Tvist om brevlåda och soptunna

[Snailman]

Ja bråka och var bitter för 20 kr

Det är ju grannen som tycker det är värt det tydligen.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag gissar att grannens utfart direkt mot riksvägen är egenanlagd och egentligen inte tillåten. Det brukar vars rätt petigtvmed att anlägga utfarter direkt mot en riksväg.

Utifrån det antar jag att TS har vägrätt till den enskilda vägen och att det därför vore olagligt att spärra av honom från den, vare sig med dike eller staket.

Då länge som vägen inte är en föreningsförvaltad samfällighet finns det dock inget sätt att tvinga grannen att vara med och betala för vägen. Då är det istället att passivt aggressivt ploga upp lite snövallar på strategiska ställen som gäller om man vill ta striden utan att uppenbart bryta mot lagen.

 

[Trunk]

Det är ju grannen som tycker det är värt det tydligen.

Njä. Grannen vill inte betala uppemot 400 kronor per år. Det är TS och övriga grannar som inte vill betala uppemot 20 kronor extra per år (400 kronor fördelat på 200 grannar).

Jag har fortfarande inte full koll på situationen men jag skulle inte heller vara så pigg på att betala uppemot 400 kronor per år om 95 % av pengarna skulle gå till att andra grannar skulle kunna köra på en väg som varken posten eller jag själv nyttjade. Men som sagt, TS har ju varit väldigt vag i sin beskrivning så det är svårt att säga vem som har rätt. Om ens någon.

 

[Plätt Fia]

Jag gissar att grannens utfart direkt mot riksvägen är egenanlagd och egentligen inte tillåten. Det brukar vars rätt petigtvmed att anlägga utfarter direkt mot en riksväg.

Utifrån det antar jag att TS har vägrätt till den enskilda vägen och att det därför vore olagligt att spärra av honom från den, vare sig med dike eller staket.

Då länge som vägen inte är en föreningsförvaltad samfällighet finns det dock inget sätt att tvinga grannen att vara med och betala för vägen. Då är det istället att passivt aggressivt ploga upp lite snövallar på strategiska ställen som gäller om man vill ta striden utan att uppenbart bryta mot lagen.

Intressant vad som betecknar riksvägar
"En riksväg kan vara allt från en motorväg till en smal vägbana med tvära kurvor och mötande trafik." https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksväg

 

[Snailman]

Njä. Grannen vill inte betala uppemot 400 kronor per år. Det är TS och övriga grannar som inte vill betala uppemot 20 kronor extra per år (400 kronor fördelat på 200 grannar).

Jag har fortfarande inte full koll på situationen men jag skulle inte heller vara så pigg på att betala uppemot 400 kronor per år om 95 % av pengarna skulle gå till att andra grannar skulle kunna köra på en väg som varken posten eller jag själv nyttjade. Men som sagt, TS har ju varit väldigt vag i sin beskrivning så det är svårt att säga vem som har rätt. Om ens någon.

Jag har missat inlägget där ts skriver att grannen erbjudit att betala en nedsatt delmängd av vad de andra boende betalar för vägen..

Hur lägger posten breven i grannens låda (som står vid vägkanten) utan att köra på vägen? Postlådan och soptunnan står vid vägens kant, så både sopbil och brevbärare åker på vägen och samtliga boende vid vägen utom den som bor längst bort skulle kunna använda grannens argument att postbilen och sopbilen ändå skulle köra förbi på vägen även om deras tunna och postlåda inte stod vid vägen. Så enligt det resonemanget skulle bara den längst bort behöva betala för sopbilens och sopbilens vägslitage

Ibland har jag läst att man kan sätta vägavgifter i förhållande till hur stor andel av vägens längd som man behöver nyttja för att komma fram till fastigheten och att det då blir billigast för den som bor närmast början på vägen och dyrast för den längst bort.

 

[Nötegårdsgubben]

Intressant vad som betecknar riksvägar
"En riksväg kan vara allt från en motorväg till en smal vägbana med tvära kurvor och mötande trafik." [länk]

Ja, men riksvägar är överlag större än andra vägar, även om det förstås finns glesbygd där de är rätt risiga.

Så här skriver Trafikverket om nyanslutning av utfarter till riksvägar. Observera att det är just nyanslutningar, det var lättare förr, men jag misstänker ändå att grannens utfart egentligen borde vara via den enskilda vägen, inte direkt till riksvägen.

Hellre en utfart än flera i närheten av varandra
Undersök alltid om det går att använda de utfarter som redan finns innan du ansöker om att göra en ny. Flera utfarter i närheten av varandra ökar risken för att besökare väljer fel och måste backa och vända på vägen.

Utfarter ökar också risken för personskador vid en avåkning, eftersom utfarten kan göra att det blir tvärstopp.


Utfarter till Europavägar och riksvägar endast i undantagsfall
Det är bara i undantagsfall som vi ger tillstånd för nya utfarter till Europavägar, riksvägar och vissa större länsvägar. De vägarna är ofta mycket trafikerade med höga krav på trafiksäkerhet och framkomlighet, som kan vara svårt att klara om det finns utfarter.

 

[Stenalina]

"Samtliga fastigheter (20) utmed vägen har sina brevlådor i ett av Posten bestämd lådsamling.
Om alla också har soptunnan på samma plats eller om de finns utspridda utefter vägen framgår inte."

Utifrån vad TS har skrivit och kommenterat drar jag slutsatsen att både brevlådorna och soptunnorna står "utspridda".

 

[twoody]

Jag har missat inlägget där ts skriver att grannen erbjudit att betala en nedsatt delmängd av vad de andra boende betalar för vägen..

Hur lägger posten breven i grannens låda (som står vid vägkanten) utan att köra på vägen? Postlådan och soptunnan står vid vägens kant, så både sopbil och brevbärare åker på vägen och samtliga boende vid vägen utom den som bor längst bort skulle kunna använda grannens argument att postbilen och sopbilen ändå skulle köra förbi på vägen även om deras tunna och postlåda inte stod vid vägen. Så enligt det resonemanget skulle bara den längst bort behöva betala för sopbilens och sopbilens vägslitage

Ibland har jag läst att man kan sätta vägavgifter i förhållande till hur stor andel av vägens längd som man behöver nyttja för att komma fram till fastigheten och att det då blir billigast för den som bor närmast början på vägen och dyrast för den längst bort.

Ts vill inte att grannen ska få betala mindre än vad dom som nyttjar vägen, utan grannen ska betala lika mycket som andra för sin brevlåda och soptunna.

 

[Snailman]

Ts vill inte att grannen ska få betala mindre än vad dom som nyttjar vägen, utan grannen ska betala lika mycket som andra för sin brevlåda och soptunna.

Det har jag förstått och jag har också förstått det som att grannen inte vill betala någonting alls för vägen, men ändå vill bestämma över hur snöröjningen görs och den ska ske enbart med hänsyn till grannen, de som betalar för snöröjningen ska däremot snöröjaren inte ta någon som helst hänsyn till.

Det är ju möjligt att den bilden inte stämmer med verkligheten, men det är vad som står.

 

[Karl.s]

Om man vänder och vrider lite på det,
Det kan ju varit så att grannen som tidigare betalat för snöröjningen tycker att det inte sköts eftersom han ändå efter varje snöfall måste ut och skotta fram sin brevlåda och soptunna (och även tidigare sin infart?).

Och nu helt enkelt slutat betala.

Även om det inte igår i snöröjningen att skotta fram var enda brevlåda kankse han trott det

 

[Skumpe]

Skottas det inte längre än till brevlådorna kanske jag kan köpa det resonemanget. Men jag tycker det låter som om de är lokaliserade precis i början av en längre väg som plogas i sin helhet. Då kan det knappast vara ok att grannen ska betala lika mycket som den längst ner på vägen.

Om det är så det är upplagt förstår jag om hen trilskas. Det hade kanske jag också gjort.

Det låter rimligt men i praktiken blir det svårt. Man får i så fall beräkna hur mycket varje fastighet ska betala baserat på avstånd från huvudvägen.

 

[Bernt Ö97]

Vi är 20 fastigheter utefter vägen vi sköter underhållning och snöröjningen själva av vägen, nu är det så att första fastighetern på vägen har sin brevlåda och soptunna utefter vägen men inte sin infart från denna väg utan direkt från riksvägen och vill inte vara med och betala för underhåll och snöröjningen för dom använder inte vägen, men vi skottar så post och sopbilen kommer fram. Hur löser vi detta ,vi har diskuterat att sätta upp ett staket eller gräva ett dike utefter dessas tomt. Rätt eller fel av oss och vad som är lagligt att göra. Tilläggas att det rör sig om några hundralappar bara som vi andra inte tycker vi ska stå för.

Det fins "surgrannar" lite överallt.
Det är i slutänden så lite pengar det är fråga om.
Mindre än några öl och en pizza.
Jag tycker att ni övriga ska lägga energin på att trivas tillsammans. Bjud in varandra på en fika, grillkväll och annat trevligt och låt "surgrannen" vara för sig själv.
Livet ska vara trivsamt och är för kort för att lägga energi på oviktiga saker.

 

[Snailman]

Det låter rimligt men i praktiken blir det svårt. Man får i så fall beräkna hur mycket varje fastighet ska betala baserat på avstånd från huvudvägen.

Ja, i min vägförening var det lite frågetecken kring debiteringen, så det beställdes en utredning från lantmäteriet, den kostade 70 tusen ungefär och det ändå minst tio år sedan. Nu var det nog minst 100 fastigheter längs den vägen.

 

[harry73]

Jag tycker att ni övriga ska lägga energin på att trivas tillsammans. Bjud in varandra på en fika, grillkväll och annat trevligt och låt "surgrannen" vara för sig själv.

Mycket möjligt att grannen som inte längre vill vara med är en surgranne, men jag tycker att TS också visar tydliga tecken på att vara en surgranne. Det absolut rimligaste med driftkostnader för en gemensam väg är att alla betalar efter nytta, till exempel nyttan enligt tonkilometermetoden. Att TS tvärvägrar att erkänna det rimliga i en lägre kostnad för grannen, ger mig lite surgubbe-vibbar

 

[harry73]

Ja, i min vägförening var det lite frågetecken kring debiteringen, så det beställdes en utredning från lantmäteriet, den kostade 70 tusen ungefär och det ändå minst tio år sedan. Nu var det nog minst 100 fastigheter längs den vägen.

Även vi fick en lantmäteriförrättning för att göra om en gammal servitutsväg till gemensamhetsanläggning. Kostade 30-40 tkr tror jag som delades med 7 hushåll.