Vectrex, hur stor del av fönstret som immar igen beror nog också på hur omgivningarna ser ut.
Dvs hur mycket träd och omgivande byggnader som "skymmer" himlen.

Jag bor nog extremt öppet, inga höga träd och hus på nära håll, så himlen är öppen för återstrålning över hela ytan.
Jag skall kika lite noggrannare nästa gång det blir en kall, klar natt om det är någon skillnad på över- och underkant av fönstren.
 
Om den stora vinsten är att takfoten kyler huset så borde den på samma sätt öka uppvärmningsbehovet ;)
 
Mikael_L
Marlen Eskilsson skrev:
Om den stora vinsten är att takfoten kyler huset så borde den på samma sätt öka uppvärmningsbehovet ;)
Om det är årstidsbunden kylning resp uppvärmning (vilket torde vara den största delen) så stämmer det inte.
På sommarhalvåret står solen högt på himlavalvet och en takfot som är tillräckligt bred skärmar av.
Men på vinterhalvåret står solen lågt och all tillgänglig värme får fritt tillträde till huset. Så det är liksom lite win-win över det.


vectrex skrev:
Och Mikael, angående det där med installerad kyleffekt så har du naturligtvis rätt. Dock så tror jag att den främst gäller för större kontorsbyggnader och liknande och där är ju oftast överhänget av underordnad betydelse.
Ja, visst är det så. Och jag håller med så långt som att det inte är lika viktigt här i Norden än längre söderut i Europa (och andra världsdelar).
 
Marlen Eskilsson skrev:
Om den stora vinsten är att takfoten kyler huset så borde den på samma sätt öka uppvärmningsbehovet ;)
Faktum är ju att takfoten faktiskt både hjälper till att kyla huset när solinstrålningen behövs minst (solen står högt, troligare varmare ute) och den hjälper till att minska värmeutstrålningen från fönstren när det är riktigt kallt ute. Alltså är den bara bra ur energisynpunkt!
 
Nu måste du skoja vectrex. Menar du att takfoten pressar tillbaka värmen som försvunnit ut? Och solens strålar som är så viktiga att fånga upp värmen ifrån, hur kommer de in i huset när den jättestora takfoten skymmer?
 
Nej, jag skojar verkligen inte, men naturligtvis pratar jag i generella termer. Hur mycket och hur bra de här principerna fungerar beror på massa parameterar såsom omkringliggande miljö, glasets karakteristik osv. MEN grundprincipen är så som jag beskrivit det. Att en takfot hjälper till stort att begränsa frostbildning på moderna lågenergifönster är en absolut sanning och många konstruktörer tar idag hänsyn till detta eftersom det har blivit ett reellt problem på en del platser. Accepterar du detta är det kanske inte så svårt att förstå att värmeförlusten blir lägre om utsidan på fönstret är varmare? Hur stor skillnad det gör i praktiken (eller ens teorin) vet jag inte och det är kanske så litet att det är försumbart.

Och det där med solens strålar beskriv ju Mikael så fint, men jag kan säga det igen. När man behöver värmestrålningen från solen (främst vinter) så står solen relativt lågt. När solen står lågt så skyddar normalt inte taksprånget. När du behöver solinstrålningen som minst (främst sommartid) så står solen relativt högt på himlen och då är det större chans att taksprånget ger skugga. Allra bäst ur enbart detta hänsyn är naturligtvis markiser eller liknande som man kan fälla ut när man behöver begränsa solinstrålningen och fälla in när man vill ha in energin.
 
J
Kan inte begripa varför man inte vill ha en utskjutande takfot.
Det är ju gräsligt fult utan.
Oavsett nytta eller inte så är det snyggt, och det är väldigt lätt att sätta tex spottar som fasadbelysning däri.
 
Ja, och var skulle man annars ha utehögtalarna och infravärmarna :D
 
I texten skrivs: "enda (nästan) nackdelen med platta tak är att de kräver lite mer underhåll" viket inte stämmer. Den stora nackdelen med platta tak är att risken för läckage är mycket större och att de inte är anpassade för vårt klimat.
 
G
Jag har stuga byggd 1867-1868 med rejäla taksprång. Det är ett 1 1/2plans hus men lågt eftersom takhöjden var bedrövligt låg på den tiden. Jag tror att det kan vara originalpanel, och är det inte det så har den knapppast bytts sedan trettiotalet i varje fall. Det är sällan fasaden blir blöt vid regn. Panelen är gjord av furu som brukligt förr, det torde också bidra till bättre beständighet, varför är det så svårt att få tag på idag?
Erik Zdansky
 
Mikael_L
Vad jag har hört så är gran bättre att välja som virke till fasadpanel.
Jag kommer dock inte ihåg skälen nu längre. :(
 
Erik, det finns väl furupanel att få tag på idag, men den är avsedd för inomhusbruk. Som jag förstått det är gran att föredra för utomhusbruk, lite googling ger det här citatet från Beijer: "Till ytterpaneler bör gran användas därför att gran (splinten) tar upp vatten långsammare än furu (splinten) och ger därmed en mer beständig fasad."
 
Jag skulle vara glad om Folke Björk kunde styrka sina påståenden med referenser som t.ex. vetenskapliga rapporter, mm. Jag hävdar med flera andra att ett större taköverhäng klart skyddar fasaden. I Tyskland verkar det inte finnas något som helst tvivel att så är fallet, se t.ex. doktorsavhandlingen "Untersuchung abbaubestimmender Faktoren zur Vorhersage der Gebrauchsdauer feuchtebeanspruchter Holzbauteile, Christian Brischke, Hamburg 2007" eller särtrycket "60 Grad, gut überdacht, Harald Ludwig, Praxis & Technik Deutsche BlockhausAkademie". Särtrycket introducerar 60 Grad regeln, där fasaden är bra skyddad om linjen som går från väggens nederkant och touchar takfotens yttersta kant bildar en vinkel mindre eller lika med 60 grader. Detta betyder omräknat att fasaden är "helt torr" om regnets vinkel mit vertikalplanet är mindre än 30 grader. Rekommendationerna om tillräcklig takfot omnämns som en av de viktigaste åtgärderna för sk. konstruktivt träskydd och detta ingår därför i t.ex de tyska normerna DIN 68800 och DIN 1052.

Jag har svårt att tro att det regnar annorlunda i Danmark (försök i doktorsavhandlingen genomfördes i Danmark) och Tyskland än i Sverige. Därför skulle jag som sagt vara tacksam för vetenskapliga motargument från Folke Björk.

När det gäller takfotens inverkan på värmeförlusten måste jag tyvärr argumentara utan referenser. Rymdens strålning under kalla nätter gör att fasadtempratureren (eller temperaturen på fönstrets utsida) ibland blir lägre än själva lufttempraturen kring huset. Detta gör att t.ex. väl isolerade fönster får kondens på utsidan eftersom den fuktiga luften kondenserar mot den kallare fönsterytan. Samma fenomen gynnar också algpåväxt på fasaden eftersom kondenseringen kalla klara nätter håller fasaden fuktig (ofta ett problem på nordfasader). Ett stort takutspång hjälper på samma sätt som en persienn, den skärmar av strålningen mot rymden och höjer således tempraturen på fasadens yta.

Tänker själv bygga med takfot på 1,5 meter...
 
  • Gilla
SM6SIF och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.