Störst hus vinner?

[Krille4]

Ja, vi svenskar är ändå hyfsat bra på att sansa oss trots stora resurser.
Däremot är vi dåliga på att skilja på myggor och elefanter och på att kritisera varandra, och där är Thailandsresor ett bra exempel. En sån resa motsvarar bra mycket bilkörning.

Att börja elda i sin gama vedpanna motsvarar väl också rätt mycket bilkörning?

/Krille

 

[cpalm]

Att börja elda i sin gama vedpanna motsvarar väl också rätt mycket bilkörning?

Vedeldning är icke-fossilt och på sikt CO2-neutralt, så inte ur det perspektivet.
Men kollar man på partikelutsläpp och sånt så gör det så klart det.

 

[Krille4]

Vedeldning är icke-fossilt och på sikt CO2-neutralt, så inte ur det perspektivet.
Men kollar man på partikelutsläpp och sånt så gör det så klart det.

"Partikelutstäpp och sånt" påverkar ju också miljön så det kan man knappast bortse från? Sotet från eldningen har en stor klimatpåverkan och över 1000 personer dör i förtid varje år p g a utsläppen från vedeldning.

/Krille

 

[SågspånPappspikEternit]

Beror helt på vad det är för panna, och vilken ved som eldas. Torr ved som eldas med bra drag leder till en bra förbränning. Dessutom bildas inga partiklar från däcksslitage, som det ofrånkomligen blir vid den där bilkörningen, oavsett bilens motortyp.
Lokalproducerat biobränsle, som ved, ger upphov till koldioxidutsläpp, men av biogen koldioxid som redan ingår i kretsloppet. Den tillför ingen ytterligare koldioxid i atmosfären, som fossila bränslen gör.

Att värma sitt hus med ved (eller pellets), eller för den delen fjärrvärme (de flesta värmeverk eldas med skogsflis, även om några även bränner avfall) är en utmärkt hushållning med våra gemensamma resurser!

 

[Krille4]

Beror helt på vad det är för panna, och vilken ved som eldas. Torr ved som eldas med bra drag leder till en bra förbränning. Dessutom bildas inga partiklar från däcksslitage, som det ofrånkomligen blir vid den där bilkörningen, oavsett bilens motortyp.
Lokalproducerat biobränsle, som ved, ger upphov till koldioxidutsläpp, men av biogen koldioxid som redan ingår i kretsloppet. Den tillför ingen ytterligare koldioxid i atmosfären, som fossila bränslen gör.

Att värma sitt hus med ved (eller pellets), eller för den delen fjärrvärme (de flesta värmeverk eldas med skogsflis, även om några även bränner avfall) är en utmärkt hushållning med våra gemensamma resurser!

Nä - att värma sitt hus med egen vedeldning är inte utmärkt hushållning av våra gemensamma resurser.

/Krille

 

[cpalm]

"Partikelutstäpp och sånt" påverkar ju också miljön så det kan man knappast bortse från?

Nä, och det skrev jag väl inte heller.
Personligen har jag bara för avsikt att elda med ved när elproduktionen inte räcker till och sitter inte och gottar mig med 24° inne heller, så det känns ändå helt okej.

Det jag menade är att vissa på allvar tycker det finns utrymme att "unna" sig en Thailandsresa eftersom man t.ex. kör med LED-belysning.

 

[Alfredo]

Det jag menade är att vissa på allvar tycker det finns utrymme att "unna" sig en Thailandsresa eftersom man t.ex. kör med LED-belysning.

Jag unnar mig det även om jag knappt använder LED.

 

[Krille4]

Nä, och det skrev jag väl inte heller.
Personligen har jag bara för avsikt att elda med ved när elproduktionen inte räcker till och sitter inte och gottar mig med 24° inne heller, så det känns ändå helt okej.

Det jag menade är att vissa på allvar tycker det finns utrymme att "unna" sig en Thailandsresa eftersom man t.ex. kör med LED-belysning.

Jag har aldrig stött på någon som motiverar sina Thailandsresor på det sättet så vi har nog olika erfarenhet. Den skatt som resan innebär skulle också mer än väl kunna klimatkompensera resan - precis som att alla skatter bilister betalar mer än väl skulle kunna klimatkompensera för bilismen.

Tyvärr används inte skatterna till miljöåtgärder utan försvinner på annat håll i statsbudgeten.

/Krille

 

[Alfredo]

Jag har aldrig stött på någon som motiverar sina Thailandsresor på det sättet så vi har nog olika erfarenhet.

Skämt åsido för en stund men visst finns det väldigt mycket av "sila mygg och svälja kameler" samt "stoppa huvudet i sanden" när det gäller miljöpåverkande aktiviteter. Få kanske motiverar sina thailandsresor så illa, men nog är det många som klappar sig på bröstet för tämligen små miljöfrämjande aktiviteter och blundar för annat som kanske ger betydande miljöbelastningar. Mycket bror-duktig-mentalitet många gånger i miljödebatten tycker jag.

 

[Krille4]

Skämt åsido för en stund men visst finns det väldigt mycket av "sila mygg och svälja kameler" samt "stoppa huvudet i sanden" när det gäller miljöpåverkande aktiviteter. Få kanske motiverar sina thailandsresor så illa, men nog är det många som klappar sig på bröstet för tämligen små miljöfrämjande aktiviteter och blundar för annat som kanske ger betydande miljöbelastningar. Mycket bror-duktig-mentalitet många gånger i miljödebatten tycker jag.

Vad menar du - jag har bytt ut plastsugrören mot metall och slutat använda plastkassar. Är inte det tillräckligt för några semestrar i Thailand varje år?

Bror-duktig-mentaliteten går igen i den här diskussionen. Blir lite komiskt när "miljökämparna" fördömer andra samtidigt som de själva bygger nya gästhus, har stora fritidshusl o s v.

Men visst - vi som har lite större hus kan ju alltid användas som exempel för att det man gör själv "inte är så farligt'.

/Krille

 

[heimlaga]

Nä - att värma sitt hus med egen vedeldning är inte utmärkt hushållning av våra gemensamma resurser.

/Krille

Vad grundar du det på?

Som småskogsägare vet jag mycket vilken stor mängd skräpved som kommer ur skogen. I synnerhet när man som vi satsar på att odla största möjliga mängd högklassigt sågvirke utan att intressera oss för massavedskubiker som man som skogsägare strängt taget inte har någon nytta av. Det är skatar och skräpträd och innanruttna granar och torrträd.

Man kan antingen låta skräpveden ligga kvar i skogen där insekter och svampar småningom omvandlar största delen av kolet till koldioxid eller så kan man bränna upp veden i en panna och få ut värme och därmed minska behovet av fossil energi samtidigt som den där koldioxiden som ändå skulle ha läckt ut med åren kommer ut allt på en gång. Riset som utgör större delen av skräpträvolymen får ligga kvar i skogen där större delen av koldioxiden frigörs småningom och resten binds i jorden.
För att få ut veden i skogen och få den kluven och kapad går det visserligen åt en mindre del fossil energi men den är inte så stor. Mellan 1/10 och 1/5 av värmevärdet beroende på hur lättillgänglig och lättkluven och lättkapad veden är. Största enskilda faktorn är hur mycket traktorn är igång per vedlass. Det här är räknat utgående från en 1960-70-talstraktor med den tidens bränsleförbrukning.

Skall man först samla ihop skräpveden maskinellt och sedan köra den med lastbil till ett kraftvärmeverk eller kraftverk där den flisas och sedan eldas otorkad med åtföljande dålig verkningsgrad då bli insatsen av fossilt bränsle med största sannolikhet betydligt större andel av värmevärdet.

 

[Düsseldorff]

Det du nu skrev är just en sådan personlig åsikt baserad på ideologi och moral.
Det finns ekonomisk forskning som ganska entydigt säger att löneskillnader upp till en viss gräns är bra för samhället och motiverar folk att anstränga sig men när den gränsen överskrids dräneras en för stor del av samhället på resurser. All utväckling stannar och all motivation att anstränga sig försvinner i den dränerade delen av samhället eftersom det ändå inte gör någon skillnad när alt ändå går till de rika. Vilket drar ned ekonomin som helhet. Var exakt brytpunkten finns är omdebatterat bland forskarna.

Agree to disagree.

 

[tanaris]

Vad grundar du det på?

Som småskogsägare vet jag mycket vilken stor mängd skräpved som kommer ur skogen. I synnerhet när man som vi satsar på att odla största möjliga mängd högklassigt sågvirke utan att intressera oss för massavedskubiker som man som skogsägare strängt taget inte har någon nytta av. Det är skatar och skräpträd och innanruttna granar och torrträd.

Man kan antingen låta skräpveden ligga kvar i skogen där insekter och svampar småningom omvandlar största delen av kolet till koldioxid eller så kan man bränna upp veden i en panna och få ut värme och därmed minska behovet av fossil energi samtidigt som den där koldioxiden som ändå skulle ha läckt ut med åren kommer ut allt på en gång. Riset som utgör större delen av skräpträvolymen får ligga kvar i skogen där större delen av koldioxiden frigörs småningom och resten binds i jorden.
För att få ut veden i skogen och få den kluven och kapad går det visserligen åt en mindre del fossil energi men den är inte så stor. Mellan 1/10 och 1/5 av värmevärdet beroende på hur lättillgänglig och lättkluven och lättkapad veden är. Största enskilda faktorn är hur mycket traktorn är igång per vedlass. Det här är räknat utgående från en 1960-70-talstraktor med den tidens bränsleförbrukning.

Skall man först samla ihop skräpveden maskinellt och sedan köra den med lastbil till ett kraftvärmeverk eller kraftverk där den flisas och sedan eldas otorkad med åtföljande dålig verkningsgrad då bli insatsen av fossilt bränsle med största sannolikhet betydligt större andel av värmevärdet.

Behöver du verkligen värme? Kan du inte ta på dig en extra kofta?

 

[Düsseldorff]

Vad grundar du det på?

Som småskogsägare vet jag mycket vilken stor mängd skräpved som kommer ur skogen. I synnerhet när man som vi satsar på att odla största möjliga mängd högklassigt sågvirke utan att intressera oss för massavedskubiker som man som skogsägare strängt taget inte har någon nytta av. Det är skatar och skräpträd och innanruttna granar och torrträd.

Man kan antingen låta skräpveden ligga kvar i skogen där insekter och svampar småningom omvandlar största delen av kolet till koldioxid eller så kan man bränna upp veden i en panna och få ut värme och därmed minska behovet av fossil energi samtidigt som den där koldioxiden som ändå skulle ha läckt ut med åren kommer ut allt på en gång. Riset som utgör större delen av skräpträvolymen får ligga kvar i skogen där större delen av koldioxiden frigörs småningom och resten binds i jorden.
För att få ut veden i skogen och få den kluven och kapad går det visserligen åt en mindre del fossil energi men den är inte så stor. Mellan 1/10 och 1/5 av värmevärdet beroende på hur lättillgänglig och lättkluven och lättkapad veden är. Största enskilda faktorn är hur mycket traktorn är igång per vedlass. Det här är räknat utgående från en 1960-70-talstraktor med den tidens bränsleförbrukning.

Skall man först samla ihop skräpveden maskinellt och sedan köra den med lastbil till ett kraftvärmeverk eller kraftverk där den flisas och sedan eldas otorkad med åtföljande dålig verkningsgrad då bli insatsen av fossilt bränsle med största sannolikhet betydligt större andel av värmevärdet.

Är det här tänkt att förstås som en makroekonomisk parabolam? Det haltar betänkligt. Det var ju det jag skrev tidigare, sluta låta din uppfattning om hur Sverige ska styras på ett national- och makroekonomiskt plan styras av din uppfattning om moral och "rätt". Alla de avhandlingar du hänvisar till har jag läst och jag kan nästan garantera att du tolkar dess slutsatser fel.

 

[Krille4]

Vad grundar du det på?

Som småskogsägare vet jag mycket vilken stor mängd skräpved som kommer ur skogen. I synnerhet när man som vi satsar på att odla största möjliga mängd högklassigt sågvirke utan att intressera oss för massavedskubiker som man som skogsägare strängt taget inte har någon nytta av. Det är skatar och skräpträd och innanruttna granar och torrträd.

Man kan antingen låta skräpveden ligga kvar i skogen där insekter och svampar småningom omvandlar största delen av kolet till koldioxid eller så kan man bränna upp veden i en panna och få ut värme och därmed minska behovet av fossil energi samtidigt som den där koldioxiden som ändå skulle ha läckt ut med åren kommer ut allt på en gång. Riset som utgör större delen av skräpträvolymen får ligga kvar i skogen där större delen av koldioxiden frigörs småningom och resten binds i jorden.
För att få ut veden i skogen och få den kluven och kapad går det visserligen åt en mindre del fossil energi men den är inte så stor. Mellan 1/10 och 1/5 av värmevärdet beroende på hur lättillgänglig och lättkluven och lättkapad veden är. Största enskilda faktorn är hur mycket traktorn är igång per vedlass. Det här är räknat utgående från en 1960-70-talstraktor med den tidens bränsleförbrukning.

Skall man först samla ihop skräpveden maskinellt och sedan köra den med lastbil till ett kraftvärmeverk eller kraftverk där den flisas och sedan eldas otorkad med åtföljande dålig verkningsgrad då bli insatsen av fossilt bränsle med största sannolikhet betydligt större andel av värmevärdet.

Så att elda ved/skräpved för uppvärmning hemma är alltså miljövänligt enligt dig? Googla lite om vedeldningens effekter på miljön och människors hälsa så ändrar du nog uppfattning

Elda ved för uppvärmning gör man för att det är billigt och knappast för att det är miljövänligt eller hälsosamt för människor.

/Krille