Förtydligande om experimenten i nybyggda hus
Den 23 januari skrev jag om ”Experimenten du riskerar att få betala för”, med anledning av att Göta hovrätt anser att konsumenten ska betala för konstruktioner som inte visar sig hålla mer än ett par år, som är fallet med puts på cellplast.
Du kan läsa blogginlägget här: Förtydligande om experimenten i nybyggda hus
Du kan läsa blogginlägget här: Förtydligande om experimenten i nybyggda hus
Bra frågor Marlen!
Och bra att någon vågar ställa dem över huvud taget.
Men från byggbranschen är det ju tyst som vanligt.
Därifrån hörs inget. Ser inget, hör inget säger inget är väl deras mantra som vanligt.
Marlen, hoppas att du med dina varningar kan få några husköpare att haja till och börja ställa frågor...
Och bra att någon vågar ställa dem över huvud taget.
Men från byggbranschen är det ju tyst som vanligt.
Därifrån hörs inget. Ser inget, hör inget säger inget är väl deras mantra som vanligt.
Marlen, hoppas att du med dina varningar kan få några husköpare att haja till och börja ställa frågor...
Snackaru om mig nu igen ...
Vad det gäller bloggens kärnfråga så kan jag väl säga:
Utveckling måste ju ske, annars skulle vi fortfarande bo i tjärtimrade långhus med rököppning i taknocken, eller kanske t.om i stengrottor.
Utvecklingen kan vi dela upp i metodutveckling och materialutveckling.
Det kan fallera i båda fallen, och har gjort så också många gånger i historien.
Den stora frågan som flyter upp nu iom enstegstätade fasad-fallet är väl hur metodutveckling och materialutveckling ska gå till. Ska det ställas några krav på det eller ska endast marknadskrafter råda?
Ska nya metoder och material få införas i obegränsad omfattning eller ska det krävas styrt och långsamt införande? (Detta är verkligen inte självklart, ibland behöver man väl inte tveka det minsta inför en förändring?)
Vem ska ta risken?
Själv önskar jag att detta kommer upp i HD, för detta är typiska saker som måste belysas ordentligt, vägas in alla samhälleliga konsekvenser och skapas starkt prejudikat om.
HD är sannolikt den rättsinstans som krävs för detta.
Administrator
· Skåne
· 7 743 inlägg
Frågan är ju vem som ska bekosta utvecklingen, företagen eller slutkonsumenten?
för det första vill jag säga till Mikael L. härovan mfl.att det finns vissa fördelar med gamla beprövade metoder tex tjärtimmer. - då det finns hus som stått ca 800 år med den konstruktionen Stenhus har vi som är över 1000 år gamla (kyrkor oftast, då det var de som hade råd..)
Idag borde det vara en självklarhet att kunna bygga hus som har en beprövad och garanterad hållbarhet på över 50 år ! vi har 10 år rostgaranti på våra bilar !
Det handlar om att bygga med välkända material och metoder. Med noggrannhet och kunniga byggare kan vi få bra hus som håller länge och drar lite energi. Idag ska allt bara gå snabbt och vara billigt då blir det halvdan kvalite såklart!
Tycker låneinstituten skulle ha större krav på vad de lånar ut till. Det är ju de som i princip är ägare till våra hus idag! De skulle kräva att husen ska ha en garanti på minst lika länge som lånevillkoren.
Stenhus har vi som är över 1000 år gamla (kyrkor oftast, då det var de som hade råd..)Idag borde det vara en självklarhet att kunna bygga hus som har en beprövad och garanterad hållbarhet på över 50 år ! vi har 10 år rostgaranti på våra bilar !
Det handlar om att bygga med välkända material och metoder. Med noggrannhet och kunniga byggare kan vi få bra hus som håller länge och drar lite energi. Idag ska allt bara gå snabbt och vara billigt då blir det halvdan kvalite såklart!
Tycker låneinstituten skulle ha större krav på vad de lånar ut till. Det är ju de som i princip är ägare till våra hus idag! De skulle kräva att husen ska ha en garanti på minst lika länge som lånevillkoren.
Men problemet med gamla beprövade byggmetoder är att de inte är tillåtna längre då krav på energisnålhet införts. Enstegstätade hus är ju bra isolerade med firgoliten. Tar man bort den och sätter ventilerade putsbärande skivor utan att tilläggsisolera blir husen mycket energikrävande.
Jag tror de flesta av oss är överens om att det behövs mer utveckling på många områden inom byggande. Mer kretslopp tänk och sundare slutresultat kräver både bättre material och metoder. Det stora frågan är vem som tar risken när ett "expriment" av typen enstegstätade fasader går åt skogen. Jag tycker inte att konsumenten skall ta denna risk då denne sannolikt är den med minst kunskaper i frågan. Nu verkar lagen, i alla fall enl. hovrätten, vara skriven så att konsumenten tar risken vilket känns fel i alla fall för mig. Man kan hoppas att HD tar upp frågan och kommer till ett annat domslut, men det är inte helt självklart att dom ser saken annorlunda än HR.
För min del är jag bered att skjuta till skattepengar för att ordna detta så länge som pengarna går till de som verkligen har problem. I rådande lågkonjunktur kan man se det som ett arbetsmarknadspolitiskt program.
För min del är jag bered att skjuta till skattepengar för att ordna detta så länge som pengarna går till de som verkligen har problem. I rådande lågkonjunktur kan man se det som ett arbetsmarknadspolitiskt program.
Hur du än vrider och vänder på det är det alltid konsumenten som får betala. Det är ju därifrån pengarna kommer ifrån. Företaget har inga pengar som inte kommer från deras kunder. Dock så borde alla kunder betala och inte bara dom som drabbas direkt.Marlen Eskilsson skrev:
Administrator
· Skåne
· 6 500 inlägg
Insamling: Hjälp de fuktdrabbade så de kan överklaga http://www.byggahus.se/putsvack
Ja de lämnar 10års garanti på att de inte finns några byggfel, men de byggde ju inte fel! De har byggt enligt godkända metoder. Gå på den klantsom kom på de istället.