M Mecker skrev:
det finns en motpart, vägen/vägföreningen är ”granne”.
Jo men om vägen räknas som allmän plats, så kan inte vägföreningen ge medgivande, det blir inte giltigt. Och en ev. friggebod eller liknande är i så fall ett svartbygge. Rent teoretiskt kan du få medgivande för att bygga en bygglovsfri byggnad nära en väg, om du lyckas få explicit godkännande från precis alla som bor i Sverige. Vilket givetvis är omöjligt.
 
H hempularen skrev:
Jo men om vägen räknas som allmän plats, så kan inte vägföreningen ge medgivande, det blir inte giltigt. Och en ev. friggebod eller liknande är i så fall ett svartbygge. Rent teoretiskt kan du få medgivande för att bygga en bygglovsfri byggnad nära en väg, om du lyckas få explicit godkännande från precis alla som bor i Sverige. Vilket givetvis är omöjligt.
Jag godkänner i alla fall!
 
C
M Mecker skrev:
Jobbigt om man anlitat arkitekt och sedan får nedslag.
Om man anlitar arkitekt får det nog anses ingå i uppdraget att ta hänsyn till gällande förutsättningar för bygglov. Dvs. åtminstone ha en B-plan om man planerar att avvika från t.ex. detaljplan.
 
H hempularen skrev:
Jo men om vägen räknas som allmän plats, så kan inte vägföreningen ge medgivande, det blir inte giltigt. Och en ev. friggebod eller liknande är i så fall ett svartbygge. Rent teoretiskt kan du få medgivande för att bygga en bygglovsfri byggnad nära en väg, om du lyckas få explicit godkännande från precis alla som bor i Sverige. Vilket givetvis är omöjligt.
räknas den som allmänplats om den tillhör en vägförening blir ju då nästa fråga…
 
M Mecker skrev:
räknas den som allmänplats om den tillhör en vägförening blir ju då nästa fråga…
Ofta men inte alltid.
 
H hempularen skrev:
Ofta men inte alltid.
det gick att läsa sig till i DP att vägarna är ”allmän platsmark”
 
namnbyte
H hempularen skrev:
Det finns två "huvudspår".
1. Om du vill bygga en en bygglovspliktig byggnad, eller utbyggnad.Då söker du bygglov. Om det sökta bygglovet strider mot detaljplanen, ex. genom att ligga för nära gränsen. Då kommer grannarna (inte bara grannen vid den gränsen), att först få ut ett "grannehörande" från kommunen. De får en chans att ge synpunkter innan kommunen fattar beslut. Sedan kanske du får bygglovet. Det kan nekas även om grannarna gillar planerna, och det kan bli bygglov även om grannarna spyr galla över förslaget. Om du får bygglov kan grannar överklaga beslutet.

2. Om du vill býgga en bygglovsfri byggnad, som friggebod, attefallshus eller attefallsutbyggnad. Så är en sådan bygglovsfri även om den ligger nära gränsen, och den berörda grannen godkänner bygget. I det fallet har kommunen inte med saken att göra.
Hittade hit av annan anledning än tråden i sig, vill bara poängtera vilket jäkla bra inlägg! Redde ut och svarade på de frågor vi hade inför byggen vi vill göra. Guld, tack!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.