Ansvar badrumsrenovering BRF
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 556 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 556 inlägg
Vem ska betala golvet vid badrumsrenovering i bostadrättsförening? En surdeg till fråga som har landat i mitt knä.
Gamla hus från förra sekelskiftet som byggdes utan badrum. Badrum har till stor del byggts av de boende efter bostadrättsupplåtelsen, i några fall före upplåtelsen på 70-talet. Oklart i det enskilda fallet. Det är vanliga träbjälklag som är fyllda med lite odefinierade över hundra år gamla byggrester ("byggmästarfyllning"). Badrum har inretts med hjälp av att en betongpågjutning (150-250 mm tjock beroende på badrum) ovanpå detta bjälklag och avloppsrör har dragits i gjutningen. I något fall ligger det en gjutning på gjutningen från nån badrumsrenovering.
Vid badrumsrenovering som genomförs av bostadrättshavarna bilas vanligen betongpågjutningarna bort (hantverkarna vill bygga från grunden) och oftast töms nog bjälklaget på byggmästarfyllning. Föreningen bekostar rörmokare som gör delstambyte för avlopp och tappvatten. Sedan byggs ett nytt gjutet golv för tätskikt och klinkers upp, det varierar nog hur detta har gjorts beroende på den firma som bostadrättshavaren har anlitat och året men man kan gissa att EPS-betong är poppis bland firmorna idag.
Men vem ska bekosta denna nya betongpågjutning ovanpå bjälklaget, föreningen eller bostadrättshavaren? Alltså när en bostadrättshavare väljer att renovera sitt badrum, det är inte föreningen som initierar eller driver detta? Som vanligt är stadgarna generiska och några betongpågjutningar nämns inte specifikt. Det som nämns är att tätskiktet är bostadrättshavarens ansvar liksom ytskikt och tätskiktet ligger under betongpågjutningen men ovanför bjälklaget.
Vore intressant att höra praktiska erfarenheter, juridik och tyckande i denna gränslandsfråga.
Gamla hus från förra sekelskiftet som byggdes utan badrum. Badrum har till stor del byggts av de boende efter bostadrättsupplåtelsen, i några fall före upplåtelsen på 70-talet. Oklart i det enskilda fallet. Det är vanliga träbjälklag som är fyllda med lite odefinierade över hundra år gamla byggrester ("byggmästarfyllning"). Badrum har inretts med hjälp av att en betongpågjutning (150-250 mm tjock beroende på badrum) ovanpå detta bjälklag och avloppsrör har dragits i gjutningen. I något fall ligger det en gjutning på gjutningen från nån badrumsrenovering.
Vid badrumsrenovering som genomförs av bostadrättshavarna bilas vanligen betongpågjutningarna bort (hantverkarna vill bygga från grunden) och oftast töms nog bjälklaget på byggmästarfyllning. Föreningen bekostar rörmokare som gör delstambyte för avlopp och tappvatten. Sedan byggs ett nytt gjutet golv för tätskikt och klinkers upp, det varierar nog hur detta har gjorts beroende på den firma som bostadrättshavaren har anlitat och året men man kan gissa att EPS-betong är poppis bland firmorna idag.
Men vem ska bekosta denna nya betongpågjutning ovanpå bjälklaget, föreningen eller bostadrättshavaren? Alltså när en bostadrättshavare väljer att renovera sitt badrum, det är inte föreningen som initierar eller driver detta? Som vanligt är stadgarna generiska och några betongpågjutningar nämns inte specifikt. Det som nämns är att tätskiktet är bostadrättshavarens ansvar liksom ytskikt och tätskiktet ligger under betongpågjutningen men ovanför bjälklaget.
Vore intressant att höra praktiska erfarenheter, juridik och tyckande i denna gränslandsfråga.
Ligger/sätter man verkligen tätskiktet under betongen? Eller menar du att det är byggt så tidigare ? Rör och stammar är självklart att Brf ska stå för, har inte hört att Brf står för gjutning, knappast praxis.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 556 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 556 inlägg
Ursprungslösningen är att tätskiktet är ett bitumenlager som ligger på träbjälklagret (byggmästarfyllningen) och sen har man gjutit en betongkaka ovanpå detta.Jonatan79 skrev:
Detta är ett av skälen till att badrumsrenoveringsföretagen vill ha bort betongkakan vid renovering, man får ju inte stänga in den mellan ett gammalt tätskikt under och ett nytt tätskikt ovanpå. Det andra skälet är betongkakan kan ha sprickor eller anses vara i dålig kondition. Det tredje är att man vill bygga från grunden så att man inte höjer hela badrummets golv ännu mer över bjälklaget. (Och så får man ju fakturera också när man gör det ordentligt, ännu ett incitament för en företag att bila bort skiten.)
Sen finns det alla möjliga varianter i de olika lägenheterna genom olika renoveringar. Många har nog dubbla tätskikt för att bostadrättshavaren har lagt ett tätskikt även ovanpå betongkakan utan att ta bort det gamla tätskiktet under betongkakan.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 556 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 556 inlägg
Du tänker som jag, förtydliga det skriftliga. Fast i princip har detta aldrig varit en fråga, medlemmarna har skött sina egna renoveringar och det har varit bra med det.
Men så plötsligt har en medlem blivit spelad av den äldsta bluffen i hantverkarbranschen, offert med fast lågt pris där man bara råkar ha glömt att ta med golvets underbyggnad. Och sen bara råkar man bila bort hela golvet utan att fråga och det går ju inte att fortsätta med renoveringen utan golv: "Ojojoj, vem ska betala??? Å vad oklart allt är. Här är en ÄTA-offert på ett nytt golv. Bostadrättsföreningen borde nog ta den. Men vi kan inte fortsätta renoveringen utan en accept på vår offert." Ja ni kan spelet i den här branschen. Och konsumenttjänstlagen är som bortblåst med samråd och allt vad det är.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 556 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 556 inlägg
Visst är det så. Tänker jag. (Men här brukar man ju få alla möjliga perspektiv så tänkte det var ett bra ämne för lite hjärnmassage.)
Jag anser att om den boende vill ändra saker där föreningen har ansvaret (bjälklag samt golvbrunn) så behöver den boende be om föreningens tillstånd. Tillståndet ges då mot att utförandet samt återställandet sker fackmannamässigt. Avvikelse mot detta kan vara motiverat om huset har någon speciell beskaffenhet. I försäkringsuppdelning så ligger oftast den boendes ansvar från och med tätskikt. Med den tolkningen så skulle ytskiktet ligga på föreningens ansvar. Men då den "boende" indirekt har gjort åverkan på ytskiktet bör det åligga denne att återställa. Underhåll av föreningens ansvarsområden ligger exklusivt hos styrelsen att beställa. Om man söker lagrum utan att tydliga stadgar finns så får det nog bli gammal hävd.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 556 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 556 inlägg
Låt oss säga att alla inblandade i fallet inte känner så.Javisst, men i detta fall verkar det självklart för en gångs skull
Vilka rör då?
När jag bodde i brf stod det något i stil med rör som tjänar mer än en lägenhet är föreningens ansvar. Så rören i lägenheten som bara används av lägenheten ansvarar lägenhetsinnehavaren för.
Ja, huvudstammarna.
Men tycker ofta man ser att golvbrunn är något föreningen ska betala för. Det tror jag inte är lika självklart med tanke på hur det var skrivit i våra stadgar. Vilket antagligen inte är enda stadgarna det står så i.