Fel av mig 50 år om det är klass 1!Suhagg skrev:
För ca 10 år sen skulle jag bygga blindbotten och då fanns en skiva som nog hade måtten 60x120 ca 12mm tjock i pressad papp!! Jag sa till säljaren sånt kan man väl inte ha -Jo då det är det nya... efter nått år försvann det från marknaden..
Kartong gips i badrum...
Och vill man göra fackmannamässigt så får man inte göra det bättre än det som är godkänt även om det som är godkänt är uppenbart tokigt.
Jo man experimenterar vitt och det är vi konsumenter som får betala.
Kartong gips i badrum...
Och vill man göra fackmannamässigt så får man inte göra det bättre än det som är godkänt även om det som är godkänt är uppenbart tokigt.
Jo man experimenterar vitt och det är vi konsumenter som får betala.
Tack Marlene.Marlen Eskilsson skrev:
Och tack alla andra som bidragit med information, blev lite orolig ifall jag hade produkter som hade installerats så långt i förväg innan det ens blev vanligt.
Nu är det visserligen ett trähus jag har, så jag kan inte svara på hur det fungerar i betong, men det har inte varit några som helst problem alls under alla år.
Om cellplastblock anses farligt pga risekn för att möss äter upp cellplasten, borde man inte då varna för alla betongplattor? Hur ersätter man den uppätna cellplasten där? Utvänding isolering av cellplast kan man ju ersätta, men under betongplattan, nej. Ja, allt är farligt.
Administrator
· Skåne
· 7 768 inlägg
EPS-blocken som nämns är av typen som t ex Emrahus använder, där hela huset är ett enda skal av cellplast och där betong pumpas in i hålrum. Det är väldigt mycket cellplast i de husen.
Bra artikel Marlen, även om en del tycker annat ...
Funderade på EPS till mitt eget hus, men grannen som är biodlare fick mig tänka om ... Han såg road ut då nämnde dessa. Han varnade för just myror som med myrsyra smälter gångar i plast och frigolit som han använde runt bikupor vinter. Minsta spricka i hus så har myrorna snart de varmt och gott... Och ännu har ingen husgrund eller fasad gjorts som är helt fri från springor eller sprickor...
Angående rör ingjutna i platta. Inte bara vattenledningar i plast som ingjutna oroar mig, utan även vanliga rör... Alla verkar fullt förstående att stambyten måste göras i lägenheter. Men frågar man villaägare om deras egna rör i plattan verkar ingen ens haft tanken, eller ens vilja prata om det som komma skall. Södertäljes polishus är vad jag hört för dyrt renovera då rören är ingjutna istället för rörshakt då det byggdes 60 talet. Vad ska då inte kostnaderna bli för villaägare då det borde vara dags snart för de äldre husen med golvvärme.
Experimenten i rubriken är vad byggföretagen kallar för billigare och snabbare byggmetoder, och ännu har de inte gynnat andra än byggherrarna.
Svensk husmarknad med överlånade hus och gissningvis väldigt kostsamma stambyten med ingjutna rör i plattan i horisonten... Ska bli intressant =)
Funderade på EPS till mitt eget hus, men grannen som är biodlare fick mig tänka om ... Han såg road ut då nämnde dessa. Han varnade för just myror som med myrsyra smälter gångar i plast och frigolit som han använde runt bikupor vinter. Minsta spricka i hus så har myrorna snart de varmt och gott... Och ännu har ingen husgrund eller fasad gjorts som är helt fri från springor eller sprickor...
Angående rör ingjutna i platta. Inte bara vattenledningar i plast som ingjutna oroar mig, utan även vanliga rör... Alla verkar fullt förstående att stambyten måste göras i lägenheter. Men frågar man villaägare om deras egna rör i plattan verkar ingen ens haft tanken, eller ens vilja prata om det som komma skall. Södertäljes polishus är vad jag hört för dyrt renovera då rören är ingjutna istället för rörshakt då det byggdes 60 talet. Vad ska då inte kostnaderna bli för villaägare då det borde vara dags snart för de äldre husen med golvvärme.
Experimenten i rubriken är vad byggföretagen kallar för billigare och snabbare byggmetoder, och ännu har de inte gynnat andra än byggherrarna.
Svensk husmarknad med överlånade hus och gissningvis väldigt kostsamma stambyten med ingjutna rör i plattan i horisonten... Ska bli intressant =)
"Idag är det populärt att ha öppet upp i nock. Det är då vanligt att man sprutar in lösull mellan takstolarna som isolering. Men när taket lutar finns risk att isoleringen komprimeras och ”ramlar ner” om taket är vinklat."
Många sorters lösull har typgodkännande utfärdade av SP sitac, även för installation i snedtak.
Jag tycker knappast att snedtak isolerade med lösull godkänd för andämålet kan ses som ett experiment,
De lösullsisoleringar jag rivit i vägg- och snedtak har varit tätare än de flesta skivisoleringar jag sett.
Många sorters lösull har typgodkännande utfärdade av SP sitac, även för installation i snedtak.
Jag tycker knappast att snedtak isolerade med lösull godkänd för andämålet kan ses som ett experiment,
De lösullsisoleringar jag rivit i vägg- och snedtak har varit tätare än de flesta skivisoleringar jag sett.
Efter att ha funderat lite på denna artikel så blir jag nästan arg...
om nu rör i platta och isolering i snedskar är risk konstruktioner enligt Charlotte. Jag hade Charlotte som KA och har både rör i plattan och snedtak och hörde inte ett ord om att det skulle vara en risk konstruktion... Hur hänger det ihop, borde jag inte fått massa varningar om mina val om det nu är sån risk med dem?
om nu rör i platta och isolering i snedskar är risk konstruktioner enligt Charlotte. Jag hade Charlotte som KA och har både rör i plattan och snedtak och hörde inte ett ord om att det skulle vara en risk konstruktion... Hur hänger det ihop, borde jag inte fått massa varningar om mina val om det nu är sån risk med dem?
Whistleblowers blir sällan belönade eller populära. Många KA hamnar nog idag och i framtiden i kläm mellan samvete och handen som föder dom. Vad som är säkert är att varken KA eller husleverantören kommer stå till svars för bygg- och konstruktionsfelen. Men vem som får betala notan är däremot säkert. Säkert blir dagens fantasipriser på hus inte den vinsten de räknat med.
Är SP privatägt, såsom det påstås i denna artikel? Enligt den information jag har ägs det av RISE Holding, som är helägt av staten. Alltså är SP statligt. Eller missförstår jag något?
Är ju ganska enkelt att antingen fräsa ner nya slingor i betongen, eller acceptera 5 cm lägre takhöjd.. 
Vi kan väl konstatera att vissa delar av den i övrigt oerhört konservativa byggbranschen är übersnabba när det gäller att ta till sig allt som kan spara några ören i produktionskostnader, oavsett vad det får för konsekvenser i förvaltningsskedet.
Jag har noterat att många småhustillverkare går ut och erbjuder "certifierade passivhus". Många slår säkert till i tron att de därigenom kommer att få ett passivhus, men så är troligen alls icke fallet!
Certifieringen görs på intentionen att bygga ett hus som i teorin skall kunna uppfylla passivhusnormen, men det är ju bara den första delen. För att ett hus skall få kallas passivhus så skall det också verifieras att det uppfyller kraven I VERKLIGHETEN!
Och se där, där brister det storligen! Mig veterligt finns inte ett enda verifierat passivhus i Sverige.
Nu gäller detta ju inte bara småhus; i rapporten ”Energianvändning i moderna flerbostadshus” av Hans Bagge, institutionen för Byggnadsfysik vid Lunds Tekniska Högskola, LTH,
avhandlas primärt Bo01/Västra Hamnen, Malmös "miljöstadsdel". Skrivningen är dock belysande för problematiken även i andra fall:
"Prediktionerna av energianvändning för Bo01 fastigheterna utfördes av konsulter som arbetar med energifrågor. Trots det är den faktiska värmeanvändningen mer än 70 % högre än predikterad.
Om detta är representativt vad gäller skillnad mellan uppmätt och predikterad användning skulle en säkerhetsfaktor på 2 vara aktuell för att med god sannolikhet få predikterad värmeanvändning att överenstämma med uppmätt användning. Men, en sådan hög säkerhetsfaktor vore orealistisk och skulle förklara de inblandade parterna och beräkningsprogram för inkompetenta.
Det är av yttersta vikt att energiberäkningar görs med omsorg och med lämpliga indata och inte minst att resultat från beräkningar granskas kritiskt. Vidare måste även det som byggs och installeras utföras på ett sådant sätt och vara av sådan kvalitet att det matchar projekteringsdata."
När det gäller frågan om plastledningar så kan detta vara en tickande bomb. Svensk Fjärrvärme har gjort ett flertal studier på temat. I en av dem skriver de:
I två områden i Växjö installerades 1991 och 1994 golvvärme med plaströr med syrediffusionsspärr [14]. I systemen ingår plaströr och stål i proportionerna 90 / 10. I båda systemen konstaterades problem av likartad karaktär. En kort tid efter drifttagning uppstod problem med en hög halt korrosionsprodukter/ korrosionshastighet och sänkt pH i systemen. Problemet löstes delvis med installation av magnetitfälla och avgasare. Syrehalten i systemen utan avgasare var hög men med avgasning 10 gånger lägre. Efter avgasning ökade pH i systemet.
Efter dessa nedslående resultat avser Växjö Energi AB i fortsättningen att inte kombinera plaströr och stål i samma system.
En sammanställning av mätningar jämte beräkningar tyder på att problemet med syrediffusion genom plaströr far en allt mindre betydelse. Dock pekar erfarenheterna från Växjö på att en viss osäkerhet kvarstår vad gäller plaströr som bör undersökas innan alla betänkligheter mot plaströrsystem kan läggas åt sidan.
För att begränsa korrosionen i värmesystemen bör läckage av syre in i systemen begränsas och vara lågt. Systemen bör vara så täta som möjligt. Syreläckorna tycks vara relativt stora och stora system tycks ha större läckor än mindre, som sammanställningen i Tabell 5 återger.
Även under väl kontrollerade betingelser är syreläckaget relativt högt som exempelvis driften av en laboratoriekrets visar, se Tabell 5. I ett av systemen har syrehalten uppmätts och i övriga system har den beräknats från uppmätta korrosionshastigheter. Även syretillförseln återges i tabellen.
Plaströr med diffusionsspärr är teoretiskt sett helt "täta" varför systemen "teoretiskt sett" även skall vara problemfria.
En viss syretillförsel erhålls dock som kan vara försumbar i relation till annan tillförsel. Syret förbrukas endast av kolstålytorna. Korrosionsangreppet per ytenhet blir större i ett plaströrsystem med liten stålyta än i ett system med stor stålyta vid lika syreinsläpp.
I ert plaströrsystem med hög andel plaströr bör kanske rekommendationen vara att syrehalten ska vara låg och lägre än för ett rent stålsystem.
Alla plaströr är permeabla för gaser. Syrediffusion genom plaströr ger korrosionsangrepp på de stålytor som finns i systemet. Drivkraften för diffusion är skillnaden i koncentration mellan rörväggens ut- och insida.
Korrosionen av stålkomponenter i värmesystem med plaströr var ett mysterium när det observerades första gången i början av 70-talet. Frågan var varifrån syret kom in i värmesystemets cirkulerande vatten. Undersökningar visade att den primära orsaken var diffusion av luftens syre genom plaströrens vägg.
Mängden syre som på så vis tränger in i systemet kan motsvara så mycket som en uppfyllning av systemet med luftmättat vatten varannan dag.
Några möjliga lösningar till detta potentiella korrosionsproblem är att:
• plaströr förses med diffusionsspärr
• mindre korrosionshärdiga metaller som kolstål inte används i systemen
• värmesystem med plaströr separeras genom värmeväxling
• behandla vattnet före påfyllning och spädning av systemen
Inte heller ”difussionstäta” ledningar är alltså fullständigt säkra. Men återigen; sannolikt uppstår inte de stora bekymren under garantitiden.
Småhusköpare/säljare har det inte lätt. I en dom förra veckan friar Göta Hovrätt Myresjöhus från ansvar i ett mål där 34 köpare ställt bolaget till svars för fuktproblem i sina nya hus.
De enstegstätade fasaderna byggs utan luftspalt och innebär att puts läggs direkt på isoleringen. Konstruktionen har visat sig mycket känslig för fukt och även små sprickor i putsen har lett till läckage.
Många husägare har hamnat i kläm när byggbolagen inte har velat betala för att bygga om fasaden till en tvåstegstätad konstruktion med luftspalt. Flera fall som rör fasaderna har därför gått till domstol.
Två hovrättsdomar på senare tid har dock gett diametralt motsatta besked i ansvarsfrågan. I mars 2012 kom Hovrätten över Skåne och Blekinge fram till att en familj med fuktskador i sin villa i Helsingborg skulle få prisavdrag på köpeskillingen. Avdraget motsvarade kostnaden för att riva fasaden och bygga upp den igen med luftspalt.
Domstolen konstaterade att fasaden hade brustit i fuktsäkerhet och att köparna borde kunna förvänta sig en fungerande fasad, särskilt eftersom huset var relativt nybyggt.
Myresjöhus, däremot, som har uppfört 34 hus i Svedala som nu har fuktproblem, behöver inte betala husägarna för en ny tvåstegstätad fasad. Det kom Göta hovrätt fram till i en dom i förra veckan.
- Domarna är stötande eftersom de innebär en privatperson som säljer i andra hand får ta ansvar för fel, medan byggbolaget som har byggt huset slipper, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund.
Orsaken till de diametralt skilda slutsatserna är att domarna rör skilda områden i lagstiftningen. I Helsingborgfallet handlade det om en försäljning från privatperson till privatperson, som regleras i Jordabalken.
Men i Svedalafallet handlade målet om husbyggnation av byggbolag åt privatperson, vilket regleras i ABS, Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader.
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3624969.ece
Jag har noterat att många småhustillverkare går ut och erbjuder "certifierade passivhus". Många slår säkert till i tron att de därigenom kommer att få ett passivhus, men så är troligen alls icke fallet!
Certifieringen görs på intentionen att bygga ett hus som i teorin skall kunna uppfylla passivhusnormen, men det är ju bara den första delen. För att ett hus skall få kallas passivhus så skall det också verifieras att det uppfyller kraven I VERKLIGHETEN!
Och se där, där brister det storligen! Mig veterligt finns inte ett enda verifierat passivhus i Sverige.
Nu gäller detta ju inte bara småhus; i rapporten ”Energianvändning i moderna flerbostadshus” av Hans Bagge, institutionen för Byggnadsfysik vid Lunds Tekniska Högskola, LTH,
avhandlas primärt Bo01/Västra Hamnen, Malmös "miljöstadsdel". Skrivningen är dock belysande för problematiken även i andra fall:
"Prediktionerna av energianvändning för Bo01 fastigheterna utfördes av konsulter som arbetar med energifrågor. Trots det är den faktiska värmeanvändningen mer än 70 % högre än predikterad.
Om detta är representativt vad gäller skillnad mellan uppmätt och predikterad användning skulle en säkerhetsfaktor på 2 vara aktuell för att med god sannolikhet få predikterad värmeanvändning att överenstämma med uppmätt användning. Men, en sådan hög säkerhetsfaktor vore orealistisk och skulle förklara de inblandade parterna och beräkningsprogram för inkompetenta.
Det är av yttersta vikt att energiberäkningar görs med omsorg och med lämpliga indata och inte minst att resultat från beräkningar granskas kritiskt. Vidare måste även det som byggs och installeras utföras på ett sådant sätt och vara av sådan kvalitet att det matchar projekteringsdata."
När det gäller frågan om plastledningar så kan detta vara en tickande bomb. Svensk Fjärrvärme har gjort ett flertal studier på temat. I en av dem skriver de:
I två områden i Växjö installerades 1991 och 1994 golvvärme med plaströr med syrediffusionsspärr [14]. I systemen ingår plaströr och stål i proportionerna 90 / 10. I båda systemen konstaterades problem av likartad karaktär. En kort tid efter drifttagning uppstod problem med en hög halt korrosionsprodukter/ korrosionshastighet och sänkt pH i systemen. Problemet löstes delvis med installation av magnetitfälla och avgasare. Syrehalten i systemen utan avgasare var hög men med avgasning 10 gånger lägre. Efter avgasning ökade pH i systemet.
Efter dessa nedslående resultat avser Växjö Energi AB i fortsättningen att inte kombinera plaströr och stål i samma system.
En sammanställning av mätningar jämte beräkningar tyder på att problemet med syrediffusion genom plaströr far en allt mindre betydelse. Dock pekar erfarenheterna från Växjö på att en viss osäkerhet kvarstår vad gäller plaströr som bör undersökas innan alla betänkligheter mot plaströrsystem kan läggas åt sidan.
För att begränsa korrosionen i värmesystemen bör läckage av syre in i systemen begränsas och vara lågt. Systemen bör vara så täta som möjligt. Syreläckorna tycks vara relativt stora och stora system tycks ha större läckor än mindre, som sammanställningen i Tabell 5 återger.
Även under väl kontrollerade betingelser är syreläckaget relativt högt som exempelvis driften av en laboratoriekrets visar, se Tabell 5. I ett av systemen har syrehalten uppmätts och i övriga system har den beräknats från uppmätta korrosionshastigheter. Även syretillförseln återges i tabellen.
Plaströr med diffusionsspärr är teoretiskt sett helt "täta" varför systemen "teoretiskt sett" även skall vara problemfria.
En viss syretillförsel erhålls dock som kan vara försumbar i relation till annan tillförsel. Syret förbrukas endast av kolstålytorna. Korrosionsangreppet per ytenhet blir större i ett plaströrsystem med liten stålyta än i ett system med stor stålyta vid lika syreinsläpp.
I ert plaströrsystem med hög andel plaströr bör kanske rekommendationen vara att syrehalten ska vara låg och lägre än för ett rent stålsystem.
Alla plaströr är permeabla för gaser. Syrediffusion genom plaströr ger korrosionsangrepp på de stålytor som finns i systemet. Drivkraften för diffusion är skillnaden i koncentration mellan rörväggens ut- och insida.
Korrosionen av stålkomponenter i värmesystem med plaströr var ett mysterium när det observerades första gången i början av 70-talet. Frågan var varifrån syret kom in i värmesystemets cirkulerande vatten. Undersökningar visade att den primära orsaken var diffusion av luftens syre genom plaströrens vägg.
Mängden syre som på så vis tränger in i systemet kan motsvara så mycket som en uppfyllning av systemet med luftmättat vatten varannan dag.
Några möjliga lösningar till detta potentiella korrosionsproblem är att:
• plaströr förses med diffusionsspärr
• mindre korrosionshärdiga metaller som kolstål inte används i systemen
• värmesystem med plaströr separeras genom värmeväxling
• behandla vattnet före påfyllning och spädning av systemen
Inte heller ”difussionstäta” ledningar är alltså fullständigt säkra. Men återigen; sannolikt uppstår inte de stora bekymren under garantitiden.
Småhusköpare/säljare har det inte lätt. I en dom förra veckan friar Göta Hovrätt Myresjöhus från ansvar i ett mål där 34 köpare ställt bolaget till svars för fuktproblem i sina nya hus.
De enstegstätade fasaderna byggs utan luftspalt och innebär att puts läggs direkt på isoleringen. Konstruktionen har visat sig mycket känslig för fukt och även små sprickor i putsen har lett till läckage.
Många husägare har hamnat i kläm när byggbolagen inte har velat betala för att bygga om fasaden till en tvåstegstätad konstruktion med luftspalt. Flera fall som rör fasaderna har därför gått till domstol.
Två hovrättsdomar på senare tid har dock gett diametralt motsatta besked i ansvarsfrågan. I mars 2012 kom Hovrätten över Skåne och Blekinge fram till att en familj med fuktskador i sin villa i Helsingborg skulle få prisavdrag på köpeskillingen. Avdraget motsvarade kostnaden för att riva fasaden och bygga upp den igen med luftspalt.
Domstolen konstaterade att fasaden hade brustit i fuktsäkerhet och att köparna borde kunna förvänta sig en fungerande fasad, särskilt eftersom huset var relativt nybyggt.
Myresjöhus, däremot, som har uppfört 34 hus i Svedala som nu har fuktproblem, behöver inte betala husägarna för en ny tvåstegstätad fasad. Det kom Göta hovrätt fram till i en dom i förra veckan.
- Domarna är stötande eftersom de innebär en privatperson som säljer i andra hand får ta ansvar för fel, medan byggbolaget som har byggt huset slipper, säger Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund.
Orsaken till de diametralt skilda slutsatserna är att domarna rör skilda områden i lagstiftningen. I Helsingborgfallet handlade det om en försäljning från privatperson till privatperson, som regleras i Jordabalken.
Men i Svedalafallet handlade målet om husbyggnation av byggbolag åt privatperson, vilket regleras i ABS, Allmänna bestämmelser för småhusentreprenader.
http://www.nyteknik.se/nyheter/bygg/fastighetsbyggen/article3624969.ece