Nej, sannolikt inte. Men krav att fixa något som håller kvar jorden är fullt rimligt.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Enligt vad? Jag har svårt att se att det är annat än 3:3 JB som jag anförde tidigare som är aktuellt lagrum, och där försvann rimligen chansen att klaga för två år sen enligt preskriptionslagen.

Vad menar du att man skulle stämma grannen för, att dennes mark ligger lägre? Och enligt vilket lagrum i så fall?
Man skulle väl också kunna se det som att granne 1 faktiskt gjorde en stödmurslösning, bara en väldigt dålig och klen sådan. Eftersom båda parter var överens om att 1 hade ett ansvar för funktionen att hålla jorden kvar efter grävning finns inget att klaga på innan "muren" börjar ge vika och granne 2 inte sköter det ansvaret för anläggningen som följt med fastigheten.

Jag föreställer mig att man kan se skillnad på om det är jorden som ger vika efter utgrävningen eller väggruset som rinner ut av körningen (i alla fall i stora drag). Har den dessutom legat där tillräckligt länge utan att trilla ut på detta sätt före grävningen så är det också ett indicium.
 
  • Gilla
sysmali och 2 till
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Man skulle väl också kunna se det som att granne 1 faktiskt gjorde en stödmurslösning, bara en väldigt dålig och klen sådan. Eftersom båda parter var överens om att 1 hade ett ansvar för funktionen att hålla jorden kvar efter grävning finns inget att klaga på innan "muren" börjar ge vika och granne 2 inte sköter det ansvaret för anläggningen som följt med fastigheten.
Ja, det håller jag med om. Min poäng är bara att jag menar att man inte kan kräva ett bättre skydd av granne2 än man gjorde av granne1.

Granne2 har nog ansvar för att se till att det fortsatt finns ett trästaket som försöker hindra att vägen ger med sig. Men TS vill som jag förstår det ha ett bättre skydd än så, och då menar jag att det inte går att hävda att det ansvaret är granne2:s, även om det initialt hade varit granne1:s.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ja, det håller jag med om. Min poäng är bara att jag menar att man inte kan kräva ett bättre skydd av granne2 än man gjorde av granne1.

Granne2 har nog ansvar för att se till att det fortsatt finns ett trästaket som försöker hindra att vägen ger med sig. Men TS vill som jag förstår det ha ett bättre skydd än så, och då menar jag att det inte går att hävda att det ansvaret är granne2:s, även om det initialt hade varit granne1:s.
Ja, hur de löser saken får grannen avgöra. Det man kan kräva är väl att det ska fylla sin funktion.

Jag läste bättre skydd som att det hindrar jorden bättre än idag (när det rasar), men du menade en bättre typ av konstruktion. Där håller jag med dig. Kan en ny halvtaskig träkonstruktion hålla jorden i fem år till så kan man inte kräva något mer. Än att den om fem år byts när det igen blir fara för ras...
 
  • Gilla
Daniel 109
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Jag läste bättre skydd som att det hindrar jorden bättre än idag (när det rasar), men du menade en bättre typ av konstruktion.
Det beror på orsaken som jag ser det. Rasar marken idag för att konstruktionen är uttjänt kan man hävda att det är granne2:s ansvar. Rasar den för att konstruktionen är undermålig i sig kan man det inte.

Mest troligt är det väl lite av varje, och då blir ansvarsfrågan svår.

I mitt svar ligger alltså en tolkning av TS sakbeskrivning om att skyddet från början var för dåligt. Stämmer inte det faller hela mitt resonemang.

Min huvudpoäng till TS, som få om någon verkar instämma i, är alltså att det skydd som granne1 borde byggt för tolv år sedan dels inte kan krävas nu när preskriptionstiden löpt ut, dels inte kan krävas av granne2. Oavsett dagens ägarförhållanden hade det varit granne1:s ansvar som grävande part att iordningställa ett fullgott skydd om saken inte varit preskriberat.

Det lilla skydd som faktiskt byggts håller jag som sagt med om är granne2:s ansvar att vårda, men läcker det som ett såll i sin grundkonstruktion är det inte granne2:s problem.
 
Jo, granne 2 än ansvarig gör att förändringen av markhöjden på fastigheten inte drabbar grannarna, oavsett när den gjordes.
 
  • Gilla
kashieda
  • Laddar…
D Daniel 109 skrev:
Jo, granne 2 än ansvarig gör att förändringen av markhöjden på fastigheten inte drabbar grannarna, oavsett när den gjordes.
Återigen: Enligt vad?
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Det beror på orsaken som jag ser det. Rasar marken idag för att konstruktionen är uttjänt kan man hävda att det är granne2:s ansvar. Rasar den för att konstruktionen är undermålig i sig kan man det inte.

Mest troligt är det väl lite av varje, och då blir ansvarsfrågan svår.

I mitt svar ligger alltså en tolkning av TS sakbeskrivning om att skyddet från början var för dåligt. Stämmer inte det faller hela mitt resonemang.

Min huvudpoäng till TS, som få om någon verkar instämma i, är alltså att det skydd som granne1 borde byggt för tolv år sedan dels inte kan krävas nu när preskriptionstiden löpt ut, dels inte kan krävas av granne2. Oavsett dagens ägarförhållanden hade det varit granne1:s ansvar som grävande part att iordningställa ett fullgott skydd om saken inte varit preskriberat.

Det lilla skydd som faktiskt byggts håller jag som sagt med om är granne2:s ansvar att vårda, men läcker det som ett såll i sin grundkonstruktion är det inte granne2:s problem.
Aha, det var så du menade.
Jag är inte säker på att jag håller med dig. Eftersom granne 1 hade accepterat att ansvaret ligger på hans fastighet så tänker jag att det följer med fastigheten efter det oavsett hur väl han faktiskt har levt upp till det. Om det alltså är en direkt konsekvens av den utförda utgrävningen att det rasar, oavsett när det sker.
Ansvaret är liksom att stå för ett funktionellt skydd och det förändras inte av vilket skydd det är som görs och hur bra eller dåligt det har hanterats vid olika tidpunkter.

Sen kan man komplicera det genom att skyddet kanske verkade ok först, men det tog viss tid innan det visade sig att det inte hade kraft att hålla emot fullt ut.
Oavsett hur man tänker blir det ändå en gråzon av tolkning i vilken grad just TS fall och det skyddet faller inom de olika teoretiska modellerna så det i realiteten kan vara rätt svårt att svara entydigt.
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
Ja, ju mer jag tänker på frågan desto svårare tror jag att det i praktiken är att hålla rätt på ansvaret över tid. Hur länge ska man hålla koll på vilken fastighets ägare som ändrat en marknivå och hålla den fastighetens ägare ansvarig för att nivåskillnaden behålls?

Jag ser framför mig att det ofta kommer att vara svårbevisat, men att det i andra fall går att visa, och att den upplevda rättssäkerheten därför kan bli stor över tid.

Jag har inget bra svar som löser frågan, och i många fall är den nog närmast teoretisk och med liten ekonomisk effekt. Men i ett fåtal fall kan det nog röra sig om stora pengar.
 
  • Gilla
sysmali
  • Laddar…
Det har väl konstaterats vid ett antal tillfällen att avtal inte följer med vid fastighetsköp om de inte är kända...

Vad visste TS granne om slänten vid köpet?
Visste grannen ens om att det tillfälliga skyddet var hans?

/ATW
 
Claes Sörmland
A ArneTW skrev:
Det har väl konstaterats vid ett antal tillfällen att avtal inte följer med vid fastighetsköp om de inte är kända...

Vad visste TS granne om slänten vid köpet?
Visste grannen ens om att det tillfälliga skyddet var hans?

/ATW
Eftersom grannen köpte fastigheten och stödet i trä låg på den så var det ett fastighetstillbehör och ingick därmed i köpet. Därmed har grannen tagit över underhållsansvaret för trästödet. Notera att jag inte moraliserar när jag skriver underhållsansvar utan det innebär bara att grannen har full beslutanderätt över trästödet och underhåller det så att TS fastighet inte skadas. Tycker grannen att det är bra som det är så är det också det tills TS fastighet skadas. Först då har TS något att säga till om.

D v s det behövs ett servitut för att flytta över ansvaret på TS för stödet, t ex ett avtalsservitut.
 
Claes Sörmland
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Ja, ju mer jag tänker på frågan desto svårare tror jag att det i praktiken är att hålla rätt på ansvaret över tid. Hur länge ska man hålla koll på vilken fastighets ägare som ändrat en marknivå och hålla den fastighetens ägare ansvarig för att nivåskillnaden behålls?

Jag ser framför mig att det ofta kommer att vara svårbevisat, men att det i andra fall går att visa, och att den upplevda rättssäkerheten därför kan bli stor över tid.

Jag har inget bra svar som löser frågan, och i många fall är den nog närmast teoretisk och med liten ekonomisk effekt. Men i ett fåtal fall kan det nog röra sig om stora pengar.
Det behöver man inte. Ändrar man markhöjd och det går mycket lång tid innan skada syns så att ingen minns markhöjdsändringen så finns ingen länk mellan ändringen av markhöjd och skadan. Då blir det aldrig en fråga mellan grannarna.

Ändrar man markhöjd och uppför en stödmur för att skydda grannens fastighet från skada och sen inte underhåller stödmuren så att skada uppstår långt senare, ja då finns en länk mellan att inte underhålla stödmuren och skadan. Då blir det en fråga mellan grannarna.
 
  • Gilla
Räknenisse
  • Laddar…
Claes Sörmland
A ArneTW skrev:
Det är väl inte självklart att stödet är grannens...

Är din tes att om inget sagts så tar en köpare över allt ägande och ansvar för allt som ligger innanför gränsen?

/ATW
I detta fall så är det inte otydligt. Ursprungsgrannen har byggt stödet på sin fastighet i samband med sin schaktning och sen sålt fastigheten till nuvarande grannen. Då kan ju TS inte plötsligt träda in som ägare av detta fastighetstillbehör i efterhand.

Situationen hade ju varit mer komplicerad om TS hade byggt stödet på grannens fastighet men så är det ju inte.

(Annars tycker jag din generella fråga om ägande av lös egendom på andras fastigheter är intressant och knepig. Men det är en bredare fråga.)
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
I detta fall så är det inte otydligt. Ursprungsgrannen har byggt stödet på sin fastighet i samband med sin schaktning och sen sålt fastigheten till nuvarande grannen. Då kan ju TS inte plötsligt träda in som ägare av detta fastighetstillbehör i efterhand.

Situationen hade ju varit mer komplicerad om TS hade byggt stödet på grannens fastighet men så är det ju inte.

(Annars tycker jag din generella fråga om ägande av lös egendom på andras fastigheter är intressant och knepig. Men det är en bredare fråga.)
Jag har inte sett något åtagande från grannen att det var hans stöd från början...
Det kanske var grannen som hjälpte bygga stödet åt TS och TS tog ägandet av stödet.

Det var väl TS som kom och påtalade det efter grannen köpt fastigheten.

Jag hade inte sträckt mig mer än grannen och sagt att man skulle kunna göra något gemensamt, jag hade inte tagit på mig ägandet/underhållet/ansvaret av stödet eller ansvaret för TS väg som rör sig mot min tomt.

Hade det blivit problem skulle jag bara sagt åt TS att jag trodde stödet var hans och att TS gjort det för att hålla vägen på plats och Nu eftersom det är ett problem vill jag att TS fixar sin gräns så att det inte kommer ned jord på min...

/ATW
 
Claes Sörmland
A ArneTW skrev:
Jag har inte sett något åtagande från grannen att det var hans stöd från början...
Det kanske var grannen som hjälpte bygga stödet åt TS och TS tog ägandet av stödet.

Det var väl TS som kom och påtalade det efter grannen köpt fastigheten.

Jag hade inte sträckt mig mer än grannen och sagt att man skulle kunna göra något gemensamt, jag hade inte tagit på mig ägandet/underhållet/ansvaret av stödet eller ansvaret för TS väg som rör sig mot min tomt.

Hade det blivit problem skulle jag bara sagt åt TS att jag trodde stödet var hans och att TS gjort det för att hålla vägen på plats och Nu eftersom det är ett problem vill jag att TS fixar sin gräns så att det inte kommer ned jord på min...

/ATW
Då läser vi trådstarten beskrivning av det historiska händelseförloppet på helt olika sätt och det blir svårt att föra tråden framåt. TS får förtydliga vad som är sakförhållandet.

Om nuvarande granne inte vill ta ansvar för stödmuren på sin tomt så får han avtala med någon annan, t ex TS att ta över ansvaret. T ex i form av ett avtalsservitut. Om jag var grannen skulle jag inte göra detta, bättre att ha rådighet över hela min fastighet än att grannar ska ansvara för delar av den. Då kan jag ju också välja att inte göra ett dyft om det passar mig.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.