Hur har ”alla” råd att köpa hus?

[OdugligMenErfaren]

Jag hakar på den här tråden då jag har lite samma funderingar. Hur har alla råd? Det här är lite av en rant, så ber om ursäkt i förväg.

Jag har levt mitt liv som många andra. Rest runt, sett mig om, ströjobbat och levt för dagen. Efter det följde en period när jag jobbade ideellt under några år i ett projekt som hjälper unga människor som hamnat fel.

Sen tyckte jag att det var dags att tjäna lite strålar. Jag har jobbat några år nu och är höginkomsttagare. Men trots det är det nästan omöjligt att spara några större pengar när man som jag måste bo centralt och dessutom ha bil (pga jobb)

För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående. Min dröm är att ha ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Jag vill absolut under inga omständigheter bo på någon färdigavstyckad sophög. De rimligt prissatta tomterna som säljs skulle jag inte vilja bo på ens om jag fick betalt. Och de tomter som faktiskt är fina kostar helt sjukt oseriöst mycket.

Jag bor i en av Sveriges största städer. Husen en timme utanför staden går på 3-5 miljoner. Jag kan inte ens köpa ett "renoverings objekt" för folk har ju blivit helt dumma i huvudet och betalar miljoner för hus som är i så dåligt skick att det består mer av jord och mögel än hus. Köpa tomt och bygga hus? I Sverige är det f*n snudd på omöjligt att köpa en fin skogsfastighet, stycka av och få bygglov. Det är en oändlig väntan på att olika myndigheter och kommunpolitiker ska få tycka och oja sig. Plus hundratusentals kronor i avgifter. Och till råga på det är virkespriserna helt astronomiskt höga.

Det är som att någon har bestämt att det ska vara omöjligt för mig att bo som jag vill. Som sagt, hyfsat nedslående.

Jag hakar på den här tråden då jag har lite samma funderingar. Hur har alla råd? Det här är lite av en rant, så ber om ursäkt i förväg.

Jag har levt mitt liv som många andra. Rest runt, sett mig om, ströjobbat och levt för dagen. Efter det följde en period när jag jobbade ideellt under några år i ett projekt som hjälper unga människor som hamnat fel.

Sen tyckte jag att det var dags att tjäna lite strålar. Jag har jobbat några år nu och är höginkomsttagare. Men trots det är det nästan omöjligt att spara några större pengar när man som jag måste bo centralt och dessutom ha bil (pga jobb)

För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående. Min dröm är att ha ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Jag vill absolut under inga omständigheter bo på någon färdigavstyckad sophög. De rimligt prissatta tomterna som säljs skulle jag inte vilja bo på ens om jag fick betalt. Och de tomter som faktiskt är fina kostar helt sjukt oseriöst mycket.

Jag bor i en av Sveriges största städer. Husen en timme utanför staden går på 3-5 miljoner. Jag kan inte ens köpa ett "renoverings objekt" för folk har ju blivit helt dumma i huvudet och betalar miljoner för hus som är i så dåligt skick att det består mer av jord och mögel än hus. Köpa tomt och bygga hus? I Sverige är det f*n snudd på omöjligt att köpa en fin skogsfastighet, stycka av och få bygglov. Det är en oändlig väntan på att olika myndigheter och kommunpolitiker ska få tycka och oja sig. Plus hundratusentals kronor i avgifter. Och till råga på det är virkespriserna helt astronomiskt höga.

Det är som att någon har bestämt att det ska vara omöjligt för mig att bo som jag vill. Som sagt, hyfsat nedslående.

Jag hakar på den här tråden då jag har lite samma funderingar. Hur har alla råd? Det här är lite av en rant, så ber om ursäkt i förväg.

Jag har levt mitt liv som många andra. Rest runt, sett mig om, ströjobbat och levt för dagen. Efter det följde en period när jag jobbade ideellt under några år i ett projekt som hjälper unga människor som hamnat fel.

Sen tyckte jag att det var dags att tjäna lite strålar. Jag har jobbat några år nu och är höginkomsttagare. Men trots det är det nästan omöjligt att spara några större pengar när man som jag måste bo centralt och dessutom ha bil (pga jobb)

För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående. Min dröm är att ha ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Jag vill absolut under inga omständigheter bo på någon färdigavstyckad sophög. De rimligt prissatta tomterna som säljs skulle jag inte vilja bo på ens om jag fick betalt. Och de tomter som faktiskt är fina kostar helt sjukt oseriöst mycket.

Jag bor i en av Sveriges största städer. Husen en timme utanför staden går på 3-5 miljoner. Jag kan inte ens köpa ett "renoverings objekt" för folk har ju blivit helt dumma i huvudet och betalar miljoner för hus som är i så dåligt skick att det består mer av jord och mögel än hus. Köpa tomt och bygga hus? I Sverige är det f*n snudd på omöjligt att köpa en fin skogsfastighet, stycka av och få bygglov. Det är en oändlig väntan på att olika myndigheter och kommunpolitiker ska få tycka och oja sig. Plus hundratusentals kronor i avgifter. Och till råga på det är virkespriserna helt astronomiskt höga.

Det är som att någon har bestämt att det ska vara omöjligt för mig att bo som jag vill. Som sagt, hyfsat nedslående.

Tänker endast svara på din fråga då allt det andra suger. Jag köpte mig in på bostadsmarknaden när jag var 19, lägenhet för 565k. Sen har man helt enkelt jobbat sig uppåt och nu 27 år gammal köpt sitt första hus. Inte sparat märkvärdigt mycket än till första lägenheten

 

[AndersMalmgren]

Bankerna räknar med 7% ränta i sina kalkyler. Det som idag skulle ställa till det vid relativt liten ränteökning är inflationen. Drivmedel, el, mat, det mesta har ökat tvåsiffrigt procentuellt senaste tiden. För att inte prata om hur ölpriset kommer utvecklas, malten har gått upp med 40% i år

Det kan jag tänka mig att ta för att marknaden på 20 miljonershusen ska gå ner lite under ett tag. Tänk dig en mini 90-tals bostadskris.

 

[Lutte]

Tänker endast svara på din fråga då allt det andra suger. Jag köpte mig in på bostadsmarknaden när jag var 19, lägenhet för 565k. Sen har man helt enkelt jobbat sig uppåt och nu 27 år gammal köpt sitt första hus. Inte sparat märkvärdigt mycket än till första lägenheten

Nu vet jag inte tidshorisonten men att komma in på bomarknaden nu utan ha haft ett tidigare ägt boende är nästan omöjligt i många städer.

Priserna är absurda, påeldat i flera år med låg ränta och att bankerna blivit frikostiga med sin utlåning, även här i Norrbotten börjar det skena, ett renoveringsobjekt ute nu för nästan 1.9miljoner.

För några år sedan skulle jag gissa att det kommit ut för 800.

Anekdot - när jag för 10-12 år sedan letade hus så budade jag på ett dödsbo, låg ett bud på 390 och utgång var 490.

Var med och budade upp till 550 och det blev senare sålt för 640. Idag hade det börjat på närmare 2 miljoner i samma skick som då. Galet är ordet.

 

[Fluxor]

Jag är nyfiken; vad räknas som höginkomsttagare?

 

[Keiller]

Jag hakar på den här tråden då jag har lite samma funderingar. Hur har alla råd? Det här är lite av en rant, så ber om ursäkt i förväg.

Jag har levt mitt liv som många andra. Rest runt, sett mig om, ströjobbat och levt för dagen. Efter det följde en period när jag jobbade ideellt under några år i ett projekt som hjälper unga människor som hamnat fel.

Sen tyckte jag att det var dags att tjäna lite strålar. Jag har jobbat några år nu och är höginkomsttagare. Men trots det är det nästan omöjligt att spara några större pengar när man som jag måste bo centralt och dessutom ha bil (pga jobb)

För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående. Min dröm är att ha ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Jag vill absolut under inga omständigheter bo på någon färdigavstyckad sophög. De rimligt prissatta tomterna som säljs skulle jag inte vilja bo på ens om jag fick betalt. Och de tomter som faktiskt är fina kostar helt sjukt oseriöst mycket.

Jag bor i en av Sveriges största städer. Husen en timme utanför staden går på 3-5 miljoner. Jag kan inte ens köpa ett "renoverings objekt" för folk har ju blivit helt dumma i huvudet och betalar miljoner för hus som är i så dåligt skick att det består mer av jord och mögel än hus. Köpa tomt och bygga hus? I Sverige är det f*n snudd på omöjligt att köpa en fin skogsfastighet, stycka av och få bygglov. Det är en oändlig väntan på att olika myndigheter och kommunpolitiker ska få tycka och oja sig. Plus hundratusentals kronor i avgifter. Och till råga på det är virkespriserna helt astronomiskt höga.

Det är som att någon har bestämt att det ska vara omöjligt för mig att bo som jag vill. Som sagt, hyfsat nedslående.

Kan ju inte vara alltför svårt att förverkliga din dröm om ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Men det innebär att du måste söka dig en bra bit bort från den storstad du bor i.

Nu vet jag ju inte var du bor men i mina trakter, 2-3 timmar med bil väster om Stockholm och 3-4 mil öster om Göteborg, kan man hitta små hus, både sjönära och i närheten av vatten, mitt i naturen utan grannar inom synhåll, för en halv miljon. Och är du höginkomsttagare borde en sådan summa gå att låna utan större problem.

Du får dock inga nyrenoverade villor för de pengarna utan hus som har vissa renoveringsbehov men ändå fullt beboeliga.

 

[Kirre2]

I Västerdalarna finns det byar där priserna fortfarande är låga. Det stiger här också, men inte särskilt mycket.
Sen ska man ju jobba också och då kanske man har en timme att åka till Falun eller Borlänge.

 

[SågspånPappspikEternit]

Jag hakar på den här tråden då jag har lite samma funderingar. Hur har alla råd? Det här är lite av en rant, så ber om ursäkt i förväg.

Jag har levt mitt liv som många andra. Rest runt, sett mig om, ströjobbat och levt för dagen. Efter det följde en period när jag jobbade ideellt under några år i ett projekt som hjälper unga människor som hamnat fel.

Sen tyckte jag att det var dags att tjäna lite strålar. Jag har jobbat några år nu och är höginkomsttagare. Men trots det är det nästan omöjligt att spara några större pengar när man som jag måste bo centralt och dessutom ha bil (pga jobb)

För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående. Min dröm är att ha ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Jag vill absolut under inga omständigheter bo på någon färdigavstyckad sophög. De rimligt prissatta tomterna som säljs skulle jag inte vilja bo på ens om jag fick betalt. Och de tomter som faktiskt är fina kostar helt sjukt oseriöst mycket.

Jag bor i en av Sveriges största städer. Husen en timme utanför staden går på 3-5 miljoner. Jag kan inte ens köpa ett "renoverings objekt" för folk har ju blivit helt dumma i huvudet och betalar miljoner för hus som är i så dåligt skick att det består mer av jord och mögel än hus. Köpa tomt och bygga hus? I Sverige är det f*n snudd på omöjligt att köpa en fin skogsfastighet, stycka av och få bygglov. Det är en oändlig väntan på att olika myndigheter och kommunpolitiker ska få tycka och oja sig. Plus hundratusentals kronor i avgifter. Och till råga på det är virkespriserna helt astronomiskt höga.

Det är som att någon har bestämt att det ska vara omöjligt för mig att bo som jag vill. Som sagt, hyfsat nedslående.

Men seriöst. Låter lite för mycket Homer Simpson det där: det bästa sättet att inte misslyckas är att inte försöka. Och så långt har du rätt, du har inte försökt. Och för den delen, varför skulle du försöka, det är bara förspilld möda, du har redan bestämt dig för att det inte går.
Ett prima recept på bitterhet inför ålderns höst. Ha så kul !

Mm, jo, det är lätt för mig att säga. Jag är förmodligen för dum (eller småländskt envis) för att begripa att det inte går att hitta ett hus på landet med grannar på behörigt avstånd, utan att behöva slanta upp en summa som motsvarar BNP för någon mindre bananrepublik. För jag har nämligen köpt ett sånt hus ganska nyligen för typ en halv miljon. Beläget i Götaland.

 

[Kane]

För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående.

Har du pratat med banken? Vad var det som gjorde att ett lån är uteslutet?

 

[AndersMalmgren]

Jag är nyfiken; vad räknas som höginkomsttagare?

Enligt Maggan Andersson alla som tjänar över 20k i månaden. Hon sade i någon intervju att hennes benchmark för hennes "vanligt folk" var 20k. Vilket är lite roligt då snittlönen i Sverige är 37k eller liknande,.

 

[Kirre2]

Enligt Maggan Andersson alla som tjänar över 20k i månaden. Hon sade i någon intervju att hennes benchmark för hennes "vanligt folk" var 20k. Vilket är lite roligt då snittlönen i Sverige är 37k eller liknande,.

Oj! Då är jag höginkomsttagare!

 

[Nyfniken]

Enligt Maggan Andersson alla som tjänar över 20k i månaden. Hon sade i någon intervju att hennes benchmark för hennes "vanligt folk" var 20k. Vilket är lite roligt då snittlönen i Sverige är 37k eller liknande,.

På vilket sätt är det roligt? Tänkte du att vanligt folk var medellönen och uppåt?

 

[Vindens]

Jag är nyfiken; vad räknas som höginkomsttagare?

I storstäder minst 1 mkr i årslön enligt vissa

 

[AndersMalmgren]

På vilket sätt är det roligt? Tänkte du att vanligt folk var medellönen och uppåt?

Nej medellönen är ju vanligt folk. Ovanför är ovanför vanligt folk

 

[Keiller]

Jag hakar på den här tråden då jag har lite samma funderingar. Hur har alla råd? Det här är lite av en rant, så ber om ursäkt i förväg.

Jag har levt mitt liv som många andra. Rest runt, sett mig om, ströjobbat och levt för dagen. Efter det följde en period när jag jobbade ideellt under några år i ett projekt som hjälper unga människor som hamnat fel.

Sen tyckte jag att det var dags att tjäna lite strålar. Jag har jobbat några år nu och är höginkomsttagare. Men trots det är det nästan omöjligt att spara några större pengar när man som jag måste bo centralt och dessutom ha bil (pga jobb)

För mig är det HELT omöjligt att få låna pengar. Jag skulle bli utskrattad om jag gick till banken. Trots att jag har prickfri ekonomi, stabil och hög inkomst. Det är så j*vla frustrerande och nedslående. Min dröm är att ha ett litet hus utan grannar, nära natur och vatten. Jag vill absolut under inga omständigheter bo på någon färdigavstyckad sophög. De rimligt prissatta tomterna som säljs skulle jag inte vilja bo på ens om jag fick betalt. Och de tomter som faktiskt är fina kostar helt sjukt oseriöst mycket.

Jag bor i en av Sveriges största städer. Husen en timme utanför staden går på 3-5 miljoner. Jag kan inte ens köpa ett "renoverings objekt" för folk har ju blivit helt dumma i huvudet och betalar miljoner för hus som är i så dåligt skick att det består mer av jord och mögel än hus. Köpa tomt och bygga hus? I Sverige är det f*n snudd på omöjligt att köpa en fin skogsfastighet, stycka av och få bygglov. Det är en oändlig väntan på att olika myndigheter och kommunpolitiker ska få tycka och oja sig. Plus hundratusentals kronor i avgifter. Och till råga på det är virkespriserna helt astronomiskt höga.

Det är som att någon har bestämt att det ska vara omöjligt för mig att bo som jag vill. Som sagt, hyfsat nedslående.

Tänkte på en sak du skulle kunna göra. Du bor centralt i en av Sveriges största städer och enligt en av dina trådar i en 70-talsvilla
https://www.byggahus.se/forum/threads/dammig-lukt-i-70-tals-hus.418651/
Då borde det inte vara omöjligt att sälja det och skaffa ditt drömhus vid en sjö mitt i naturen.

Du behöver inte låna, du borde ju få bra mycket mer för ditt hus än de där 3-5 miljonerhusen en timme utanför staden. Och så mycket pengar räcker långt om du söker dig bort från stan.

Det innebär visserligen en flytt för att få sjöar och natur inpå husknuten men det kanske det är värt?

 

[AndersMalmgren]

I storstäder minst 1 mkr i årslön enligt vissa

Du maxar marginalskatten vid 54 tusen så staten verkar tycka det är höginkomsttagare