Välja uppvärmningssystem för Garage
Hej,
Nyligen köpt 70-talshus utanför Stockholm och nu börjar sisådär 10års renovering på allvar.
Har idag ett ouppvärmt men isolerat garage på ca 50m2 med takhöjd på ca 230 jag vill värma upp till kring 15-18c då det även kommer användas för hobbysnickeri i ena änden. I den andra står allt som oftast en bil.
Garaget är isolerat av tidigare ägare och av vad jag kan bedöma består väggen av ytterpanel i trä, 145mm mineralull, osb, gips och målad glasfiberväv. Betongplatta på mark. Garageporten är märkt 2 w/m²k och är normalstor. Taket är svårbedömt men det sitter ett innertak så det är förmodligen isolerat ordentligt. Finns även en vanlig dörr som ser ut att vara ordentligt isolerad. Inga fönster. Överlag känns det gediget byggt.
Idag finns ingen uppvärmning alls, el finns dragen i garaget men är inte helt färdigställt (vissa uttag saknas), så som det är draget gissar jag att det fanns en tanke på direktverkande el som uppvärmning.
Jag kommer inte börja värma upp garaget denna vinter utan till nästa, möjligen köper jag ett konvektorelement eller en byggfläkt att ha till dess om jag ledsnar.
Huset värms upp av bergvärme (gammal men fungerande) och garaget ligger 2m från huskroppen med överlappande tak.
Så som jag ser det finns 3 alternativ. Direktverkande El, vattenburen bergvärme från huset och luftvärmepump.
Sett över en 15 årsperiod, vad skulle ni gissa är mest lönsamt?
Finns andra saker jag borde tänka på? Bilen lär dra in en del fukt och finsnickeri producera en del fint damm även med bra spånsug. Virke som jag har liggande för snickeri gillar inte omslag i fukt och temperatur.
Jag vill helst inte dela av garaget mellan bil och snickeri då det är praktiskt att kunna köra ut bilen när man behöver mer plats. Däremot kanske man kan sätta upp ett "duschdraperi" för att få lite mindre rörelse av fukt/varm luft mellan de två delarna.
Har tidigare renoverat kök, ytskikt, byggt vedskjul osv med gott resultat, är uppvuxen på landet och i allmänhet händig men har ingen riktig yrkeskunskap.
Vänliga hälsningar
Gustav
Nyligen köpt 70-talshus utanför Stockholm och nu börjar sisådär 10års renovering på allvar.
Har idag ett ouppvärmt men isolerat garage på ca 50m2 med takhöjd på ca 230 jag vill värma upp till kring 15-18c då det även kommer användas för hobbysnickeri i ena änden. I den andra står allt som oftast en bil.
Garaget är isolerat av tidigare ägare och av vad jag kan bedöma består väggen av ytterpanel i trä, 145mm mineralull, osb, gips och målad glasfiberväv. Betongplatta på mark. Garageporten är märkt 2 w/m²k och är normalstor. Taket är svårbedömt men det sitter ett innertak så det är förmodligen isolerat ordentligt. Finns även en vanlig dörr som ser ut att vara ordentligt isolerad. Inga fönster. Överlag känns det gediget byggt.
Idag finns ingen uppvärmning alls, el finns dragen i garaget men är inte helt färdigställt (vissa uttag saknas), så som det är draget gissar jag att det fanns en tanke på direktverkande el som uppvärmning.
Jag kommer inte börja värma upp garaget denna vinter utan till nästa, möjligen köper jag ett konvektorelement eller en byggfläkt att ha till dess om jag ledsnar.
Huset värms upp av bergvärme (gammal men fungerande) och garaget ligger 2m från huskroppen med överlappande tak.
Så som jag ser det finns 3 alternativ. Direktverkande El, vattenburen bergvärme från huset och luftvärmepump.
Sett över en 15 årsperiod, vad skulle ni gissa är mest lönsamt?
Finns andra saker jag borde tänka på? Bilen lär dra in en del fukt och finsnickeri producera en del fint damm även med bra spånsug. Virke som jag har liggande för snickeri gillar inte omslag i fukt och temperatur.
Jag vill helst inte dela av garaget mellan bil och snickeri då det är praktiskt att kunna köra ut bilen när man behöver mer plats. Däremot kanske man kan sätta upp ett "duschdraperi" för att få lite mindre rörelse av fukt/varm luft mellan de två delarna.
Har tidigare renoverat kök, ytskikt, byggt vedskjul osv med gott resultat, är uppvuxen på landet och i allmänhet händig men har ingen riktig yrkeskunskap.
Vänliga hälsningar
Gustav
bygger nytt och har kulvert till garage
bergvärme så det blir vanliga element i garaget där det också finns snickeri och förråd
total yta 70 kvm varav snickeri drygt 30
bergvärme så det blir vanliga element i garaget där det också finns snickeri och förråd
total yta 70 kvm varav snickeri drygt 30
Kolla upp hur bergvärmen är dimensionerad först. Är den bara dimensionerad för huset kan det bli mycket el-patron på vintern. I så fall är luftluftvärmepump i garaget bättre.
Hur stort är huset? Vad är det för effekt på bergvärmepumpen? Fabrikat/Modell? Hur djupt är borrhålet? Nuvarande energiförbrukning? osv.
Hur stort är huset? Vad är det för effekt på bergvärmepumpen? Fabrikat/Modell? Hur djupt är borrhålet? Nuvarande energiförbrukning? osv.
Redigerat:
Tack för svar.
Nuvarande bergvärme är relativt gammal och jag är osäker på hur pass effektivt det är men beräknad årsförbrukning ligger på 18000 baserat på tidigare ägare. Vi flyttade in 12 januari och har snittat 82kwh/dag med en hel del bastu, bubbelbad osv då vi varit hemma i stort sätt hela perioden med 3 små barn pga covid och ledighet. Huset är på 112+112m2 fördelat på enplan med källare. Så det känns som att bergvärmen tuggar på som den ska även om den är gammal. Att dra ut bergvärmen kostar väl en slant men det ser ut att vara relativt goda förutsättningar då huskropparna ligger nära och man kan gräva ner en bit under mark. för anslutning mot källare.
/Gustav
Nuvarande bergvärme är relativt gammal och jag är osäker på hur pass effektivt det är men beräknad årsförbrukning ligger på 18000 baserat på tidigare ägare. Vi flyttade in 12 januari och har snittat 82kwh/dag med en hel del bastu, bubbelbad osv då vi varit hemma i stort sätt hela perioden med 3 små barn pga covid och ledighet. Huset är på 112+112m2 fördelat på enplan med källare. Så det känns som att bergvärmen tuggar på som den ska även om den är gammal. Att dra ut bergvärmen kostar väl en slant men det ser ut att vara relativt goda förutsättningar då huskropparna ligger nära och man kan gräva ner en bit under mark. för anslutning mot källare.
/Gustav
Ok. Man kan undersöka om borrhålet finns med i SGU's brunnsarkiv. Bara att zooma in till rätt hus: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html
Med rejält dimensionerad bergvärme borde den tidigare ägaren klarat sig på under 15.000 kWh/år totalt om de var en familj på fyra personer och normalt sparsamma. Äldre bergvärme är förmodligen lite underdimensionerad med dagens referensramar och numera finns också varvtalsstyrda värmepumpar som kan dimensioneras för att klara näst intill 100% av värmen. Försök läsa av temperaturerna som nuvarande värmepump arbetar med. KBin och KBut på köldbäraren när kompressorn går är extra intressant vid denna tid på året för att se vad borrhålet klarar av att ge.
Med rejält dimensionerad bergvärme borde den tidigare ägaren klarat sig på under 15.000 kWh/år totalt om de var en familj på fyra personer och normalt sparsamma. Äldre bergvärme är förmodligen lite underdimensionerad med dagens referensramar och numera finns också varvtalsstyrda värmepumpar som kan dimensioneras för att klara näst intill 100% av värmen. Försök läsa av temperaturerna som nuvarande värmepump arbetar med. KBin och KBut på köldbäraren när kompressorn går är extra intressant vid denna tid på året för att se vad borrhålet klarar av att ge.
Tack,
Tyvärr så ser jag inte KBin och ur på nuvarande pump (har iof inte öppnat upp, kanske sitter ytterligare nån panel på insidan). Ser bara vattentemp som går från pumpen till pann-delen. Där är temperaturen 34 ut och 26 i retur (mätt med givare som sitter direkt på kopparrören). Anläggningen är uppdelat på en något nyare pump från IVT och en lite äldre varmvattenberedare och elpatron från Nibe. (ingen elpatron igång nu när jag kollade)
Lustigt nog är borrhålet inte utmärkt men om jag minns rätt är det inte speciellt djupt enligt tidigare ägare då det är så pass gammalt och det gav bra med kräm. Vet inte om man borde anmäla att vårt borrhål inte finns med i kartorna.
Är inte så sugen på att byta anläggning med eventuell fördjupning av borrhålet då den fortfarande snurrar och att räkna hem kostnaden blir svårt jämfört med andra investeringar, men kanske bör jag för den skull sikta på en separat uppvärmning av garaget.
Tyvärr så ser jag inte KBin och ur på nuvarande pump (har iof inte öppnat upp, kanske sitter ytterligare nån panel på insidan). Ser bara vattentemp som går från pumpen till pann-delen. Där är temperaturen 34 ut och 26 i retur (mätt med givare som sitter direkt på kopparrören). Anläggningen är uppdelat på en något nyare pump från IVT och en lite äldre varmvattenberedare och elpatron från Nibe. (ingen elpatron igång nu när jag kollade)
Lustigt nog är borrhålet inte utmärkt men om jag minns rätt är det inte speciellt djupt enligt tidigare ägare då det är så pass gammalt och det gav bra med kräm. Vet inte om man borde anmäla att vårt borrhål inte finns med i kartorna.
Är inte så sugen på att byta anläggning med eventuell fördjupning av borrhålet då den fortfarande snurrar och att räkna hem kostnaden blir svårt jämfört med andra investeringar, men kanske bör jag för den skull sikta på en separat uppvärmning av garaget.
Om borrhålet inte finns på SGU brunnsregister har tidigare ägare inte ansökt om borrtillstånd hos kommunen.
Mer effektivt att installera en LLVP så att borrhålet om det är grunt inte överbelastas. Då kan du bli tvungen att borra ytterligare ett borrhål.
Mer effektivt att installera en LLVP så att borrhålet om det är grunt inte överbelastas. Då kan du bli tvungen att borra ytterligare ett borrhål.
Förmodligen saknas minst 25% av borrhålen i registren tror jag. Kan finnas flera anledningar. Det är som det är.
Låter som ni har ett lite äldre och komplext system. Försök hitta rätt manual till IVT värmepumpen och se vilka temperaturer det går att läsa av.
Det som förmodligen händer om ni kopplar garaget till bergvärmen nu är att el-förbrukningen stiger med runt 5000 kWh/år och det är frågan om ens el-patronen klarar värmen i hus och garage när det är som kallast på vintern. Skaffar ni en luftluftvärmepump till garaget så ökar el-förbrukningen med uppskattningsvis 1500 kWh/år. Alternativt satsar ni på en kraftigare bergvärmeanläggning men det är en stor investering. Den nuvarande börjar dock bli gammal så man får vara beredd på att den ger sig.
Låter som ni har ett lite äldre och komplext system. Försök hitta rätt manual till IVT värmepumpen och se vilka temperaturer det går att läsa av.
Det som förmodligen händer om ni kopplar garaget till bergvärmen nu är att el-förbrukningen stiger med runt 5000 kWh/år och det är frågan om ens el-patronen klarar värmen i hus och garage när det är som kallast på vintern. Skaffar ni en luftluftvärmepump till garaget så ökar el-förbrukningen med uppskattningsvis 1500 kWh/år. Alternativt satsar ni på en kraftigare bergvärmeanläggning men det är en stor investering. Den nuvarande börjar dock bli gammal så man får vara beredd på att den ger sig.
Tack för alla svar. Att bergvärmen lever på lite lånad tid inser jag men samtidigt kan den med lite tur tugga på 10 år till med lite kärlek.
Luftvärmepump låter kanske som det bästa just nu. Direktverkande el känns efter denna vinters elpriser inte så attraktivt. Kan även vara en fördel att kunna få med luftrening och ac/fläkt även om jag kanske tänkt ha även en separat luftrenare då man slipar eller producerar mer damm än vanligt.
/G
Luftvärmepump låter kanske som det bästa just nu. Direktverkande el känns efter denna vinters elpriser inte så attraktivt. Kan även vara en fördel att kunna få med luftrening och ac/fläkt även om jag kanske tänkt ha även en separat luftrenare då man slipar eller producerar mer damm än vanligt.
/G