Påverkan från näraliggande borrhål?
Bor i ett radhus från 60-talet i Österskär, Åkersberga. Flera av grannarna har installerat bergvärme och vi ser detta mer och mer som den enda lösningen. Oljepannan är original från -63, ett kostnadseffektivt bulkpelletsförråd (>6m3) har vi inte plats för och luftvärmepump funkar som sämst när man behöver det som bäst (vintern).
Den största nackdelen jag ser med bergvärme (förutom priset) är frågan om hur alla närliggande borrhål påverkar varandra. Hittar ingenting om det här på forumet. Är det ett mycket mindre problem än man tror eller är det en tickande bomb som blir mer och mer aktuell i takt med att var och varannan borrar sig ner och snor värme av berggrunden?
Den största nackdelen jag ser med bergvärme (förutom priset) är frågan om hur alla närliggande borrhål påverkar varandra. Hittar ingenting om det här på forumet. Är det ett mycket mindre problem än man tror eller är det en tickande bomb som blir mer och mer aktuell i takt med att var och varannan borrar sig ner och snor värme av berggrunden?
Visst påverkas din eventuella energibrunn, om det finns brunnar hos grannarna.
En energibrunn återladdas inte till 100% av sol och geotermisk energi, varför den lånar lagrad energi från berget varje år. Utjämningsområdet blir därför större för varje år.
Det intressanta är väl ändå ekonomi, och då är en luft/vatten inte helt fel....då de ofta är 50 000 kr billigare är bergvärme.
Bara räntan på 50 000 kr klarar många timmar elpatrondrift. Föreslår Daikin Altherma som har en näst intill ljudlös utedel med bra verkningsgrad.
Viktigt att den får jobba med låg framledningstemperatur för bästa ekonomi.
Hur stor förbrukning för värme/varmvatten har du?
En energibrunn återladdas inte till 100% av sol och geotermisk energi, varför den lånar lagrad energi från berget varje år. Utjämningsområdet blir därför större för varje år.
Det intressanta är väl ändå ekonomi, och då är en luft/vatten inte helt fel....då de ofta är 50 000 kr billigare är bergvärme.
Bara räntan på 50 000 kr klarar många timmar elpatrondrift. Föreslår Daikin Altherma som har en näst intill ljudlös utedel med bra verkningsgrad.
Viktigt att den får jobba med låg framledningstemperatur för bästa ekonomi.
Hur stor förbrukning för värme/varmvatten har du?
Det ska vara minst 20m mellan borrhålen engligt branschorganistationen. Vem vet, om ett par år kommer kanske rekommendationer att det bör vara 30-40m.
Viktigt att tänka på - Man får ej borra snett in berget, så att man hamnar utanför sin lilla lott
Viktigt att tänka på - Man får ej borra snett in berget, så att man hamnar utanför sin lilla lott
Vet inte exakt. Har bara bott här ett par månader. Pannan gör av runt 2,75 m3 per år är det sagt. Men hur klarar luftvärmepumpen kylan? Rent driftmässigt och hållbarhetsmässigt? SvD: Värmepumpar klarar inte kylanPlexus skrev:
Detta kan väl ändå inte gälla generellt utan vara beroende av hålets dimensionering (dvs energi/effektuttag kontra värmeledning i berget).Plexus skrev:
Har man gjort några nyare studier än de som presenteras på SVEPs hemsida?
Man kan ju borra lite snett så hamnar man MITT under sin lilla lott. Beroende på var man börjar borra förstås.....isolde skrev:Viktigt att tänka på - Man får ej borra snett in berget, så att man hamnar utanför sin lilla lott
MathiasS skrev:
Det är just SVEP:s långtidsstudie som visar att borran inte återladdas till 100%.
på bilden
http://www.svepinfo.se/bilder/artikelbilder/bild3.gif
ser man att den tappar temp på ingående köldbärare. Om borran återladdas till 100% borde den inte göra det.
Titta under Termisk influens på sidan
Svenska Värmepumpföreningen - Artiklar
så ser du att den hämtar energi från längre avstånd varje år d.v.s. utjämningsområdet ökar.
Figur 1 visar två intilliggande brunnar (20 meter) som efter 10 år slåss om samma lagrad energi om en yta på 100x100 meter. Det geotermiska flödet är endast 6 000 kWh/år på den ytan. Genom att solen endast orkar värma de översta 20 meter av jordskorpan, så måste regn/grundvatten bidra till energiförflyttning om solen ska kunna bidra med i alla fall 50 % av uttaget.
Paddy skrev:
Ja, Panasonic har problem med att fjädrarna som håller linjalen mot axeln i rotationskompressorn går sönder vid sträng kyla. Ett fabrikationsfel, som förhoppningsvis är avhjälpt.
Daikin har en patenterad svingkompressor där linjalen sitter fast i axeln. Har inte hört att de har några problem med den kompressorn.
Tar du ut max vad borrhålet klarar kan vi säga att den tar energi från berget i en radie om 5 m runt hålet. o då är det ku ganske självklart att denna radie blir mindre om du borrar djupare, för då har du ju mer berg att hämta energi i från, samt att det är lättare för energin att hämtas nära kolektorn = liten radie från hålet fast hela vägen ner.
Det absolut vanligaste felet är att husägaren anger en energi förbrukning han har när han snål värmer huset (vilket han gör om han har en dyr uppvärmningskälla) sen dimensionerar vvs- firman hålet efter detta o knapt ens det för att kunna lämna en billig offert.
det som sen händer när husäkaren värmer på huset ordentligt (det koster ju ändå "inget" när man har bergvärme) är att borran är för klen o svalnar lite för fort, COP sjunker o elpatronen går allt mer. (sen så tror man att det beror på grannen som borra efteråt, men det är isjälva verken ens egen borra som är underdimensionerad.
Det absolut vanligaste felet är att husägaren anger en energi förbrukning han har när han snål värmer huset (vilket han gör om han har en dyr uppvärmningskälla) sen dimensionerar vvs- firman hålet efter detta o knapt ens det för att kunna lämna en billig offert.
det som sen händer när husäkaren värmer på huset ordentligt (det koster ju ändå "inget" när man har bergvärme) är att borran är för klen o svalnar lite för fort, COP sjunker o elpatronen går allt mer. (sen så tror man att det beror på grannen som borra efteråt, men det är isjälva verken ens egen borra som är underdimensionerad.
Eftersom borran inte återladdas till 100%, så hämtar den energi (utjämningsområde) från längre avstånd varje år.
Jag skrev så här på VP-forum
------------------------
Det gäller ett exempelbrunn som har varit aktiv i 17 år. Aktivt djup är 118 meter, samt utjämningsområdet år 17 är 4 000 m². Bergart granit med grundvatten i foderrörets topp, dock ej artesisk. Värmepumpen hämtar varje år totalt 15 000 kWh från brunn. Ingen mekanisk återladdning är ansluten. Ort: Stockholm. Lägsta ingående brine -1°C.
Jag påstod då att följande fördelning återladdar energibrunn.
Lagrad energi = 4 261 kWh
Geotermisk energi = 2 452 kWh
Solenergi = 8 287 kWh
Fördelning av återladdning i procent:
Lagrad energi 28%
Geotermisk energi 16%
Solenergi 55%
Eller fördelning av andelar förnyelsebar energi:
Geotermisk energi = 22,8%
Solenergi = 77,2%
---------------------------
Om upptagningsområdet endast är en radie på 5 meter d.v.s. 78,5 m², så undrar jag hur fördelning solenergi, lagrad energi och geotermisk energi är fördelad.
Geotermisk energi bidrar då med 48 kWh/år.
Jag skrev så här på VP-forum
------------------------
Det gäller ett exempelbrunn som har varit aktiv i 17 år. Aktivt djup är 118 meter, samt utjämningsområdet år 17 är 4 000 m². Bergart granit med grundvatten i foderrörets topp, dock ej artesisk. Värmepumpen hämtar varje år totalt 15 000 kWh från brunn. Ingen mekanisk återladdning är ansluten. Ort: Stockholm. Lägsta ingående brine -1°C.
Jag påstod då att följande fördelning återladdar energibrunn.
Lagrad energi = 4 261 kWh
Geotermisk energi = 2 452 kWh
Solenergi = 8 287 kWh
Fördelning av återladdning i procent:
Lagrad energi 28%
Geotermisk energi 16%
Solenergi 55%
Eller fördelning av andelar förnyelsebar energi:
Geotermisk energi = 22,8%
Solenergi = 77,2%
---------------------------
Om upptagningsområdet endast är en radie på 5 meter d.v.s. 78,5 m², så undrar jag hur fördelning solenergi, lagrad energi och geotermisk energi är fördelad.
Geotermisk energi bidrar då med 48 kWh/år.