Liten skillnad i utsläpp underförbränning <--> överförbränning?
Jag har ofta påstått (utan andra belägg än egna iakttagelser) att moderna keramiska underförbränningspannor verkar släppa ut lika mycket eller mer än gamla underförbränningspannor. Rakt motsatt till allt vad teorin hävdar, inte minst SP Rapport 2003:08 där skillanderna i utsläpp mellan modern vedeldarutrustning och äldre teknik blev enorma. Nu har jag dock hittat lite belägg - okunskap *i praktiken* kring hanteringen av modern pannor ger höga utsläpp (citaten från tidningen VVS-forum 2003-12-09). Räddningsverket har, istället för SP:s resultat i slutna testmiljöer, gjort fältstudier där resultaten baseras på hur eldningen sköts *i verkligheten*:
"Jämfört med det av SP i Rapport 2003:08 redovisade underlaget för beräkning av utsläpp från äldre ej miljögodkända vattenkylda vedpannor utan anslutning till ackumulatortank, jämfört med miljögodkända keramiska vedpannor med anslutning till ackumulatortank är de på sidan 19 i tabell 2 redovisade mätresultaten, för att använda STEM:s projektledares formulering: "Uppseendeväckande"!
Stofthalten uttryckt som mg/m3n vid 13 % CO2 uppgår till
ú 284 mg/m3n för vattenkylda vedpannor utan anslutning till ackumulatortank och
ú 200 mg/m3n för keramiska vedpannor med anslutning till ackumulatortank.
För de vattenkylda vedpannorna är mätvärdenas spridningsmåttet uttryckt som standardavvikelse s nästan lika stort som medelvärdet och för de keramiska vedpannorna är s betydligt större än medelvärdet.
Även CO-halten uttryckt som mg/m3n vid 13 % CO2 ger anledning till eftertanke:
ú 4,06 mg/m3n för vattenkylda vedpannor utan anslutning till ackumulatortank och
ú 4,91 mg/m3n för keramiska vedpannor med anslutning till ackumulatortank.
Mätvärdenas spridning är även för uppmätt CO-halt mycket stor, för de keramiska av samma storleksordning som medelvärdet. Även om de uppmätta värdena korrigeras till mg/MJ med hänsyn till skillnad i verkningsgrad mellan de två panntyperna, blir skillnaden minimal jämfört med de (extrem)-värden som redovisas i SP Rapport 2003:08.
Slutsatsen av dess fältmätningar bekräftar sotarmästaren i Eksjö och Tranås kommuners erfarenhet att skillnader i bränslekvalitet och vedeldares kunskap om vedeldning i dagsläget har större inverkan på resultatet än skillnader i teknisk utrustning."
"De emissioner från icke miljögodkända vedpannor som redvisas i SP Rapport 2003:08 är uppmätta på en icke representativ typ av vedpannor och som dessutom i ett av de två provningsalternativen eldats på ett helt felaktigt sätt."
"Resultatet av de genomförda fältmätningarna i Boråstrakten visar att det är bristande kunskap - sannolikt i kombination med otillräckligt torkad ved - som har större inverkan på mängden utsläpp från småskalig vedeldning än skillnader i den tekniska utrustningen."
"Jämfört med det av SP i Rapport 2003:08 redovisade underlaget för beräkning av utsläpp från äldre ej miljögodkända vattenkylda vedpannor utan anslutning till ackumulatortank, jämfört med miljögodkända keramiska vedpannor med anslutning till ackumulatortank är de på sidan 19 i tabell 2 redovisade mätresultaten, för att använda STEM:s projektledares formulering: "Uppseendeväckande"!
Stofthalten uttryckt som mg/m3n vid 13 % CO2 uppgår till
ú 284 mg/m3n för vattenkylda vedpannor utan anslutning till ackumulatortank och
ú 200 mg/m3n för keramiska vedpannor med anslutning till ackumulatortank.
För de vattenkylda vedpannorna är mätvärdenas spridningsmåttet uttryckt som standardavvikelse s nästan lika stort som medelvärdet och för de keramiska vedpannorna är s betydligt större än medelvärdet.
Även CO-halten uttryckt som mg/m3n vid 13 % CO2 ger anledning till eftertanke:
ú 4,06 mg/m3n för vattenkylda vedpannor utan anslutning till ackumulatortank och
ú 4,91 mg/m3n för keramiska vedpannor med anslutning till ackumulatortank.
Mätvärdenas spridning är även för uppmätt CO-halt mycket stor, för de keramiska av samma storleksordning som medelvärdet. Även om de uppmätta värdena korrigeras till mg/MJ med hänsyn till skillnad i verkningsgrad mellan de två panntyperna, blir skillnaden minimal jämfört med de (extrem)-värden som redovisas i SP Rapport 2003:08.
Slutsatsen av dess fältmätningar bekräftar sotarmästaren i Eksjö och Tranås kommuners erfarenhet att skillnader i bränslekvalitet och vedeldares kunskap om vedeldning i dagsläget har större inverkan på resultatet än skillnader i teknisk utrustning."
"De emissioner från icke miljögodkända vedpannor som redvisas i SP Rapport 2003:08 är uppmätta på en icke representativ typ av vedpannor och som dessutom i ett av de två provningsalternativen eldats på ett helt felaktigt sätt."
"Resultatet av de genomförda fältmätningarna i Boråstrakten visar att det är bristande kunskap - sannolikt i kombination med otillräckligt torkad ved - som har större inverkan på mängden utsläpp från småskalig vedeldning än skillnader i den tekniska utrustningen."
Det skriver jag under på!
Vi har en kompis som inte har fattat vad acctankar och skiktning är för något, han eldar mot pannans maxtemp hela tiden, pannan stänger av fläkten och tjärbränningen startar... Han säger att det inte blir varmt annars...
Motsatsen får vi väl skryta med själva, när vi eldade i gammal kombipanna i tidigare boende och våra hyresvärdar flera gånger undrade hur vi gjorde, eftersom det inte rök något ur skorstenen...
Vi har en kompis som inte har fattat vad acctankar och skiktning är för något, han eldar mot pannans maxtemp hela tiden, pannan stänger av fläkten och tjärbränningen startar... Han säger att det inte blir varmt annars...
Motsatsen får vi väl skryta med själva, när vi eldade i gammal kombipanna i tidigare boende och våra hyresvärdar flera gånger undrade hur vi gjorde, eftersom det inte rök något ur skorstenen...
Jag kan också hålla med om att okunskap i hantering av ved och hur man eldar är den största källan till utsläpp. Men det är inte något försvar för att använda gammal/sämre teknik.
Stämmer verkligen det? Det känns som ett ytterst grovt mått att mäta verkningsgraden på.pellefant skrev:
Om röken syns eller inte säger ju bara hur effektiv förbränningen är! Där vi bodde förut har jag svårt att tänka mig att verkningsgraden skulle vara så bra då det var verkligt heta rökgaser som kom ut ur skorstenen... Murstocken var het på gränsen till brännhet en våning över pannan...
Jo precis. Men rökgastemperaturen är ju faktiskt ytterligare ett argument mot generaliseringar i jämförelser mellan över- och underförbränning. De flesta som fortfarande kör med överförbränning gör det (förhoppningsvis) i äldre byggnader med tegelskorsten som går ner i grunden.ylven skrev:
I labbtesterna mäts verkningsgraden i förmåga att förbränna och överföra energin till vatten. Men vad man helt glömmer (elle rväljer att glömma) bort är att tegelskorstenen i sig är en effektiv ackumulator (till skillnad från en modern modulskorsten). Den högre rökgastempen tas därför bättre tillvara. Vår skorsten ger fin strålningsvärme 6-8 timmar efter avslutat eldning vintertid men blir aldrig varmare än max 70 grader (mätt på den nakna murstocken i rummet mitt emot pannans anslutning). Rökgasentempen brukar ligga kring 180 grader direkt efter pannan. Orimligt höga rökgastemperaturer beror snarare på felaktig installation än överförbränningen som teknik.
Givetvis kommer man inte upp i moderna pannors verkningsgrad med en gammal panna (förbränningen är ju långt ifrån lika effektiv utan blålåga), men de absoluta tal som visas i tester är ofta missvisande. Eller kanske mer korrekt - de används ofta missvisande och generaliserande.
Spännande tanke!Kasch skrev:
Om man räknar på det då?
Vad har en tegelskorsten fär specifik värmekapacitet? 0,93 är vad jag hittar.
Om man räknar med att man kanse höjer temperaturen i hela stocken med
20K (20-40°C) och den effektiva delen (den som löper genom bebodda trakter)
är kanske 5-6m i ett tvåvåningshus, men en area av kanske 0.5m² (grovt räknat)
ger runt 2500L volym. Detta ger:
(2500*0,93*40)/3600=13kWh
Sedan kanske en del av detta åker ut till kråkorna ändå tillslut, genom rökgången.
Trevligt med en varm skorsten på vintern.Men inte på sommaren 
I gamla hus, som mitt, behövs lite skorstensvärme för att ventilationen ska fungera. Fast min skorsten har pannans rökgång omgiven av tio (!) andra kanaler, till övriga eldstäder och ventilation. Utanpå skorstenen känner jag aldrig av att jag eldar i pannan. Då har jag en panna som brukar ligga strax över 200°C i rökgastemperatur, under större delen av eldningsfasen. Skorstenen är så hög (13 meter), att det behövs för att det ska vara tillräckligt varmt längst upp. Den upptar 1 m² golvyta, ungefär.
igår tände jag upp v65an för första gången
när det brann för fullt och jag hade primär och sekundärluftspjällena enligt instruktionen så lyckades jag som mest komma upp i 160° i rökgastemp och en meter ner i rökröret ca 120°.
jämfört med min gamla panna, en albinpanna från 1980 där jag i bästa fall fick ner rökgaserna till 350°:eek:
på den lyckades jag en gång när jag glömt luftspjället öppet komma upp i 300° på andra varvet på rökgastermometern som gick till 500°
så jag vill inte riktigt hålla med om att moderna pannor inte är bättre än gamla/äldre....
när det brann för fullt och jag hade primär och sekundärluftspjällena enligt instruktionen så lyckades jag som mest komma upp i 160° i rökgastemp och en meter ner i rökröret ca 120°.
jämfört med min gamla panna, en albinpanna från 1980 där jag i bästa fall fick ner rökgaserna till 350°:eek:
på den lyckades jag en gång när jag glömt luftspjället öppet komma upp i 300° på andra varvet på rökgastermometern som gick till 500°
så jag vill inte riktigt hålla med om att moderna pannor inte är bättre än gamla/äldre....
Ingen påstår att dom gamla är bättre men ibland är dom inte så dåliga som man tror. Läste en gång om att om man inte laddar en överförbränningspanna fullt upp till taket så skapar man en fri utrymme där mera luft hinner blanda sej med röken innan den lämnar pannan och förbränningen förbättras - mindre svart rök i uppstarten. Ännu bättre om det finns en luftspjäll som kan användas som sekundär luftintag så man kan trixa lite för att elda mera miljövänligt.pellefant skrev:
Dom nya pannor+tank är i första hand mycket bekvämare att handskas med och behöver inte ständig passning - man hinner åka till jobbet och kommer hem till varm hus
. Nya system skenar inte iväg och behöver inte strypas trots stora vedmängder som man lägger i.Gamla pannor har ofta mindre eldstad och mindre värmeöverföringsytor och det blir stora skorstensförluster om man eldar för häftigt i dom. Dom är helt enkelt byggda för att ge en mindre effekt anpassad till husets behov för stunden och inte till en stor akumulator. Dock kan en mindre tank kopplas till en gammal panna och eldningen blir bättre på alla sätt även om den aldrig blir så bra som i en modern panna.
gaia
Exakt. Att förbrännings- och hanteringstekniken i moderna vedpannor är överlägsen är givet. Men till syvende och sist handlar det om kunskap och engagemang i vedeldning oavsett vilken teknik man använder. Det måste ändå vara den viktigaste uppgiften för myndigheter snarare än att förbjuda vissa typer av anläggningar. Möjligt undantag är anläggningar utan acktank. Men även i det fallet ger ovan citerade undersökningen belägg för att kunskap (både vid installation och eldning) är viktigare än teknik.gaia skrev: