändå tillåter en viss fuktvandring åt båda hållen, och material som kan släppa ifrån sig inte bara fukt utan kondenserad fukt.
På det gillar jag också en öppen konstruktion som man kan hålla koll på förstås (tex en krypvind eller iaf möjlighet att lysa/titta upp i konstruktionen via inspektionsluckor eller liknande).
Redigerat:
Det är just här många byggnadsvårdstalibaner går bort sig i resonemanget och tycker att "Vi sätter in en naturlig isolering så behövs ingen ångspärr eller ångbroms över huvud taget. All plast är av ondo".D Daniel 109 skrev:
Målet ska alltid vara att inte släppa ut fukt i isoleringen. Om det inte går att få helt tätt så kan en diffusionsöppen ångbroms vara ett sätt att lindra eventuella problem.
Ju mindre isolering man har desto mindre risk för problem är det såklart, så visst kan man klara sig helt utan fuktspärr/-broms om man håller sig till 1800-talets isoleringsstandard.
Vilken daggpunkt är det du pratar om? Det man brukar mena när man pratar om daggpunkt i väggen är den punkt i väggen där temperaturen gått ner så mycket att inneliften når daggpunkten. Där vill man absolut inte ha inneluft. Du få heller ingen torkning inåt i det fallet. Du tycks inte förstå hur fukt i byggnader fungerar. Det skulle ju kunna förklara dina råd.
Kolla gärna den uppsatsen jag länkade till.D Daniel 109 skrev:
Som sagt i en modern konstruktion vill man absolut inte ha inneluft i kosntruktionen.
Men då vill det till att det är absolut tätt också (vilket iofs inte ens en dissusionspärr är, även om ånggenomsläppligheten är mycket låg). Detta innefattar alla ytor och man måste tex tejpa mot genomföringar osv. Man vill också alltid hålla varmare inomhus än utomhus så varmfuktig utomhusluft inte kondenserar inuti konstruktionen...
Men att få till denna täthet i ett existerande gammalt hus tror jag är i princip omöjligt...och även om "luft" inte kommer igenom (det skall ju vara "lufttätt") så kommer ånga diffundera. Dessutonm brukar många äldre hus vara ventilerade med självdrag...tätar man dom så mycket måste man också fundera på om man måste sätta in någon annan typ av ventilation.
Jag har svårt att hitta något intressant i den uppsatsen. Trotts att han ville få fram fördelar med en fuktöppen konstruktion var det ont omfördelar.