Har man hört på maken. Anna Joelsson som forskar vid Mittuniversitetet kommer i en avhandling fram till att ett hus byggt på 70-talet gör av med mindre energi än ett helt nybyggt passivhus.
Anna Joelsson kommer fram till att det är viktigare vilket uppvärmningssystem man har än hur man bygger husen.

Du kan läsa blogginlägget här: "Passivhus slukar mer energi än 70-talshus"
 
A
Ja det låter ju väldigt trovärdigt. 50-60-70 talseran kännetecknades ju av att isolering gjordes i underkant, då energin var så billig att det inte ansågs lönande att isolera husen riktigt.

Men rubriken drar ju uppmärksamheten till sig. Vad gör man inte för att få sina fem minuter i rampljuset.
 
A
För det första pratas det primärenergi och ingenting annat som rubriken antyder.

För det andra undrar jag hur resultatet skulle sett ut om man gjorde jämförelsen 70-tals hus med fjärrvärme gentemot ett passivhus med fjärrvärme som tillskottsenergi.

Passivhus är inget hokus pokus, bara ett tätt välbyggt hus vilket innebär en mycket låg uppvärmningskostnad.
 
Man kan ju undra hur mycket hushålls el dom som som bor i ett passivhus har. Det är nog många som kör brödrosten lite extra på vintern..
 
Om ni läser artikeln jag baserar blogginlägget på ser ni att "Arkitekten Hans Eek som introducerat passivhusen i Sverige säger till Byggvärlden att trenden är att passivhusen får fjärrvärme. När det gäller de första husen i Lindås, de som blivit föremål för den jämförande granskningen, säger Hans Eek att han valde el för att energianvändningen då blev lätt att mäta."

Hela tanken med passivhusen har varit att de inte ska behöva någon tillskottsvärme utan de ska värmas passivt, utan någon värmekälla. Men nu vill upphovsmannen själv tillföra fjärrvärme, för det är ingen som vill bo i kalla hus. Konceptet har då redan dött ut och Boverket borde ändra uppfattning och sponsra lite andra energieffektiva husbyggen, inte bara "passivhus" som man gör idag.
 
A
Energikrav
Energimyndigheten har fastställt en kravspecifikation för begreppet ”passivhus”. De två viktigaste kraven som ska uppfyllas är effektkravet och energikravet.

Effektkravet:
Den avgivna effekten för hela byggnaden för direkt uppvärmning får högst uppgå till 12 W/m2 (i Stockholmsregionen) för ett småhus mindre än 200 m2. För ett hus på 125 m2 betyder det att man får maximalt tillföra en effekt på 1,5 kW för uppvärmning.

Energikravet:
Den totala köpta energin för hela huset, exklusive hushållsel, bör högst uppgå till 55 kWh/m2 (i Stockholmsregionen) för ett småhus mindre än 200 m2. För ett hus på 125 m2 betyder det att energianvändningen för värme, tappvarmvatten och driftel (tex. till fläktar i ventilationssystemet) inte bör uppgå till mer än 6800 kWh/år.

Här är siffrorna som är föreslagna gällande passivhus. Att inte tillföra någonting står det ingenting om någonstans eller har heller inte stått någonstans.
 
Passivhus och energiförbrukningen (tillförd och köpt energi).

För mig är definitionen på passivhus att de är så välisolerade och täta att man minimerar behovet av köpt energi. Detta måste ju vara av godo för att minimera behovet av kraftproduktion oavsett energislag.

För att jämföra 70-talshuset måste man ju också titta på i vilket tillstånd just detta/ dessa hus är i. Dvs. har de bytt fönster, tilläggsisolerats eller vad. Likaså vitvaror med mycket mera.
Dessutom för de fastigheter som inte inom överskådlig tid kommer att anslutas till fjärrvärme där måste det vara intressant att hitta så energieffektiva lösningar som möjligt jämfört med dagens. Beställaren/ byggherren får ett driftskostnadsansvar medan byggföretaget/ småhustillverkaren bara har målet att bygga så billigt som möjligt med så stor vinst som möjligt inom ramen för Boverkets minikrav.

Även om man på landsbygden kan använda ved så har även vedeldning oftare än sällan negativ effekt på växthuseffekten genom dålig ved, ineffektiva eldningsapparater etc.

Jag, som "gammal" byggnadsingenjör och nybliven "lyxpensionär vid 60 studerar och projekterar ett så energieffektivt boende som möjligt i form av ett mindre hus (boyta 90m2) där jag kommer att ta tillvara gammal teknik, idag vedertagen och forskningserfarenheterna från passivhusen m.m.. Jag gör hela processen till mitt eget hus.
Bl.a. tänker jag ha en farstu (luftsluss) in till bostaden, en luft-/luftvärmepump för tillskottsvärme vid frånvaro (utöver värmeåtervinning i FTX-aggregatet) och en braskamin. Jag tittar även på olika sätt att med ventilerade golv höja komfortnivån utan att det skall kosta mer energi (om möjligt). Jag undersöker med tillverkare vilka som har likströmsmotorer typ EC i sina fläktar där man både får tystare fläktar och en energiförbrukning för de småfläktar som det här rör sig om på 18-25% av de nu vanliga med växelströmsmotorer.

Mina frågor på Byggahus.se handlar om att spåna hur man ev. kan minska investeringskostnader och ev. återanvända gammal material t.ex. befintliga 3-glasfönster. Hur kan man komplettera dessa. Fönster är en intressant fråga.

Tyvärr får man inga svar för de etablerade är antingen industrin som vill tvinga oss i deras riktning eller konsulter som är mer eller mindre köpta.

- Lite tankar, men det viktiga är hur vi löser vår miljö och energiförbrukning med vidhängande produktion i framtiden. Dagens debatt är ungefär som debatten med vilket drivmedel/ vilken energi fordon skall ha i framtiden.
Jag är mest förvånad över att man från bl.a. Energimyndigheten inte tittar på t.ex. fläktmotortyperna och sådant som inte syns men spelar större roll än man tror för energiförbrukningen.

Intressant debatt, Marlene!!

Björn E.
Nässjö
 
Vi har ju passivhusen i Lindåsen som har fått så mycket kritik för att de drar bra mycket mer energi än det var tänkt - folk ser till att få det varmt i huset, värmesystem eller ej. För ett par år sedan när jag skrev artikeln "Pionjärer inom passivhus" var det inte tal om att passivhusen skulle få värmas med något annat än hushållsapparater och kroppsvärme, men det är möjligt och jag hoppas att de har ändrat på det..

På Passivhuscentrums hemsida står det "Passivhus är välisolerade byggnader som till stor del värms upp genom den energi som redan finns i huset. Vi människor och våra hushållsapparater alstrar mycket energi." Men definitionen är ju mycket riktigt alltid varit baserad på effektravet och energikravet, även om det inte marknadsförs på det sättet.

Måhända tar jag i om jag siar om att Passivhusen är en "modefluga", med tanke på den uppbackning konceptet får av Boverket så borde konceptet få genomslag. Det jag har irriterat mig på är att Boverket sponsrar ett enda koncept för energieffektivt byggande, när det finns väldigt många att välja bland som skulle få mycket större genomslagskraft hos gemene man och totalt sett skulle leda till en större energibesparing för samhället. Intresset för passivhus är väldigt lågt och man bör då fråga sig varför. Är det för att husen är fula? Är det för att de är för dyra? Bör man inte satsa på åtgärder för energieffektivisering som många människor kan och vill och har råd att ta till sig?

Jag tror minsann att det är dags för mig att skriva en ny artikel om passivhus. Helt ointresserade verkar ni ju inte vara.
 
Istället för att prata om passivhus bör vi övergå till att prata om lågenergihus, vilket är dess rätta benämning då det gäller alla nya välisolerade hus som byggs idag och som dessutom har ett högt ställt täthetskrav.
Alla nya byggnader som byggs idag och som värms upp på något sätt ska vara lågenergihus enligt mig. Det finns egentligen ingen anledning till att de inte är det.

BBR kommer att revideras angående energiförbrukning i nybyggda eluppvärmda hus, då ingår alla värmepumpar i eluppvärmda bostäder.
Den specifika energianvändningen (utan hushållsenergi) för en bostad ska högst uppgå till 55 kWh/m2 i södra Sverige. Motsvarande skärpning av kraven för bostäder som inte värms med el är 110kWh/m2 i södra Sverige.

Detta kravet uppnår vi lätt i vårt otäta 30-talshus uppvärmt med bergvärmepump. Det bör inte vara så svårt att uppnå dessa krav med modernare byggtekniker.

Vad är det för bidrag som Boverket ger till passivhus? De bidrag som finns att få står på sidan http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=466&epslanguage=SV och där kan jag inte se något om nybyggnadsbidrag till just passivhus. Däremot finns det konverteringbidrag och energiförbättringsbidrag för befintliga byggnader.
 
Frågan mynnar som så ofta ut i: Hur kan vi då påverka i rätt riktning
Om nu inte "passivhus" är relevant så bör ju det påtalas. Men hur och till vem?
Politikerna som står bakom besluten verkar ju bara vara intresserade sådant som kan ge poäng idag. Industrin och kapitalet är bara intresserade av sina vinster och bryr sig föga om miljön - vare sig nu elelr på sikt (se vilka som kör de största och bensintörstigaste bilarna). Dessutom har industrin/ kapitalet en mängd tunga (köpta) lobbyister (påverkare).
Forskarna är tyvärr också ofta beroende av industri och kapital. Få är helt oberoende. Kvar kvarstår de unga - som Marlene kanske?? - som med rätt kontakter och vederhäftiga artiklar, baserat på forskning, som kanske kan få upp frågorna i den offentliga debatten.
Se min notering om fläktmotorer ovan där mycket måste kunna sparas genom Energimyndigheten (eller är de också beroende?) och politiker.
En väg beträffande lågenergi-/ passivhus är att arkitekten/ huskonstruktören/ byggentreprenören/ småhustillverkaren också får ett garantiansvar (säg 5-årigt) att framräknade driftskostnader, exklusive hushållsel, inbefrias enligt utfästelsen enligt de energiberäkningar nya hus skall kunna förete vid bygglovsansökan framöver (det sista vet ja´g inte om det gäller/ har gått igenom ännu):confused:
 
Jag ger mig inte in i en debatt huruvida industin eller kapitalet bryr sig om miljön eller inte, detta är inte relevant här.

Vad jag vet är att det idag i byggbranchen pratas mycket om lågenergihus. Detta kommer att bli standard om några år tro mig.
Det finns andra som jobbar i byggbranchen som kan påverka.
Jag tycker dock att det är bra också med en offentlig debatt om miljöanpassat och energisnålt byggande.
Alla som köper/bygger villor i dag bör titta på energikostnaden på sikt och inte bara ivnesteringskostnaden initialt.
Jag har en nära kontakt med olika forskare inom området energi och lufttäthet i byggnader och det debatteras tekniker för hur man ska få husen tillräckligt täta för att klara kraven i framtiden.
De stora entreprenörerna bygger lågenergihus idag. Därmed inte sagt att alla hus som byggs idag är lågenergihus, men det projekteras mer och mer för detta.
Vi måste alla vara med och påverka i rätt riktning.
 
Artikel i nya Bygg-Teknik nr.6/ 2008 i ämnet
Igår damp tidningen ner i brevlådan med en mycket läsvärd artikel i ämnet av professor Christer Harrysson vid Örebro universitet. Läs den!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.