Experimenten du riskerar att få betala för
34 småhusägare i Svedala får ingen ersättning av hustillverkaren för sina fasader som visat sig mögla efter bara några år. Detta enligt en dom i Göta hovrätt i förra veckan. Konstruktionen puts på cellplast visade sig vara ett misslyckat experiment, trots att metoden var certifierad av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP).
Du kan läsa blogginlägget här: Experimenten du riskerar att få betala för
Du kan läsa blogginlägget här: Experimenten du riskerar att få betala för
"Vattenledningar av plast har man använt sig av i knappt 10 år, tidigare hade vi rör av metall."
Charlotte, källa på det tack!
Mitt hus byggdes 1980 och har inga metallrör mer än för den vattenburna uppvärmningen. Således anser jag dina uppgifter om "knappt 10 år" felaktig.
Charlotte, källa på det tack!
Mitt hus byggdes 1980 och har inga metallrör mer än för den vattenburna uppvärmningen. Således anser jag dina uppgifter om "knappt 10 år" felaktig.
EPS-block, borde vara detsamma som Dorotherm väggelement? Vår källare är uppbygd med detta material...
Vad jag funderar över är hur skadedjur ska kunna ta sig in? Det är ju ändå en betongvägg i mitten av blocket som borde kunna stoppa dem?
Skrämmande annars hur utsatta vi konsumenter är!
Vad jag funderar över är hur skadedjur ska kunna ta sig in? Det är ju ändå en betongvägg i mitten av blocket som borde kunna stoppa dem?
Skrämmande annars hur utsatta vi konsumenter är!
Tänk på alla gjutna betongplattor med golvvärme där tillverkaren bara lovar 30 år på värmerören!
1980 hade vi avloppsrör av plast och metallrör klädda med plast (sk Prisolrör) till vattenledningar inne i husen.Bjurran skrev:
Värmerör varierade med olika typer metallrör. Både plastade och oplastade.
Jag tror det är prisolrör du ser i ditt hus.
Inkommande vatten och värme som läggs i mark har vi i många år använt svarta plastslangar och de anses vara i princip obegränsad hållfasthet på.
Ang test, i detta fall av SP:
SP testar (som alla andra) det som de får uppdrag att testa, inget annat. Det är nämligen dyrt till mycket dyrt att testa. Mycket testning är standardiserad. Vad man måste komma ihåg är att all testning (i stort sett) görs utifrån teorier och ofta starkt förenklade verklighetsbeskrivningar. Det finns alltid en packe med definitioner och kriterier som utgör basen för resultatens validitet. Bryter man mot något enda kriterium/definition/förutsättning så är inte resultaten valida/representabla, (= i praktiken värdelösa).
Det bästa vore att testa i verkligheten, men det är ofta extremt dyrt, extremt tidskrävande, svårt el omöjligt att jämföra med andra studier/resultat, svårt el omöjligt att generalisera till andra platser/förutsättningar etc.
Så av praktiska, ekonomiska och vetenskapliga skäl är testresultat alltid mest att betrakta som en indikation el mycket kvalificerad gissning. Det är många parametrar som påverkar, och som gör att sannolikheten för att uppnå samma resultat i verkligheten beror på... Den som applicerar en pryl el metod måste ha koll på alla dessa förutsättningar för att kunna göra en bedömning om den är lämplig för det specifika ändamålet, på den specifika platsen under de specifika förutsättningar som råder, el ej.
Den primära användningen av testresultat är att kunna jämföra olika produkter/fabrikat. Och, bara för att något är testat så behöver det inte vara godkänt, och bara för att något är testat och godkänt så behöver det inte vara bra.
SP testar (som alla andra) det som de får uppdrag att testa, inget annat. Det är nämligen dyrt till mycket dyrt att testa. Mycket testning är standardiserad. Vad man måste komma ihåg är att all testning (i stort sett) görs utifrån teorier och ofta starkt förenklade verklighetsbeskrivningar. Det finns alltid en packe med definitioner och kriterier som utgör basen för resultatens validitet. Bryter man mot något enda kriterium/definition/förutsättning så är inte resultaten valida/representabla, (= i praktiken värdelösa).
Det bästa vore att testa i verkligheten, men det är ofta extremt dyrt, extremt tidskrävande, svårt el omöjligt att jämföra med andra studier/resultat, svårt el omöjligt att generalisera till andra platser/förutsättningar etc.
Så av praktiska, ekonomiska och vetenskapliga skäl är testresultat alltid mest att betrakta som en indikation el mycket kvalificerad gissning. Det är många parametrar som påverkar, och som gör att sannolikheten för att uppnå samma resultat i verkligheten beror på... Den som applicerar en pryl el metod måste ha koll på alla dessa förutsättningar för att kunna göra en bedömning om den är lämplig för det specifika ändamålet, på den specifika platsen under de specifika förutsättningar som råder, el ej.
Den primära användningen av testresultat är att kunna jämföra olika produkter/fabrikat. Och, bara för att något är testat så behöver det inte vara godkänt, och bara för att något är testat och godkänt så behöver det inte vara bra.
Nej, det är inte prisol. Det är nästintill genomskinnliga plaströr. Har ingen aning om det korrekta namnet på dem.JEE skrev:
Det går iaf sådana rör till samtliga platser med både varm och kallvatten, och har inte bytts sedan Nässjöhus byggde huset 1980.
En kvalitetsansvarig iallafall som det var för ett par år sen, gör ingen nytta, hittar man fel i efterhand så är det inte kvalitetsansvarigs ansvar de ser bara till att regler följs och då kan jag inte se vad de gör för nytta med att kolla på risk konstruktioner, är de godkända enligt lag så är det OK för en KA, har jag lärt mig efter att ha hittat fel. Så länge bygget följer reglerna så har KA inget som helst ansvar...
Måste vara ett väldigt slappt jobb, lära sig lite lagar, åka runt kolla till byggena ibland och fakturera rejäla summor, för när något är fel då är det inte deras ansvar...
Aningen bitter ja... men men sånt är livet man lär sig saker varje dag...
Måste vara ett väldigt slappt jobb, lära sig lite lagar, åka runt kolla till byggena ibland och fakturera rejäla summor, för när något är fel då är det inte deras ansvar...
Aningen bitter ja... men men sånt är livet man lär sig saker varje dag...
Ser på Uponors hemsida att Wirsbo-PEX typgodkändes första gången 1973 så det är säkert rätt att det är det du har i huset. Husfabrikerna har alltid legat på för att hitta billiga och enkla lösningar, ibland gick det bra och ibland mindre bra.Bjurran skrev:
Det var lite trögt med PEX-rören i början då många misstrodde att kopplingarna skulle hålla mot plasten, jag kom inte i kontakt dom förrän i slutet av 80-talet.
Därför används rör-i-rör. Enkelt att byta. För hur byter man ut sönderostade ingjutna rör av metall?Bjurran skrev:
Administrator
· Skåne
· 7 738 inlägg
Förlåt, det är jag som ändrade ordalydelsen efter att ha pratat med Charlotte igen. Jag hade citerat henne slarvigt.
Lite kvällstidningsjournalistik här känns det som tycker jag. Artikeln är intressant, men kan det uttryckas lite professionellare?