Gavelpanel på skånelänga
Är det någon som vet något om gavelpaneler på äldre skånska hus? Eller var man kan hitta info om detta?
Ska förnya gavelpanelen på min skånelänga och är mån om att det blir kulturhistoriskt korrekt. Jag har tittat mig omkring och funnit att det finns två modeller: Dom med raka avslut och vattbräda på små konsoller undertill, och dom med spetsiga avslut så att det blir en taggig linje. Bland dom taggiga finns det väldigt många olika modeller. Inbillar mig att modellen med vattbräda är äldre, men när började man med taggiga paneler? Är någon taggning mera korrekt än någon annan? Finns det några praktiska för och nackdelar med respektive modell?
Och så detta med målning . Befintlig panel är brunlaserad, och det är ju väldigt vanligt om man ser sig omkring. Men, är det inte väldigt 70-tal? Vad hade man för färg på 1800-talet?
Ska förnya gavelpanelen på min skånelänga och är mån om att det blir kulturhistoriskt korrekt. Jag har tittat mig omkring och funnit att det finns två modeller: Dom med raka avslut och vattbräda på små konsoller undertill, och dom med spetsiga avslut så att det blir en taggig linje. Bland dom taggiga finns det väldigt många olika modeller. Inbillar mig att modellen med vattbräda är äldre, men när började man med taggiga paneler? Är någon taggning mera korrekt än någon annan? Finns det några praktiska för och nackdelar med respektive modell?
Och så detta med målning . Befintlig panel är brunlaserad, och det är ju väldigt vanligt om man ser sig omkring. Men, är det inte väldigt 70-tal? Vad hade man för färg på 1800-talet?
Tack för svaret.
Jo, jag känner till den siten.
Tyvärr står det inte något om den fråga jag funderar över nämligen locklistpanelens avsluti nederkant.
Jo, jag känner till den siten.
Tyvärr står det inte något om den fråga jag funderar över nämligen locklistpanelens avsluti nederkant.
På våran skånelänge som var från slutet av 1800-talet satt det bred pärlspont, hyvlad och målad i en brun-gul aktig kulör. Den var rakt sågad nedtill, men jag vet inte ifall det har suttit någon vattbräda för det var satt eternit utanpå.
Ring och prata med länsantikvarien på Krisitansstads musseum, dom kan säkert ge dej råd.
Ring och prata med länsantikvarien på Krisitansstads musseum, dom kan säkert ge dej råd.
Lokala variationer finns alltid, vattbrädor är dock en gammal tradition som är väl spridd i Skåne. Spetsiga slut ner till är ofta influerade av Tyrolerstilen ca 1870-1900. Men som sagt det är alltid svårt lokala trender var vanliga förr.
mvh plexi
Edit Vill Ni att det ska se genuint gammalt ut så använd breda panelbräder av varierande bredd. Låt det inte bli för perfekt och tillrätta lagt.
Ett förslag är att låta en lokal såg, såga upp några stockar till plank och använd alla brädorna som kommer ut ur den. Såga ej kanterna. Fäst dem lite som man lägger kilsågade golv Varanan med roten upp/roten ner. Locklisten gör ni på liknande sett utan att kapa kanterna men av yngre smalare träd. Listerna kommer då inte vara 100% vertikala. Detta sett har jag blid bevis på från början av 1900 talets skåne.
Sedan färg, falu rödfärg är en 1900 tals företelse i de flesta delar av Skåne, om de målades överhuvudtaget så var det ofta med trätjära blandat med linolja och eventuellt lite kimrökspigment.
mvh plexi
Edit Vill Ni att det ska se genuint gammalt ut så använd breda panelbräder av varierande bredd. Låt det inte bli för perfekt och tillrätta lagt.
Ett förslag är att låta en lokal såg, såga upp några stockar till plank och använd alla brädorna som kommer ut ur den. Såga ej kanterna. Fäst dem lite som man lägger kilsågade golv Varanan med roten upp/roten ner. Locklisten gör ni på liknande sett utan att kapa kanterna men av yngre smalare träd. Listerna kommer då inte vara 100% vertikala. Detta sett har jag blid bevis på från början av 1900 talets skåne.
Sedan färg, falu rödfärg är en 1900 tals företelse i de flesta delar av Skåne, om de målades överhuvudtaget så var det ofta med trätjära blandat med linolja och eventuellt lite kimrökspigment.
20-tal Österlen skrev:
Tack f tipset!
Mailade länsantikvarien i K-stad och fick följande svar:
"Taggning liksom andra figursågningar och snickarglädje kommer mer och mer under andra hälften av 1800-talet. Vattbräda med konsoler kan också vara från denna tid, det finns ju vackert figursågade konsoler också.
Nej, någon taggning är inte mer korrekt än någon annan. Det finns taggningar där "taggen" mer har utformningen av en lök. Det handlar mer om hur det ser ut där man bor och det mest korrekta är väl att göra så som huset ser ut nu eller som just ditt hus har sett ut förut, finns det ett gammalt foto på huset någonstans?
Spetsiga taggar dvs vanliga trekanter är något äldre än mer avancerade utformningar som lökform mm. Det skiljer lite exempelvis mellan fiskelägena på sydöstkusten i Skåne, jämfört med de på den skånska nordvästkusten. Men största skillnaden är hur rik man var.
Laseringen har gjorts för att efterlikna tjärstrykning. Det var den vanligaste behandlingen av gavelpaneler, särskilt i fiskelägena. Något längre fram i tiden, eller hos de mer ståndsmässiga, så hyvlades panelerna och det blev då vanligt att måla dom med linoljefärg.
En fin modell på taggning tycker jag att det blir när man har olika breda brädor exempelvis 4, 5, 6 och 7 tum. Man får då tagga dom med olika vinkel för de skall fortfarande gå lika långt ner. Det blir ett sågtandsmönster men det ger ett mer levande intryck än om alla brädorna är lika breda. Även locklisten skall taggas."
Svar till Plexi:
Det riktigt genuina du föreslår låter jättesnyggt, men för avancerat för mig. Är amatör med mager plånbok........
Men det retar mig att det inte finns hyvlad panel på byggmarknaderna! Tror att mina gavlar vid någon tidpunkt varit oljemålade med rödbrun kulör, åtminstone om man ser till gaveln på vinkelbyggnaden, vilken inte blev utbytt när huvudgavlarna fick brunlaserad panel. Vill inte ha oljefärg på ohyvlat! Retar mig också att locklisten som säljs inte är avfasad i kanterna. Var hittar man gammeldags virke i Skåne?
Är nyfiken på detta med kimrökspigment i tjärfärgen. Blir det en blågråaktig kulör? Har kimrök i kalkfärg när jag kalkar grunden. Om jag skulle vilja måla med tjärfärg. Hur ofta måste man måla om?
Sommartorparn: Är du amatör med mager plånbok bör du definitivt kolla mindre sågar/hyvlare. Det är långt i från alltid som de stora brädgårdarna erbjuder det bästa priserna.
I värsta fall om du nu vill ha hyvlat så får du nog löpa amok med elhyveln på inköpt sågat virke. Men det finns ju olika sågkvaliteer också att välja mellan (särskilt på mindre sågarna bör det vara möjligt att få tag på).
I värsta fall om du nu vill ha hyvlat så får du nog löpa amok med elhyveln på inköpt sågat virke. Men det finns ju olika sågkvaliteer också att välja mellan (särskilt på mindre sågarna bör det vara möjligt att få tag på).
Trätjära och linolja är rödbrun säljs nu förtiden färdig av tex Gysinge centrum för byggnadsvård under namnet Roslagsmahogany. Låter som om detta har används på ditt hus.
mvh plexi
mvh plexi
Jag har använt en liknande produkt på sågbock, brunnslock o liknande grejer (kom inte ihåg vad det hette men det var linolja blandat med tjära) Hade inte lång hållbarhet! Måste förnyas varje år. Tror inte att min röda gavel har varit oljad med detta utan det var typisk gammal linojefärgskrakelering.pleximaster skrev:
Min nyfikenhet gäller tjära med kimrök. Hur ser det ut och hur länge håller det?
Svar till Anders i Roslagen: Tror sågar brukar ligga i skogsområden. Jag lovar jag ska kolla om det finns någon i närheten, men jag har svårt att tro't. Inte här mitt bland åkrarna. Åka långväga tror jag inte mycket på. Vi brukar vara dåliga på att beräkna materialåtgång så det blir att åka o köpa en planka till o så en planka till, osv......
Nejvisst, jag kan inte på något sätt kommentera att det är glesare mellan sågarna/hyvlarna i skåne... Å andra sidan kanske de är billigare på ek/lövträ...
Sommartorparn skrev: