Frågor kring val av solcellsanläggning
Hej
Då var det dags att beställa solpaneler. Och då jag är novis på området försöker jag bena ut vilka påståenden de olika leverantörerna kommer med som är rimliga att ta hänsyn till i just mitt projekt.
Förutsättningar:
Tak med 38 graders lutning mot sydväst. Rent från genomföringar och 10 år gammalt tak av råspont, papp, läkt och betongpannor. Storlek 11,7 meter brett och 5,4 meter högt. Hyfsat rent från skuggor. Möjligen lite skuggor bakom några ganska avlägsna björkar (i riktning VNV) på kvällen sommartid.
Senaste årens förbrukning har varit 6000 kWh svagt ökande med prognos på årets förbrukning på 6100 kWh.
(Två barn 12 och 14 år hemma som tenderar att använda mer el för varje år som går).
Dessutom, beställt elbil som ska rulla 1500 mil per år som enligt specifikationerna drar 1,4 - 2,5 kWh per mil.
En leverantör vill enbart sätta upp stående paneler med optimerare (hävdar brandskyddsskäl). Det får då plats 20 paneler som sitter osymmetriskt högt upp på taket (2 rader med 10 stående paneler i varje rad). En annan leverantör rekommenderar 24 liggande paneler 4 rader med 6 liggande paneler i varje rad) vilket täcker in största delen av taket och får en hyfsat symmetrisk tegelram runt anläggningen. För mig det självklara valet om jag väger in estetik.
Produktion för 24 paneler beräknas till 8960 kWh/år och för 20 paneler 7470 kWh/år.
Vilken anläggning rekommenderas? Den stora med viss risk att jag producerar mer än jag förbrukar, eller den lilla som är väl inom förbrukningsgränsen, som inte använder taket optimalt.
Vad tror ni om optimerare? Jag tilltalas av tanken på brandsäkerhet och att kunna övervaka individuella paneler så de fungerar som de ska. Men när jag söker igenom forumet, verkar kompetenta forummedlemmar avråda från optimerare om det inte är nödvändigt..
/Sverre
Då var det dags att beställa solpaneler. Och då jag är novis på området försöker jag bena ut vilka påståenden de olika leverantörerna kommer med som är rimliga att ta hänsyn till i just mitt projekt.
Förutsättningar:
Tak med 38 graders lutning mot sydväst. Rent från genomföringar och 10 år gammalt tak av råspont, papp, läkt och betongpannor. Storlek 11,7 meter brett och 5,4 meter högt. Hyfsat rent från skuggor. Möjligen lite skuggor bakom några ganska avlägsna björkar (i riktning VNV) på kvällen sommartid.
Senaste årens förbrukning har varit 6000 kWh svagt ökande med prognos på årets förbrukning på 6100 kWh.
(Två barn 12 och 14 år hemma som tenderar att använda mer el för varje år som går).
Dessutom, beställt elbil som ska rulla 1500 mil per år som enligt specifikationerna drar 1,4 - 2,5 kWh per mil.
En leverantör vill enbart sätta upp stående paneler med optimerare (hävdar brandskyddsskäl). Det får då plats 20 paneler som sitter osymmetriskt högt upp på taket (2 rader med 10 stående paneler i varje rad). En annan leverantör rekommenderar 24 liggande paneler 4 rader med 6 liggande paneler i varje rad) vilket täcker in största delen av taket och får en hyfsat symmetrisk tegelram runt anläggningen. För mig det självklara valet om jag väger in estetik.
Produktion för 24 paneler beräknas till 8960 kWh/år och för 20 paneler 7470 kWh/år.
Vilken anläggning rekommenderas? Den stora med viss risk att jag producerar mer än jag förbrukar, eller den lilla som är väl inom förbrukningsgränsen, som inte använder taket optimalt.
Vad tror ni om optimerare? Jag tilltalas av tanken på brandsäkerhet och att kunna övervaka individuella paneler så de fungerar som de ska. Men när jag söker igenom forumet, verkar kompetenta forummedlemmar avråda från optimerare om det inte är nödvändigt..
/Sverre
Av ren nyfikenhet, vilka brandskyddsskäl gav leverantören som förordade optimerare?
Jag är inte på något sätt expert på solenergi-relaterade installationer, men vad jag vet kan man ha brandskyddsbrytare på de flesta vanliga stränga-layouterna oavsett om man har optimerare eller inte.
Jag är inte på något sätt expert på solenergi-relaterade installationer, men vad jag vet kan man ha brandskyddsbrytare på de flesta vanliga stränga-layouterna oavsett om man har optimerare eller inte.
Du behöver inte vara rädd för att producera alltför många kWh. Du kommer inte att kastas i fängelse för att du flitigt producerar förnyelsebar energi. Installera så många paneler som möjligt. Det blir nog lägre pris om du undviker SolarEdgesystem med sina effektoptimerare och väljer vanlig växelriktare t.ex. Fronius eller SMA. Skulle det visa sig att någon panel drabbas av nämnvärd skugga, kan du i efterhand sätta dit effektoptimerare Tigo TS4-A-O på endast skuggdrabbad panel(inte på varenda panel som för ett SolarEdgesystemet).
På betongpanentak blir det enklare montage om man har panelerna i porträtt, eftersom de långa skenorna blir horisontella och färre till antal jämfört paneler i landskap då skenorna ligger vertikalt och blir fler till antal.
Litet besynnerligt argument med brandsäkerhet för att sälja SolarEdgesystem. Mekanisk och elektrisk installation ska väl i alla fall utföras så att minsta brandsrisk uppnås.
Varför tror du att inte båda offerterna skulle använda taket optimalt? Det är klart de gör. Den med större installerad panellefekt(fler paneler) utnyttjar taket bättre.
På betongpanentak blir det enklare montage om man har panelerna i porträtt, eftersom de långa skenorna blir horisontella och färre till antal jämfört paneler i landskap då skenorna ligger vertikalt och blir fler till antal.
Litet besynnerligt argument med brandsäkerhet för att sälja SolarEdgesystem. Mekanisk och elektrisk installation ska väl i alla fall utföras så att minsta brandsrisk uppnås.
Varför tror du att inte båda offerterna skulle använda taket optimalt? Det är klart de gör. Den med större installerad panellefekt(fler paneler) utnyttjar taket bättre.
Redigerat:
Jag blev lite nyfiken och hittade denna text från en räddningstjänst:
https://wbrand.se/download/18.1fbfe2fc1781bd8674f23320/1616049703252/BRAND riktlinjer solcellsanläggningar ver 1.2.pdf
RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV SOLCELLSANLÄGGNING OCH BATTERILAGER
Sidan 3 tar upp optimerare:
Optimerare
Det har ofta uttalats att optimerare löser räddningstjänstens problem med att bryta spänningssatt strängkablage vid en eventuell brand. Optimerare är främst en produkt för att maximera en solcellsanläggnings effektivitet och ska inte misstas för att vara en regelrätt säkerhetsprodukt.
Optimerare som normalt placeras direkt vid varje solcellspanel kan i många fall sänka spänningen på strängkablaget till ofarliga nivåer vid till exempel bortkoppling av nätspänning till växelriktaren men det är ingen garanti och olika tillverkare kan ha olika funktion på sin utrustning.
Användning av optimerare som en säkerhetshöjande åtgärd bör alltid kompletteras med en brandmannabrytare med avsedd funktion framtagen i samråd med brandkåren. Om automatiskt brandlarm finns bör det vara programmerat så att varje panels optimerare bryter spänningen i samband med aktiverat brandlarm
.
Att använda optimerare i en solcellsanläggning ökar betydligt antalet felkällor på DC-kretsen och därmed behovet av utökad periodisk kontroll med efterföljande underhåll.
https://wbrand.se/download/18.1fbfe2fc1781bd8674f23320/1616049703252/BRAND riktlinjer solcellsanläggningar ver 1.2.pdf
RÅD OCH ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV SOLCELLSANLÄGGNING OCH BATTERILAGER
Sidan 3 tar upp optimerare:
Optimerare
Det har ofta uttalats att optimerare löser räddningstjänstens problem med att bryta spänningssatt strängkablage vid en eventuell brand. Optimerare är främst en produkt för att maximera en solcellsanläggnings effektivitet och ska inte misstas för att vara en regelrätt säkerhetsprodukt.
Optimerare som normalt placeras direkt vid varje solcellspanel kan i många fall sänka spänningen på strängkablaget till ofarliga nivåer vid till exempel bortkoppling av nätspänning till växelriktaren men det är ingen garanti och olika tillverkare kan ha olika funktion på sin utrustning.
Användning av optimerare som en säkerhetshöjande åtgärd bör alltid kompletteras med en brandmannabrytare med avsedd funktion framtagen i samråd med brandkåren. Om automatiskt brandlarm finns bör det vara programmerat så att varje panels optimerare bryter spänningen i samband med aktiverat brandlarm
.
Att använda optimerare i en solcellsanläggning ökar betydligt antalet felkällor på DC-kretsen och därmed behovet av utökad periodisk kontroll med efterföljande underhåll.
Hej igen
Brandskyddsskälen var om jag minns rätt att det var hög spänning i kablarna ner till växelriktaren, och att man kunde stänga av systemet med hjälp av optimerarna i det fall det skulle behövas. Ett tilltalande argument är ju också att man enkelt kan se om en panel inte fungerar som den ska, men det kanske finns att sätt att klura ut det även utan optimerare.
@Arnodt Om jag klämmer dit 24 paneler istället för 20 på samma takyta så får jag ju mer produktion (och dessutom en i mina ögon snyggare installation). Det ska då vägas mot att det blir dyrare installation för att panelerna är liggande, och viss risk att jag överproducerar mot förbrukning. Men troligen kommer man väl använda mer el vad det lider. Två dieselbilar just nu. I höst byts en av dem mot elbil som till alla största delen kommer laddas hemma. Kanske det blir en hybrid av den andra bilen så småningom, men tidigast nästa år i så fall.
Brandskyddsskälen var om jag minns rätt att det var hög spänning i kablarna ner till växelriktaren, och att man kunde stänga av systemet med hjälp av optimerarna i det fall det skulle behövas. Ett tilltalande argument är ju också att man enkelt kan se om en panel inte fungerar som den ska, men det kanske finns att sätt att klura ut det även utan optimerare.
@Arnodt Om jag klämmer dit 24 paneler istället för 20 på samma takyta så får jag ju mer produktion (och dessutom en i mina ögon snyggare installation). Det ska då vägas mot att det blir dyrare installation för att panelerna är liggande, och viss risk att jag överproducerar mot förbrukning. Men troligen kommer man väl använda mer el vad det lider. Två dieselbilar just nu. I höst byts en av dem mot elbil som till alla största delen kommer laddas hemma. Kanske det blir en hybrid av den andra bilen så småningom, men tidigast nästa år i så fall.
Det blir nog lägre kostnad om du undviker SolarEdge och dess tvingande effektoptimerare på varje panel. Man tenderar att öka elenergiförbrukningen då man har gratis el. Man kommer att köra mer elbil också när drivmedlet är gratis. Var icke rädd för så kallad överproduktion.
Redigerat:
@Arnodt , @Anders243 Tack för era svar. Det blir baserat på dem (och länken till räddningstjänstsidan) med största sannolikhet 24 ”liggande” paneler utan optimerare. Har också i forumet hittat bra tips om överspänningsskydd och kabeltjocklek, så det blir till att offertfråga lite till innan beställning.
Kollade med elnätsbolaget, och viss överproduktion var inget problem. Dock får jag ju inte skatteavdraget på denna produktion. Men det är ju inte hela världen. Brukar man installera brandmannabrytare? Enligt länken ovan ska ju brytaren monteras nära solpanelerna och att ett manöverdon monteras nära en entre. Rekommenderas överspänningsskydd både på ac- och dc-sidan? Enligt ett företag finns det (båda sidor alltså) inbyggt i Huawei växelriktare.
Brandmannabrytare monteras väl bara på stora solcellsanläggningar på kommersiella anläggningar, inte på enfamiljshus.
Ditt elnätsbolag har instruktion vad de kräver vid solcellsinstallation, kanske står på deras hemsida, annars be att få det.
Det brukar där i instruktionen även stå hur det ska skyltas med varningsskyltar.
Vad är det för skyddsklass på de inbyggda överspänningsskydden då i kina-växelriktaren? Det är det som är viktigt att ange. Är det klass Typ3 är det otillräckligt.
Ditt elnätsbolag har instruktion vad de kräver vid solcellsinstallation, kanske står på deras hemsida, annars be att få det.
Det brukar där i instruktionen även stå hur det ska skyltas med varningsskyltar.
Vad är det för skyddsklass på de inbyggda överspänningsskydden då i kina-växelriktaren? Det är det som är viktigt att ange. Är det klass Typ3 är det otillräckligt.
Enligt Senergias hemsida så ska inga externa skydd behövas till Huaweis växlare. Dock behöver riktaren lämnas till auktoriserad verkstad om de löser ut. Fronius växlare har inga skydd, så där får man sätta externa, och om jag läser korrekt både på ac och dc sidan. https://senergia.se/2020/12/10/inlagg-17-overspanningsskydd/
uppdatering: skyddsklass typ 2 på både AC och DC sidan enligt produktdatablad för deras Sun2000-M1 8 kW
uppdatering: skyddsklass typ 2 på både AC och DC sidan enligt produktdatablad för deras Sun2000-M1 8 kW
Redigerat:
Överspänningsskydd Typ2 kan ju räcka, ja.
Vi satte in i vår Fronius Symo 15.0-3-M överspänningsskydd Typ1 och Typ2. Ett för varje MPPT. Finns som tillbehör till Fronius växelriktaren. Monteras in i växelriktaren på plats. De har färgmarkering som är grön när ej löst ut, och rött när löst ut. De har även elektrisk signal som talar om för växelriktaren när de löst ut. Bättre än Typ1+Typ2 kan man inte ha.
Vi satte in i vår Fronius Symo 15.0-3-M överspänningsskydd Typ1 och Typ2. Ett för varje MPPT. Finns som tillbehör till Fronius växelriktaren. Monteras in i växelriktaren på plats. De har färgmarkering som är grön när ej löst ut, och rött när löst ut. De har även elektrisk signal som talar om för växelriktaren när de löst ut. Bättre än Typ1+Typ2 kan man inte ha.
Kommer nog skaffa en Fronius, så det blir till att köpa in såna där. Är det på dc-sidan då? Är det totalt fyra extra komponenter? En typ 1 och en typ 2 på vardera MPPT?
Redigerat:
Fronius överspänningsskydd är på DCsidan. Överspänningsskyddet Typ1+Typ2 är ett skydd.
Så här ser det ut. Två styck behövs för två MPPTingångar.
Ska man ha överspänningsskydd på AC-sidan brukar man sätta det i fasadskåpet där serviskabeln kommer in. Alltså mota överspänningen tidig när den kommer in via serviskabeln. 4 poler, en för varje fas och en för nollan.
Så här ser det ut. Två styck behövs för två MPPTingångar.
Ska man ha överspänningsskydd på AC-sidan brukar man sätta det i fasadskåpet där serviskabeln kommer in. Alltså mota överspänningen tidig när den kommer in via serviskabeln. 4 poler, en för varje fas och en för nollan.
Redigerat:
Då är det snart dags att signa kontraktet. 24 paneler utan optimerare som ger ca 9000 kWh per år. Fronius växelriktare utan batteri med integrerat överspänningsskydd.
Men efter att ha googlat runt lite börjar jag fundera på en lite mer avancerad anläggning. Blir lite sugen på en 24gen från Fronius med ett litet batteri kopplat till Hyd 5,1 kW. Varför? Jo, det vore ju trevligt med ett nöduttag på 3kW, samt att anläggningen då är bättre förberedd för ö-drift. (Antar att man kan komplettera med frånskiljare i framtiden om man skulle vilja.). Extrakostnaden skulle då bli ca 25000 på växelriktaren men också batteriet på 36000. Men så kommer det ju bli 50% grönt avdrag på dessa prylar så den faktiska extrakostnaden torde väl bli runt 20-25000.
Gaaaahhhh. Det går ju inte räkna hem dessa pengar förstås, men lite coolt är det ju ändå att få ett en-fas uttag att använda vid strömavbrott.
Men efter att ha googlat runt lite börjar jag fundera på en lite mer avancerad anläggning. Blir lite sugen på en 24gen från Fronius med ett litet batteri kopplat till Hyd 5,1 kW. Varför? Jo, det vore ju trevligt med ett nöduttag på 3kW, samt att anläggningen då är bättre förberedd för ö-drift. (Antar att man kan komplettera med frånskiljare i framtiden om man skulle vilja.). Extrakostnaden skulle då bli ca 25000 på växelriktaren men också batteriet på 36000. Men så kommer det ju bli 50% grönt avdrag på dessa prylar så den faktiska extrakostnaden torde väl bli runt 20-25000.
Gaaaahhhh. Det går ju inte räkna hem dessa pengar förstås, men lite coolt är det ju ändå att få ett en-fas uttag att använda vid strömavbrott.
Stort tack för tipsen @Arnodt . Det blev till slut en anläggning med 24 paneler, Fronius 24 gen växelriktare, Byd 5,1 kWh batteri och Enwitech frånskiljarbox. Även SPD ska installeras i växelriktaren. Nu ser jag fram emot leverans och installation 
Hade noll-koll på området innan, så mycket värdefullt att få tips här innan beställning.
Hade noll-koll på området innan, så mycket värdefullt att få tips här innan beställning.