Förlustaffär att köpa drygt 100 år gammalt hus idag?
Hej på er!
Vilket fantastiskt tillhåll, har dammsugit forumet de senaste veckorna och har erhållit så mycket ny och värdefull information!
Eftersom det finns så mycket att läsa ber jag om ursäkt lite på förhand om det redan finns trådar om detta.
Jag och min familj står inför vårt allra första husköp och är alltså förhållandevis gröna på allt detta. Vi är väldigt förtjusta i 20-talshus (+-10 år) men funderar på om det är en "förlustaffär" att köpa ett så pass gammalt hus idag?
-Ja, de har i regel gedigna byggkonstruktioner och många utav dem står ju bevisligen ännu (nybygges hållbarhet kan ju diskuteras i vissa avseenden har jag förstått..)
-Vi planerar ju ändå att bo i vårt förhoppningsvis första och enda hus i kanske minst 30-40 år. Men sen då? Kommer dessa hus vara rivningsobjekt då oavsett om man vårdar och håller efter? Okej, om dem inte står inför rivning så kanske dem ändå är så gamla att dem tappar värdet utifrån att folk inte vill köpa SÅ gamla hus?
Hänger ni med? Tänker jag i ett alldeles för långt perspektiv? Bryr vi oss som gamla? Vi bryr oss absolut som unga med tre barn om en finansiell kris uppstår och banken får problem med att husvärdet inte matchar lån + att det finns saker att åtgärda på huset..
En sak hade ju varit om det inte varit överpriser på husen idag. Men det lutar ju åt att vi kommer köpa ett hus oavsett gammalt/nytt till ett rätt så dyrt pris.
-Blir ett överpris på ett gammalt hus en förlustaffär även om vi pular, underhåller och rustar pö om pö?
Jag inser att det finns andra värden också att väga in i ett husköp, inte bara de ekonomiska.
Tack så länge!
Vilket fantastiskt tillhåll, har dammsugit forumet de senaste veckorna och har erhållit så mycket ny och värdefull information!
Eftersom det finns så mycket att läsa ber jag om ursäkt lite på förhand om det redan finns trådar om detta.
Jag och min familj står inför vårt allra första husköp och är alltså förhållandevis gröna på allt detta. Vi är väldigt förtjusta i 20-talshus (+-10 år) men funderar på om det är en "förlustaffär" att köpa ett så pass gammalt hus idag?
-Ja, de har i regel gedigna byggkonstruktioner och många utav dem står ju bevisligen ännu (nybygges hållbarhet kan ju diskuteras i vissa avseenden har jag förstått..)
-Vi planerar ju ändå att bo i vårt förhoppningsvis första och enda hus i kanske minst 30-40 år. Men sen då? Kommer dessa hus vara rivningsobjekt då oavsett om man vårdar och håller efter? Okej, om dem inte står inför rivning så kanske dem ändå är så gamla att dem tappar värdet utifrån att folk inte vill köpa SÅ gamla hus?
Hänger ni med? Tänker jag i ett alldeles för långt perspektiv? Bryr vi oss som gamla? Vi bryr oss absolut som unga med tre barn om en finansiell kris uppstår och banken får problem med att husvärdet inte matchar lån + att det finns saker att åtgärda på huset..
En sak hade ju varit om det inte varit överpriser på husen idag. Men det lutar ju åt att vi kommer köpa ett hus oavsett gammalt/nytt till ett rätt så dyrt pris.
-Blir ett överpris på ett gammalt hus en förlustaffär även om vi pular, underhåller och rustar pö om pö?
Jag inser att det finns andra värden också att väga in i ett husköp, inte bara de ekonomiska.
Tack så länge!
Finns så mycket som påverkar att det är omöjligt att besvara så generellt.
Om ni är osäkra idag så fortsätt att bygga på er kunskap innan ni köper ett hus.
- Var ligget huset och hur värderas fastigheter i området, dvs hur attraktivt är området, på vissa platser är marken x gånger mera värd än huset.
- Vilket skick är huset, hur är det byggt, har det renoverats, underhållits och hur är det gjort?
- Hur planerar ni själva, finns det i budgeten att göra renoveringar och förändringar?
- Och om ni planerar att äga i "30-40 år" kommer det att kärvas renovering/underhåll, hur det görs kan påverka prisbilden.
- Och så mycket mera, tyvärr.
Om ni är osäkra idag så fortsätt att bygga på er kunskap innan ni köper ett hus.
Att gamla hus skulle tappa värde bara pga. ålder tror jag inte alls på. I så fall skulle idag 150 år gamla hus vara osäljbara. Det finns visserligen inte jättemånga sådana på marknaden. Men det tror jag beror på att 150 år gamla hus antingen byggdes i "herrgårdskvalitet", de finns ofta kvar idag. Eller i allmoge stil från den tiden. Av de ”sämre husen” är många borta idag. Men var ofta byggda med en funktionalitet och kvalitet som dissats redan för 50-100 år sedan. Låg takhöjd, byggteknik som gav rötskador osv.
Om 50 år så är det fullt tänkbart att man har en modetrend som dissar allt som liknar hus idag (ex minst 1000 kvm, på pelare, hela huset byggt av solceller). Men det kommer i så fall att slå lika hårt mot hus som är byggda 2022 som 1922.
Det som skulle kunna drabba de här gamla husen är om vi får en dramatisk kostnadsökning på energi. Om vi ex. får betala 100kr per kWh i dagens penningvärde, så kommer i princip alla hus som inte är byggda som lågenergihus att bli omöjliga.
Om 50 år så är det fullt tänkbart att man har en modetrend som dissar allt som liknar hus idag (ex minst 1000 kvm, på pelare, hela huset byggt av solceller). Men det kommer i så fall att slå lika hårt mot hus som är byggda 2022 som 1922.
Det som skulle kunna drabba de här gamla husen är om vi får en dramatisk kostnadsökning på energi. Om vi ex. får betala 100kr per kWh i dagens penningvärde, så kommer i princip alla hus som inte är byggda som lågenergihus att bli omöjliga.
Om du står ut med högre energiförbrukning och ofta inflexibel planlösning så ser jag inga problem med ett gammalt 20-tals hus, så länge man inte moderniserat det för mycket. Fördelen brukar ju vara att de ligger rätt centralt jämfört med 80-talets villamattor. Ofta betalar du mer för läget än för själva huset och läget är den delen du inte kan göra något åt efter köpet.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 460 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 460 inlägg
Håller med, med tanke på vad folk betalar för 70-talshusen med alla deras kända problem så är det nog ingen risk. Och byggnader har mycket lång livslängd om de underhålls löpande. I princip så behövs bara att sköta tak och grund så är själva byggnaden säkrad (om brand inte ställer till det).
Frågan är väl mer en modesak. Kommer kommande generationer att uppskatta historiska byggnader med alla deras skavanker på samma sätt som tidigare generationer eller kommer vitt, fräscht och funktionellt att utvecklas i ännu högre grad? Svårt att veta, det är ju en kulturell fråga.
Frågan är väl mer en modesak. Kommer kommande generationer att uppskatta historiska byggnader med alla deras skavanker på samma sätt som tidigare generationer eller kommer vitt, fräscht och funktionellt att utvecklas i ännu högre grad? Svårt att veta, det är ju en kulturell fråga.
Medlem
· Västernorrland
· 10 632 inlägg
Det är få saker som består i evighet. Att huspriser är som de är har mer med marknaden att göra än att vissa hus är mer värda än andra. Skicket är naturligtvis en aspekt för det men såklart mer i attraktiva områden, men det är ju återigen marknaden som styr hur det ska vara.
Så mest beror det ju på var det är.......
Så mest beror det ju på var det är.......
Vi köpte ett 1920-talshus i augusti förra året. Det hade galet stort behov av renovering. För att safea så tog jag in en mäklare som fick lyssna in och ge en uppskattad värdering, med planerade åtgärder genomförda, för att se var vi hamnade i värdering. Området, läget och ekonomin tillät att vi tog in byggare för att åtgärda en stor del av renoveringarna. Nya värderingen är dock lägre än det vi kostat på så inte automatiskt ”pengarna tillbaka”. Vi har mycket kvar att göra men nu kan vi bo. Jag räknar med 2-4år till med hög intensitet innan jag mer går över på ”slita på huset till jag dör”.
En superviktig aspekt: Pallar er relation verkligen att köpa ett renoveringsobjekt/äldre hus med mycket fix? Ett förslag är annars att bo i ett förhållandevis nytt hus/radhus där ni kan känna in behov, bolla tankar och idéer men ha tid över till barn och er själva utan att gå bananas i huset. Har man inte tokbra ekonomi kommer det krävas många timmar av en själv att sätta sig in i vad som ska göras och i vilken prioordning. Annars behöver man ha en hög tolleranströskel på att klara av att leva med brister i huset under längre tid.
/trött och sliten, 363 dagar efter 1920-talshusköpet.
En superviktig aspekt: Pallar er relation verkligen att köpa ett renoveringsobjekt/äldre hus med mycket fix? Ett förslag är annars att bo i ett förhållandevis nytt hus/radhus där ni kan känna in behov, bolla tankar och idéer men ha tid över till barn och er själva utan att gå bananas i huset. Har man inte tokbra ekonomi kommer det krävas många timmar av en själv att sätta sig in i vad som ska göras och i vilken prioordning. Annars behöver man ha en hög tolleranströskel på att klara av att leva med brister i huset under längre tid.
/trött och sliten, 363 dagar efter 1920-talshusköpet.
Jag köpte 1980 ett hus byggt 1925. Utmärkt läge 20 min promenad till city i storstad. Välvårdat med originalinredning men inte moderniserat eller renoveringsförstört. Dåligt nybyggd badrum i takkupa dock. Kök från 50-talet. Hemtrevligt, mysigt och älskat under våra 24 år i huset. Den enda investering jag gjorde under dessa år var att fixa källaren som var muggig och trist. Alla semestrar ägnades åt underhåll. När tak, oljeanläggningen och badrummet krävde uppdatering sålde jag huset och byggde nytt. Jag fick knappt 10 gånger inköpspriset.
Om man inte gillar att underhållsarbeta, måla, kitta fönster, reparera yttertrappor, laga murskador, reparera stuckaturskadoretc, leka rörmokare etc etc dvs aldrig sinande "måsten" skall man inte köpa gammalt hus. Börjar man riva väggar och vill modernisera enligt flashiga inredningstidningar bör man tänka till. Då kan det bli mycket dyrt.
Om man inte gillar att underhållsarbeta, måla, kitta fönster, reparera yttertrappor, laga murskador, reparera stuckaturskadoretc, leka rörmokare etc etc dvs aldrig sinande "måsten" skall man inte köpa gammalt hus. Börjar man riva väggar och vill modernisera enligt flashiga inredningstidningar bör man tänka till. Då kan det bli mycket dyrt.
Redigerat:
En bra timmerstomme har en teknisk livslängd på någonstans mellan 500 och 1000 år. Såvida man inte motorsågsrenoverar sönder den eller felrenoverar så allting möglar eller låter det läcka in vatten så allting ruttnar. En bra stengrund håller ungefär lika länge. 1920-tals betong har en teknisk livslängd på ungefär 100-150 år så gamla betonggrunder kan behöva göras om med tiden.
Långsiktigt skall man inte köpa hus som står på en nipa som småningom rasar litet och litet. Man skall inte heller köpa ett hus som står alltför lågt vid någon älv där framtida variatuioner i regnmängder kan ge värre översvämningar än vi är vana med. Jag tycker att man skall ha två meters säkerhetsmariginal över högsta vårfloden som gammelfolket vet av. Man skall inte heller köpa ett hus som står alltför lågt vid havsstrand eftersom havsvattenståndet kan stiga någon meter när jöklarna smälter.
Annars är det bara att slå till......... hur många 2000-tals elementhus har stommar som kan hänga med långt in på 2500-talet?
Långsiktigt skall man inte köpa hus som står på en nipa som småningom rasar litet och litet. Man skall inte heller köpa ett hus som står alltför lågt vid någon älv där framtida variatuioner i regnmängder kan ge värre översvämningar än vi är vana med. Jag tycker att man skall ha två meters säkerhetsmariginal över högsta vårfloden som gammelfolket vet av. Man skall inte heller köpa ett hus som står alltför lågt vid havsstrand eftersom havsvattenståndet kan stiga någon meter när jöklarna smälter.
Annars är det bara att slå till......... hur många 2000-tals elementhus har stommar som kan hänga med långt in på 2500-talet?
Äsch! Jag har upplevt grannar med ungar som spelat bompabompa så fort föräldrarna varit borta, fulåkning med motorcykel, sur granne som gjort allt för att dj-las, högljutt familjrebråk etc etc etc. Fokuserar man inte problemen: ungar växer upp, sur granne ger upp om reaktion uteblir och familjebråk resulterar i skilsmässa och husförsäljning. Simmar man bara lugnt försvinner problemet.Z Zeke_Varg skrev:
Äsch, jag är 100 % övertygad om att dessa hus fortsatt kommer ha ett högt värde. Utan att ens lägga in mina egna värderingar om majoriteten av dagens nybygge... Är man något orolig kan man ju fundera över läget, och kanske fastigheten i sig. Stadsnära bostadsfastigheter som bildas idag är tex avsevärt mindre och flera städer har som policy att inte planera för friliggande villor pga ineffektiv markanvändning. Så en bostadsfastighet för friliggande i hyfsat läge kommer generellt att hålla högt värde.
